- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
253

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuterholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reuterskiöld

253

Reuterskiöld

léon — voro föremål för lians hat.
Omvälvningen i Sverige 1S09 syntes
öppna nya perspektiv för honom men
berörde honom inte enbart angenämt;
riksdagen betecknades som "orolig"
och "jakobinsk" och regeringsformen
som "eländig". Först efter riksdagens
slut 1S10 begav ban sig till Sverige,
där ban emellertid blev illa bemött;
han fick inte ens träffa Karl XIII.
Han lämnade då landet och tillbragte
sina sista år i Holstein, livligt
upptagen av ockulta sysselsättningar. —
B:s personlighet var utan tvivel mera
komplicerad än man vanligen vill
medge. Eftervärlden har liksom
samtiden mest fäst sig vid lians mindre
tilltalande sidor: härsklystnad,
fåfänga, högdragenhet,
misstänksamhet och vidskepelse. Dessa egenskaper
ägde lian också i rikt mått. Men det
faktum, att lian trots avsaknad av
verkligt pålitliga bundsförvanter —
bortsett från hertig Karl — i mer än
fyra år lyckades hålla sina talrika
fiender stången, vittnar om en icke
vanlig politisk skicklighet. Det får ej
heller anses otroligt, att en framtida
forskning kommer att kunna påvisa,
att B:s politik med alla sina
påtagliga svagheter dock inte var så
alltigenom förfelad, som man brukar
hävda. — B. blev hedersled, av Konst
-akad. 1795 och led. av Vet, akad. 1796.
— Ogift. — Litt.: O. P.
Sturzen-Becker, "R., efter hans egna
memoirer" (1862); M. Nylund, "G. A. B.
under förmyndaretiden 1792—1796"
(1917); C. Forsstrand, "En
gustaviansk ädlings ungdomshistoria"
(1925); Alma Söderhjelm, "Gustaf
III:s syskon" (1945). St. C.

Reuterskiöld, ätt, härstammande
från vantmakaren vid Hyndevad,
Eskilstuna, Hans Leffler, som levde i
slutet av 1500- ocli början av
1600-talen. Han blev farfars far till Sven
Hansson Leffler (f. omkr. 1651, †
1721), hovkonditor lios
änkedrottning Hedvig Eleonora. Dennes son,
amiralitetsöverkommissarien Daniel
Svensson Leffler (f. 1685, † 1749),
adlades 1719 med namnet
Lager-sparre och utnämndes 1724 till
räntmästare. För stora försnillningar
dömdes lian 1734 från adelskap och
tjänst samt till livstids fängelse på
Marstrand. Bland hans söner, vilka
s. å. erhöllo rättighet att ändra
vapnet och anta namnet B., märkes
ryttmästaren Axel Didrik B. (f. 1714, †
1786). Tre av dennes söner, majoren
vid Västmanlands reg. Adam Didrik
B. (f. 1752, † 1823), över jägmästaren
i Södermanland Axel Fredrik B. (f.
1753, † 1S13) och generallöjtnanten
Casimir B. (B. 1), blevo stamfäder
för ättens nu levande tre grenar. En
bror till dem, chefen för finska sena-

