- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
252

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Reuterholm, Gustaf Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reuterdahl 252 Reuterholm

Gustaf Adolf Reuterholm.

Målning ar Ulrika Pascli 1787 (Gripsholm).

av en stark despotism; genom sträng
censur ocli med hjälp av en nitisk
hemlig polis sökte lian kväva all
opposition. Med särskild frenesi sökte han
uppspåra gustavianska
konspirationer. Främst misstänkte han därvidlag
G. M. Armfelt, vilken i juli 1792
lämnat Sverige ocli sedan tjänstgjort som
sv. minister i Italien. I dec. 1793
öppnade R. process mot Armfelt, och tack
vare sina spioner lyckades han snart
få bevis för att denne liaft planer på
att med rysk hjälp söka åstadkomma
en regimförändring i Sverige. Följden
blev dödsdom för Armfelt själv (som
flydde till Ryssland), livstidsstraff
för ett par av hans förtrogna, bland
dem Magdalena Rudenschöld, och
avsked för några andra ämbetsmän, som
ansågos inblandade. Denna process
kom R. S}’nnerligen väl till pass i hans
målmedvetna agitation bland
allmänheten. Under hänvisning till sin kamp
mot konspiratörerna lät han 1794

styra om, att han blev
serafimerrid-dare. Några månader senare
suspenderade han Sv. akad., emedan denna
vägrat att välja honom till led. Först
under förmyndarregeringens sista
skede slog R. in på en något
försonligare linje gentemot sina vedersakare.
— R, sökte komma till rätta med de
sedan Gustav III:s krig tilltrasslade
statsfinanserna. Däruti hade han
dock ringa framgång, bl. a, till följd
av att han saboterade sitt eget
spar-samlietsprogram genom att utdela en
rad partibelöningar. Ett försök att
avveckla de fördärvliga tjänsteköpen
inom officerskåren blev likaså
tämligen fåfängt. Däremot hade jordbruk
och utrikeshandel i stort sett goda
konjunkturer under R:s tid. —
Utrikespolitiskt bröt R. med Gustav
III:s franskfientliga kurs och sökte i
stället anknytning till den franska
republiken, med vilken han i maj 1793
slöt ett defensivförbund, som dock

aldrig ratificerades. Av större
betydelse blev ett i mars 1794 avslutat
sv.-danskt neutralitetsförbund, närmast
riktat mot England. Samtidigt
försämrades förhållandet till Ryssland.
R. fruktade bl. a., att en projekterad
giftermålsförbindelse mellan den unge
konungen och en rysk prinsessa skulle
öppna vägen för gustavianskt
inflytande. Genom sluga diplomatiska
manövrer lyckades lian också tills
vidare avstyra alla giftermålsplaner.
Sedan lian i sept. 1795 slutit en
subsidietraktat med Frankrike, lät han
i nov. förlova konungen med en
meck-lenburgsk prinsessa. Därmed syntes
ban ha nått målet för sin yttre
politik: Sverige hade lösgjort sig från
Ryssland och fått stöd av Frankrike
utan att behöva offra sin neutralitet.
Men snart följde svåra
missräkningar: konungen bröt sin förlovning, och
alliansen med Frankrike liöll ej vad
den lovade. R. såg sig då nödsakad att
närma sig Ryssland och samtidigt
verka för en sv.-rysk
giftermålsförbindelse. Även denna plan strandade
emellertid, sedan Katarina II ocli
Gustav IV Adolf kommit i delo om
den blivande drottningens
religionsutövning. Vid förmyndarregeringens
slut syntes Sverige därför stå i ett
ganska svårt utrikespolitiskt läge. —
Ett av målen för R:s politik hade
varit att nå ett gott förhållande till
den unge konungen, så att denne vid
sitt maktövertagande ej berövade
honom allt inflytande. Även däruti
misslyckades lian emellertid. Gustav IV
Adolf uppträdde lojalt mot honom
men tycks aldrig lia sympatiserat med
honom och blev mot slutet av
omyn-diglietstiden alltmer misstrogen, bl. a.
till följd av R:s uppträdande under
de ryska förhandlingarna.
Regimskiftet den 1 nov. 1796, då konungen
själv övertog makten, betydde därför
R:s fall; den nyss så allsmäktige
"storviziren" såg sig t. o. m. nödsakad
att lämna Stockholm. Allmänheten
jublade; R:s impopularitet hade så
småningom blivit grundmurad. — Vid
avresan från Stockholm begav sig R.
söder ut och vistades en tid i
Tyskland. År 1797 återvände lian
emellertid till Sverige, där han utan
framgång sökte stöd hos hertigen. Efter
att ha vistats hos släktingar på olika
lantgods, lämnade lian Sverige 1800
och förde sedan under namnet
Tempel-creutz ett kringflackande liv på
kontinenten, mest i Tyskland. Hans
dagboksanteckningar från landsflykten
vittna om en bigott
självtillräcklighet och en länge obruten förtröstan
på den slutliga återupprättelsen.
Gustav IV Adolfs motgångar fyllde
honom med tillfredsställelse, men även
dennes fiender — inte minst Xapo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free