- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
244

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Retzius, Lorentz Christopher - 3. Retzius, Magnus - 4. Retzius, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Retzius

244

Retzius

väckelsen i Skara stift under förra
liälften av 1800-talet" (1939).

H. G—dh.

3. Retzius, Magnus
Christian, läkare, gynekolog, f. 22 mars
1795 i Lund, †" 1 okt. 1871 i
Stockholm. Son till B. 1. — B, blev student
1805, med. kand. 1812, med. lic. 1813
och med. dr 1815, allt i Lund. Efter
kortare förordnanden, bl. a. som
militärläkare under kriget i Norge 1814,
blev ban 1810 läkare vid Krigsakad.
på Karlberg och var 1816—37
hov-medikus vid Haga och Ulriksdals slott
samt 1819—37 livmedikus. Åren 1825
—30 var lian prosektor vid Ivarol.
inst. och 1831—4S reg.-läkare vid
Svea livgarde. Han blev 1828
föreståndare och läkare vid
barnbördshuset Pro Patria samt var 1849—64
prof. i obstetrik vid Karol. inst. ocli
dir. vid Allm. barnbördshuset i
Stockholm. Han företog flera studieresor

Magnus Retzius. Gouaelie (detalj) av V.
Langie.

till utlandet ocli var en flitig
författare av (mestadels smärre)
vetenskapliga arbeten, varjämte han bl. a.
utgav "Handbok i militärhygienen"
(1821). Han blev led. av Krigsvet,
akad. 1821 och av Vet. akad. 1836
(preses 1S52—53) samt invaldes även
i flera utländska läkarsällskap. Som
läkare var B. mycket anlitad, särskilt
inom huvudstadens burgnare
familjer, och lian samlade en betydande
förmögenhet. Sitt dyrbara bibliotek
jämte div. samlingar donerade lian
till Karol. inst. — Gift 1830 med
Hedvig Mathilda Westin. P. H. T.

4. Retzius, Anders Adolph,
anatom, antropolog, f. 13 okt, 1796 i
Lund, † 18 april 1860 i Stockholm.
Bror till E. 3. — B., som i barndomen
skall ha haft klent läshuvud, fick
först undervisning i hemmet och
sändes därefter 1812 till Lund, där lian
blev med. kand. 1S17, med. lic. 1818

och med. dr 1819. Han blev 1821
lärare vid den nyöppnade
Veterinärinrättningen i Stockholm och 1823
andre prof. clär. Hans begåvning
uppmärksammades kort efteråt av
Berzelius vid en disputationsakt, och på
dennes initiativ knöts B. omedelbart
till Karol. inst., där han blev tf. prof.
i anatomi 1824, tf. inspektor 1830 ocli
ord. innehavare av bägge posterna
1840. Då undervisningen där i flera
ämnen låg nere, åtog lian sig även
frivilligt obduktionerna vid
Serafimerlasarettet och undervisningen i
patologisk anatomi 1824—53 samt de
lättsmedicinska obduktionerna 1S24
—40. Därjämte blev han 1836 v. prof.
och 1S39 prof. i anatomi vid
Konst-akad. —• Näst efter Berzelius blev B.
sin tids namnkunnigaste sv.
naturforskare, verksam inom anatomins
alla grenar, och jämte honom en
ledargestalt inom vårt lands
naturvetenskap ocli vid det av dem bägge
gemensamt reorganiserade Karol. inst. B:s
ursprungliga älsklingsområde var den
jämförande anatomin, särskilt
ryggradsdjurens. Redan hans drsavh. —
för medicinsk doktorsgrad!
—behandlade ett betecknande ämne:
anatomin lios en haj och en rocka från
Öresund. Han studerade vidare bl. a. den
lågt stående broskfisken pirål
(Myxine), klarlade tills, med sin vän den
tyske fysiologen Johannes Müller
lan-settfiskens (Ampliioxus’) anatomi ocli
utredde homologierna i
ryggradsutskotten hos människa och övriga
däggdjur. Tidigt övertygad om att alla
ryggradsdjur konstruerats efter en
enhetlig plan, fick han ur upptäckter
gjorda på lägre djur många uppslag
till nya rön inom de högres anatomi.
Även den mänskliga anatomin
riktade ban med betydelsefulla
upptäckter; sällsynt skicklig spec. i
nerv-och kärlpreparation klarlade ban
många finare detaljer i hjärnans och
nervsystemets byggnad och upptäckte
ett par nya halsmuskler, ett
bindvävsrum i bukväggen ("cavum Betzii"),
ett stödjeband i vristen ("ligamentum
fundiforme Betzii"),
kommunikationerna mellan portåder- och
liålåder-systemet, mekanismen vid
aortaklaf-farnas slutning m. m. Sedan lian 1S33
vid ett naturforskarmöte i Breslau av
Purkinje insatts i mikroskopisk
teknik, genomdrev han, att Karol. inst,
1S35 till hans institution anskaffade
ett av dåtidens förnämsta mikroskop.
Med detta studerade lian bl. a.
tändernas finare byggnad, som skildrades
i text och bild i "Mikroskopiska
undersökningar öfver tändernes,
särdeles tandbenets, struktur" (i Vet.
akad:s handlingar 1836); efter liand
ansträngde han dock sina ögon så
hårt, att han för framtiden blev