tens militieexpedition ocli
divisionschefen för finska militären Herbert
Conrad B. (f. 1765, † 1821),
immatri-kulerades 181S på Biddarhuset i
Finland; ätten utdog i Finland på
svärdssidan 1836. — Till den äldsta
ättegrenen hörde Adam Didrik B:s äldste
son, hovmarskalken och godsägaren
Axel Didrik B. (f. 1779, † 1834), som
1S26 upphöjdes i friherrligt stånd.
Han blev far till
kabinettskammarherren Carl B. (B. 3), farfar till
verkst. dir. i Stockholms stads
brandstodsbolag, majoren friherre Carl
Bernhard B. (f. 1871, † 1945), samt
kammarherren lios drottningen Adam
Didrik B. (f. 1819, † 18S0); bland
dennes söner märkas a) landshövdingen
Lennart B. (B. 5), far till dir. Arvid
B. (B. 10), b) häradshövdingen i
Bräk-ne härads domsaga Axel Gabriel Adam
B. (f. 1863, † 1938), far till översten
i kavalleriets reserv,
försvarsområdesbefälhavaren i Uddevalla
försvarsområde Bengt B. (f. 1893), samt c)
disponenten, riksdagsmannen Arvid
B. (R. 6). — Andra ättegrenens
stamfar Axel Fredrik R. blev far till
statsrådet, generallöjtnanten Alexander R.
(R. 2). Dennes äldste son, översten
Axel R. (R. 4), blev far till prof. Carl
Axel R. (R. 7). — Till ättens tredje
gren hörde R. l:s söner a) översten
vid Norra skånska infanterireg. fil.
dr Casimir Carl Oskar R. (f. 1810,
† 1886), farfar till dir. Heribert R.
(R. 11), b) överstelöjtnanten i
artilleriet Axel Lennart R. (f. 1817, †
1902), vars äldste son, bankdir. Knut
Leonard R. (f. 1859, † 1925), blev far
till envoyén Gunnar R. (R. 9), samt
c) föreståndaren för Göteborgs
folkbibi., läraren vid navigationsskolan
i Göteborg Heribert Adam R. (f. 1828,
† 1889), far till biskopen Edgar R.
(R. 8).

1. Reuterskiöld, Casimir,
arméofficer, f. 27 okt. 1770 på Hässlingby,
österhaninge skn, Stockholms län, †
4 okt. 1S48 i Stockholm. Föräldrar:
ryttmästaren Axel Didrik Lager
-sparre, sedermera Reuterskiöld, och
Eva Anna Wefverstcdt. — R. blev
löjtnant vid Änkedrottningens livreg.
1786, major i armén 1804 samt
överstelöjtnant och överadjutant hos
konungen 1809. Han utnämndes till
överste och chef för Älvsborgs reg.
1810, till generaladjutant 1814 och
till generalmajor och chef för sjunde
infanteribrigaden 1816 samt var tf.
guvernör vid Krigsakad. på Karlberg
1820—21 och blev åter chef för
Älvsborgs reg. 1834. År 1836 blev han
generallöjtnant samt följ. år
generalbefälhavare i tredje militärdistriktet.
Han tog avsked ur krigstjänsten 1840.
— R. deltog med finska gardet i 178S
—90 års finska krig, varunder han

förvärvade anseende som skicklig
exercisman med utpräglat sinne för
disciplin. Under 1808—09 års krig
tjänstgjorde R. som överadjutant vid
kustarmén och deltog i expeditionen
till Västerbotten samt i striderna vid
Sävar och Ratan. År 1813 avgick han
med sitt reg. till Pommern och
bevistade som chef för fjärde
infanteribrigaden de strider, där sv. hären
deltog. Även under fälttåget i Norge
1814 förde han befäl. — R. var redan
som ung intresserad av
krigsvetenskaplig bildning, och under inflytande
av Sprengtportens föredöme brukade
ban under sin tjänstetid i Borgå 1803
—05 samla sina kamrater till
gemensamma studier. Under sin korta tid
som guvernör för Krigsakad. lade
ban första grunden till förbättringar
i undervisningen. Åt militär
förvaltning, sjukvård etc. ägnade B. stor
uppmärksamhet; lian blev 1810 medl.
av kommittén för förbättrad
läkarvård i riket. — B. blev hedersled,
av Krigsvet. akad. 1816. — Gift 1822
med Henriette Löfman. F. M.

2. Reuterskiöld, Alexander
Fabian Zefanias, arméofficer, politiker,
f. 3 dec. 1S04 på Ludvika bruk i
Ivop-parb. län, † 26 dec. 1891 i Stockholm.
Föräldrar: över jägmästaren Axel
Fredrik R. ocli friherrinnan Anna
Dorotea Cedercreutz. Brorson till B. 1.
—- B. blev fänrik 1822,
överstelöjtnant och förste major 1847 samt
överste och chef för Hälsinge reg. 1856
och för Upplands reg. 1860. År 1862
blev lian statsråd och chef för
Lant-försvarsdep. och utnämndes samtidigt
till generalmajor i armén. Han avgick
som statsråd 1S67 samt blev
generallöjtnant s. å. År 1872 tog ban avsked.
— B. gav tidigt prov på plikttrohet

Alexander Reuterskiöld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free