Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rettig, Stephanus Cyrillus - 2. Rettig, Pehr Christian - 3. Rettig, Per Cerelius - 4. Rettig, Carl Anton - 5. Rettig, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rettig
240
Retzius
Fabriken blev färdig 1795, och
tillverkningen, som under första året
utgjorde 50 000 skålpund kardustobak,
hade femton år senare stigit till det
dubbla. B., som med åren samlade en
stor förmögenhet, anlade 1S10 en egen
tobaksfabrik i Karlskrona. Samtidigt
kvarstod lian som chef för Karlskrona
tobaksfabrik. Han gjorde ansenliga
donationer bl. a. till Tyska kyrkan i
Karlskrona och instiftade olika
fonder till förmån för stadens fattiga. —
Gift 1) 1775 med Catharina Hedwig
Charlotta Pilis, † 1823; 2) 1824 med
Elisabeth Lychow. G. M—e.
2. Rettig, Peter (Pehr)
Christian, tobaksfabrikör, bruksägare, f.
18 juli 1788 i Bingköbing, Danmark,
† 12 dec. 1862 i Gävle. Son till R. 1
i hans första gifte. — Efter
skolstudier i Karlskrona erhöll R. utbildning
i tobaksbranschen vid faderns fabrik.
R. företog 1S08—09 en studieresa till
England, där han sammanträffade
med en Gävlebo, sjökaptenen
Brelin. Med denne som kompanjon
grundade han 1809 en egen tobaksfabrik i
Gävle, P. C. Rettig & co. Under R:s
skickliga och sakkunniga ledning vann
företaget snart gott anseende, och
hans produkter, framför allt
piptobaken "Gefle Vapen", blevo mycket
uppskattade. Efter Brelins död 1826
utlöste B. dennes arvingar ur affären,
vars tillverkning spec. under
1830-och 1S40-talen ökades i rask takt.
Firman exporterade betydande
kvantiteter och liade bl. a. i Åbo ett ständigt
upplag av sina fabrikat. Då detta
stod i strid med den finska lagen,
som förbjöd utlänningar att driva
affärer i Finland, lät B. 1845 sin
äldste son (B. 3) skaffa sig finskt
medborgarskap och grunda en
tobaksfabrik i Åbo. — Tobaksindustrin
representerade dock endast en del av
B:s intressen. Han inköpte 1831
Kilafors bruk i Hälsingland och utförde
som ledare för detta företag ett ener-
giskt arbete, tills lian 1845
överlämnade bruket till tredje sonen Carl
Anton B. (B. 4). B. ägnade sig även åt
skeppsbyggeri och rederirörelse. Han
arrenderade 1837 Norra varvet i Gävle
och flyttade 1847 sin verksamhet till
Södra varvet. På dessa varv byggde B.
ett betydande antal stora fartyg för
egen räkning, och det Bettigska
rederiet hörde under många år till
Sveriges förnämsta. — Gift 1) 1810 med
Brita (Betty) Catharina Jäderholm,
† 1844; 2) 1845 med Lovisa Charlotta
Fahnehjelm. G. M—e.
3. Rettig, Per Cerelius,
tobaksfabrikör, f. 14 aug. 1811 i Gävle,
† 21 aug. 1871 i Hamburg. Son till
B. 2 i hans första gifte. -— Efter
skolstudier i Gävle genomgick B.
handelsskola i Göteborg och fortsatte sin
utbildning vid olika
tobaksindustriföretag i Tyskland och Holland. Efter
hemkomsten var han verksam som
grosshandlare i Gävle. År 1845
överflyttade han på uppdrag av fadern till
Finland, där han s. å. efter att ha
förvärvat finskt medborgarskap fick
privilegium att grunda en
tobaksfabrik i Åbo. I denna, som uppfördes
efter senaste erfarenheter,
fabricerade B. till en början endast
kardustobak och snus, men 1853 började
ban även tillverka cigarrer och 185S
cigarretter. R. förvärvade snart en
ansedd ställning; lian erhöll 1S66
kommerseråds titel. I Åbo visade lian
stor frikostighet mot såväl staden som
enskilda. — Ogift. G. M—e.
4. Rettig, Carl Anton,
bruksägare, politiker, f. 3 juli 1814 i Gävle,
† 7 mars 1896 i Kilafors, Hanebo skn,
Gävleb. län. Bror till B. 3. — B.
studerade vid univ. i Uppsala från 1S32
och avlade 1S35 hovrättsex. Han
genomgick 1S37—38 Falu bergsskola.
År 1845 övertog B. skötseln av
fä-dernebruket Kilafors’ järnverk, vars
produktion ban i rask takt
förbättrade. Bruket, som regelbundet
exporterade stål till Sheffield, var utrustat
endast med brännstålverk, och B.
planerade därför framställning av
degel-stål. Sedan Jernkontoret i Stockholm
beviljat byggnadslån, uppförde B.
1860—61 en degelstålsugn på
Kilafors, ocli efter några års
experimenterande tillverkade ban ett stål av hög
kvalitet, som fick namnet Rettigstål,
en blandning av tackjärn och
smidesjärn. Produkter därav, t. ex. mejslar
ocli borrar, visade sig vara lika bra som
de av engelskt stål och
uppmärksammades särskilt på
Stockholmsutställningen 1866. Redan 1869 övergav R.
emellertid degelstålsugnen till förmån
för en martinugn, den första i Sverige.
— I det politiska livet intog R. en
bemärkt plats. Han var bl. a. ss. repr.
för första bruksdistriktet led. av bor-
Carl Anton Rettig. Litografi.
garståndet 1853—54; 1S67—70
tillhörde lian Första K. En betydande
del av sin tid ägnade R. åt frågor
rörande folkupplysningen och
jordbrukets förbättring. Han uppförde
bl. a. på egen bekostnad ett
folkskole-lius vid Kilafors. — Gift 1) 1840 med
Petronella Aurora Westblad, † 1845;
2) 1848 med friherrinnan Emma
H[ar-gareta Augusta Åkerhielm af
Blombacka. — Litt.: C. Sahlin, "De sv.
degelstålsverken" (Med hammare och
fackla, 4, 1932). G. M—e.
5. Rettig, Robert, affärsman,
skeppsredare, politiker, f. 7 juni
181S i Gävle, † 17 maj 1886
därstädes. Bror till B. 3 och B. 4. — B., som
blev student 1838, företog studieresor
till olika länder, däribland Förenta
staterna, 1838—40 och upptogs efter
hemkomsten till Gävle 1S40 som
delägare i faderns affär, som då
omfattade tobakstillverkning,
skeppsbyggeri ocli rederi samt bruksrörelse.
Efter faderns död 1862 övertog B.
ensam rederiet ocli tobaksfabriken, vilka
Robert Rettig. Målning (detalj) av
Hildegard Norberg 1890 (Rådhuset, Gävle).
Pehr Christian Rettig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
