Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Retzius, Gustaf - 1. Reussner, Christoph - 2. Reussner, Christoph - Reutercrantz, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reussner
247
Reutercrantz
monumentala och på sitt område
banbrytande antropologiska verket
"Finska kranier jemte några natur- ocli
literaturstudier inom andra områden
af finsk antropologi". Hans arbete
"Crania Suecica antiqua", (1889)
ålen beskrivning av sv.
människokranier från stenåldern, bronsåldern och
järnåldern, och tills, med C. M. Fiirst
utgav han "Anthropologia suecica"
(1902), som baserade sig på
undersökningar av omkr. 45 000 sv.
värnpliktiga. — Varmt intresserad av att
till en större allmänhet på ett
vederhäftigt och lättfattligt sätt meddela
vetenskapens framsteg startade B.
1872 tills, med Axel Key den
populärvetenskapliga skriftserien "Ur vår
tids forskning", som han ensam
redigerade 1880—S9. Hans uppsats "Om
de äldsta spåren af menniskans
tillvaro på vår jord" (1873) ingår i denna
serie. — R. hade en mindre vanlig
stilistisk förmåga. Han var en
talangfull biograf och har i över femtio
biografier skildrat framstående läkares
och andra vetenskapsmäns liv och
gärning; särskilt böra hans
biografier över A. E. Nordenskiöld, Sven
Nilsson och Linné nämnas. Från sina
vidsträckta resor liar ban lämnat
fängslande och om skarp
iakttagelse-förmåga vittnande skildringar. Först
publicerade i Aftonbladet ha hans
reseskildringar sedermera utkommit
i bokform under titlarna "Bilder från
Nilens land" (1891), "Bilder från
Sicilien" (1892) och ’-’Bilder från
Nordamerika" (1893—94). B. framträdde
även som poet. Han författade på
Vet. akad:s uppdrag kantater till
minnesfesterna över Berzelius 1898
och över Linné 1907, och lian utgav
några diktböcker, sonettsamlingen
"Söderifrån" (1871, prisbelönad av
Sv. akad.) och "Bikter" (1911). En
ny samling "Dikter" utgavs postumt
1919. — B. ägnade sig dessutom någon
tid åt tidningspressen. Han och hans
hustru (R. 6) inköpte Aftonbladet
18S4, ocli 1884—S7 redigerade lian
denna tidn., som var en skapelse av
hans svärfader Lars Johan Hierta.
Under den korta tid han svarade för
tidningen ledde lian den i politiskt
liberal men kulturpolitiskt
obönhörligt konservativ riktning, ocli såväl
dess spalter som hans gästfria hem,
"Spökslottet" vid Drottninggatan,
blevo tummelplatser för tidens
kulturdebatt. För 1880- och lS90-talens
unga konstnärsgeneration framstod
B., främst genom sin hållning i
sedlighetsfrågan, som en obskurant och
reaktionär. — B. blev 1879 led. av
Vet. akad., som tilldelade honom
Flor-manska priset 1876, akadrs äldre
Linnémedalj i guld s. å. och
Letterstedtska prisets guldmedalj 1877 samt
detta pris med guldmedalj 1882 och
1896; denna akad. tillägnade honom
på sjuttioårsdagen 1912 bd 49 av sina
handl. År 1901 blev han hedersled, i
Vitt. akad., och s. å. invaldes han i Sv.
akad. B. prisbelönades vid flera
tillfällen även av Sv. läkaresällskapet,
blev led., hedersled, eller
korresponderande led. i talrika andra in- och
utländska lärda samfund samt
promoverades till hedersdr i Bologna 1888,
fil. hedersdr i Uppsala 1893, jur.
hedersdr vid Harvard University i
Cambridge vid Boston s. å. och med.
hedersdr i Budapest 1896 och i
Würz-burg s. å. Av de olika uppdrag han i
övrigt innehade må nämnas, att han
var led. av styr. för Stockholms
högskola 1888—98, inspektor för
högskolan 1SS8—90 och stadsfullmäktig i
Stockholm 1890—91. — B. var den
ledande själen i den av hans svärmor
Wilhelmina Hierta 1878 grundade
stiftelsen Lars Hiertas minne, i vars
styr. han först var skattmästare och
18S1—1918 sekr. Jämte sin hustru
skapade han genom stora donationer
Hierta-Betzius-stiftelsen, som står
under Vet. akad:s vård och förvaltning.