tvungen att inskränka på
mikroskope-randet. På äldre dagar ägnade sig E.
åter åt den makroskopiska anatomin,
på vars till synes genomarbetade
område lians skarpblick förmådde spåra
nya samband. På ett uppslag av Sven
Nilsson grundade sig de studier över
människoskallarnas formtyper, vilkas
resultat lian första gången framlade
1S40. Han indelade människosläktets
raser på grundval av kraniets
längd-bredd-relationer i lång- och
kortskallar och på basis av käkarnas ställning
i ortognater ocli prognater; med detta
epokgörande "kraniologiska" system
lade lian första grunden till det
numera allmänt tillämpade systemet för
antropologisk klassifikation. — Inom
sitt läroämne var E. en sällsynt
fängslande demonstrator och föreläsare,
vars livliga och humoristiska föredrag
kom åhörarna på lians "theatrum
ana-tomicum" att inte utan skäl tala om
"föreställningar". Han nydanade i
flera avseenden
anatomiundervisningen, införde trots opposition den
jämförande anatomin i läkarutbildningen
ocli utvecklade de för Sverige
specifika grundliga dissektionsmetoderna.
Även utanför sitt ämne blev B. en
ledargestalt inom det akademiska
livet; jämte Berzelius bar han största
tyngden i den strid om
läkarutbildningens organisation, som Karol. inst.
under långa tider hade att föra
gentemot I. Hwasser och
univ.-fakulte-terna. Under B:s ledning befästes
inst:s ställning alltmer, ocli det rönte
slutligen hedern att från tongivande
engelskt håll godkännas som
jämbördig högskola. Även inom Sv.
läkaresällskapet, vars ordf. ban var 1S38—
39 och 1848—49, spelade E. under
flera decennier en ledande roll, höll
där otaliga föredrag och deltog livligt
i dess diskussioner, särskilt i
hygieniska och organisatoriska frågor.
Han startade 1832 jämte ett antal
kolleger Tidskr. för Läkare och
Phar-maceuter, som ägde bestånd till 1838,
då den avlöstes av läkaresällsk:s egen
tidskrift Hygiea, till vars grundande
första initiativet likaledes togs av
E. — E. blev led. eller hedersled, av
närmare sextio lärda sällskap i
in-ocli utlandet, däribland Krigsvet.
akad. 1826, Vet. akad. s. å. (preses
där 1844—45 och 185S—59),
Lant-bruksakad. 1S34 och Konstakad. 1839.
Han var vidare med om att stifta Sv.
trädgårdsfören. 1832 och Sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande
1834, deltog 1840—41 i riksdagen (för
prästeståndet) samt var 1840—51
sekr. och 1851 generalsekr. vid de
skandinaviska naturforskarmötena.
Han hade ofta att företräda sv.
naturvetenskap inför utlandet, visade —
ehuru långtifrån välsituerad — mvc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free