Dess syfte är att framkalla och stödja
allmännyttiga företag samt att.
ekonomiskt hjälpa personer, som
befordra framåtskridandet i
forskningen och samhället. — B. efterlämnade
omfattande skildringar av sitt liv,
sin verksamhet och sin släkt, vilka
med honom som förf. och under titeln
"Biografiska anteckningar och
minnen" (1, 1933; 2, 1948) ha publicerats
av O. Walde. — Gift 1876 med Anna
Wilhelmina Hierta-Retzius, f. Hierta
(R. 6). — Litt.: biografi av E. Müller
i Allin. sv. läkartidn. 1919, av E.
Holmgren i Hvgiea s. å., av E. W.
Dahlgren i Ymer s. å., av C. M. Fürst
i Vet. akad:s årsbok 1921.
U. N—e, S. L.
1. Reussner (Reusner),
Christoph, boktryckare från Bostock,
bosatt i Stockholm 1608—35, därefter i
Beval. — B. tryckte i Bostock sv.
arbeten åt Petrus Johannis Gothus och
Herman Sulcke. Han inkallades 1608
till Stockholm och erhöll där
privilegium att inneha boklåda samt 1614
namn av k. boktryckare. Han hade
fri bostad i ett hus vid
Själagårdsgatan, där även det k. tryckeriet
inrymdes. Bland de förnämsta arbetena
från B:s officin märkes Tegels "Then
stoormechtige, höghborne furstes ocli
cliristelighe Herres, Her Gustaffs .. .
historia" (1—2, 1622), ett av de
största verk, som dittills tryckts i
landet. — B. synes ha varit hetsig ocli
haft lätt att stöta sig med kollegerna.
Han flyttade 1635 från Stockholm till
Beval, där han blev
gymnasieboktryckare. Närmaste orsaken tycks ha
varit alltför stor konkurrens från
andra boktryckare men framför allt
stridigheter med bokbindarna, som
anklagade B. för att i öppen bod sälja
inbundna böcker till förfång för
bokbindarna och mot deras privilegier.
— Gift 1) med Anna Forber eller
Ferier; 2) 1623 med Barbro, änka efter
Kasten Schultz. — En son till R. var
Christoph Reussner d. y. († 1658),
som 1627 var föreståndare för faderns
tryckeri och 1629 vann burskap som
bokbindare samt senast 1631 blev
mästare och omkr. 1650 ålderman i
bokbindareämbetet. Hans hustru Maria
övertog efter lians död verkstaden ocli
arbetade bl. a. för hovets räkning,
åtminstone till 1683. H. Fr.
2. Reussner (Reusner),
Christoph, bokbindare, † omkr. 18 mars
1698 i Stockholm. Föräldrar:
boktryckaren Christoph R. d. y. och lians
hustru Maria. Sonson till B. 1. — B,
inskrevs av fadern 1654 i
bokbindareämbetet men frigavs 1657. Han torde
därefter ha arbetat i moderns
verkstad. Han genomgick 1668 provar
och blev 1674 mästare i Stockholm.
B. anses vara det karolinska
tidevarvets förnämsta och av
boksamlarna mest anlitade bokbindare. Ilans
arbeten utmärka sig för sin rika
gulddekor, bl. a. bårder, hopsatta av
småstämplar. För Hedvig Eleonora
band han bl. a. böcker i svart sammet
med silverbeslag, och för M. G. De la
Gardie utförde han på 1670- och
1680-talen band uteslutande i röd marokäng
med en diskret gulddentelle. B.
arbetade även för Erik Dahlbergh.
Talrika arbeten av hans hand äro
bevarade i enskilda och offentliga
samlingar. Hans förgyllningar äro i
allmänhet utomordentligt skickligt ocli
hållbart gjorda och lians band lätt
igenkännliga på de skarpskurna
titelstilarna och de originella
ryggstämplarna. Vid sin död var R. även
Riksbankens bokbindare. — B. utgav 1679
—85 på eget förlag religiösa skrifter,
som lian saluhöll i egen bokhandel,
bl. a. Luthers katekes. H. Fr.
Reutercrantz, Mårten,
ämbetsman, politiker, f. 3 mars 1635, † 13
nov. 1680 i Stockholm. Föräldrar:
liovstallmästaren Esbjörn Mårtensson,
adlad R. och Magdalena Svahn. —
Genom sin fars ställning kom B. i
hov-tjänst som Karl XI :s ridlärare, en
tjänst, som lian tycks ha skött till
den unge konungens belåtenhet; 1672
blev lian hovstallmästare. År 1677
utnämndes B. till häradshövding i Tjust
och Tuna län i Småland; s. å. blev lian
landshövding i Närke och Värmland.
— Genom sin börd tillhörde B. den
lågadliga medelklassgrupp, som vid
denna tid stod i harnesk mot den
jordrika och politiskt inflytelserika liög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
