- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
254

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Reuterskiöld, Alexander - 3. Reuterskiöld, Carl - 4. Reutersköld, Axel - 5. Reuterskiöld, Lennart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reuterskiöld

254

Reuterskiöld

ocli viljekraft. Bl. a. blev ban känd
fölen kurirfärd till Stockholm, som lian
utförde i egenskap av adjutant hos
generalmajor G. Peyron vid
gränsregleringen med Byssland utefter Torne
ocli Muonio älvar; lian tillryggalade
på sex dygn den 1 200 km långa vägen
på en bondkärra utan avbrott eller
vila och återvände efter endast en
dags uppehåll i Stockholm. — Då B.
blev statsråd (i Louis De Geers
regering), åtnjöt ban stor popularitet ss.
vän och befordrare av
skarpskytterörelsen. På hans initiativ befriades
godkända skarpskyttar från
deltagande i beväringsövningarna, och
skyttefören. erhöllo statsanslag till
inköp av gevär m. m. B. misslyckades
däremot i försöket att genomföra en
härordningsreform. Den proposition,
som framlades vid den sista
ståndsriksdagen, gick ut på att den indelta
armén skulle beväras ss. stam,
kompletterad med en genom lottning
uttagen kontingent värnpliktiga, vilka
skulle erhålla en relativt grundlig
utbildning, medan däremot övriga
värnpliktiga helt skulle frikallas.
Propositionen avslogs efter en synnerligen
hårdhänt kritik, som särskilt
drabbade "blodslottningen", varefter
regeringen under återstoden av B:s
statsrådstid förhöll sig passiv i frågan.
Från de livliga försvarsdebatter, som
fördes vid riksdagen 1867, uteblev B.
under förebärande av ohälsa. Sedan
riksdagen i skrivelse även satt
indelningsverkets bestånd i fråga, begärde
B. avsked från sin statsrådspost. Vid
dansk-tyska kriget 1864 anslöt sig B.
till De Geers, Manderströms och
Gri-penstedts mening och motsatte sig ett
deltagande från Sveriges sida. B. blev
led. av Krigsvet. akad. 1860. — Gift
1833 med Anna Birgitta Charlotta
Schenström. F. M., S. S\v.

3. Reuterskiöld, Carl Leonard,
bruksman, jordbrukare, hovman, f. 31
okt. 1S16 på Bånäs i Fasterna skn,
Stockholms län, † 10 febr. 1905 i
Stockholm. Föräldrar:
hovmarskalken oeh godsägaren på Bånäs och
Gimo friherre Axel Didrik R. och
Juliana Wilhelmina Kjerrmansköld.
Kusins son till B. 2. — B. blev student
vid Uppsala univ. 1829 och avlade där
juridisk-filosofisk ex. 1S35. Efter
offi-cersex. 1836 blev lian underlöjtnant
vid Livreg:s dragonkår följ. år; 1841
lämnade "lian militärtjänsten. Han
utnämndes 1838 till kammarherre ocli
1850 till kabinettskammarherre; från
1854 var lian tjänstefri vid hovet. —
Efter fadern ärvde B. 1836 Gimo
bruksegendom i Skäfthammars skn,
Uppsala län. Den övertogs 1894 av det
av honom bildade Gimo bruks ab., för
vilket lian var disponent till 1899.
B., den siste av de s. k. Dannemora-

Carl Reuterskiöld.

patronerna — de samtida ägarna av
Leufsta, Forsmark, österby, Gimo och
Harg —, blev känd för det utmärkta
sätt, på vilket han skötte
vallonsmi-det vid sitt bruk. Han var 1865—83
fullmäktig i Jernkontoret och erhöll
1883 dess stora guldmedalj för sina
förtjänster om järnhanteringen. Även
på jordbrukets och skogsskötselns
områden gjorde B. betydande insatser.
Genom väldiga skogsdikningar vann
lian ofantliga områden för uppodling
eller för givande skog, och han blev
genom sin dikningsverksamhet en
föregångsman i hela landet. Till 1875
ägde han även Jälla i Vaksala skn,
Uppsala län, och 1891 inköpte han
Bånäs i Fasterna skn, Stockholms län.
B. tillhörde styr. för Ultuna
lant-bruksinst. 1856—67, var v. ordf. i
Uppsala läns hushållningssällskap
1857—-59 och 1S63—64, blev
hedersled. där 1870 och var ordf. i styr. för
Dannemora—Hargs järnvägsab. 1875
■—91. Av hans övriga uppdrag
märkes, att lian var led. av Första K.
1872—81. Han invaldes i
Lantbruks-akad. 1873 och erhöll Vasaordens
storkors 1889. — Gift 1839 med
friherrinnan Maria Elisabeth Sophie Aminoff.

S. L.

4. Reutersköld, Axel Magnus
Otto, arméofficer, f. IS aug. 1834 i
Stora Tuna skn, Kopparb. län, † 12
dec. 1915 i Stockholm. Son till B. 2. —
B. blev redan 1849 sergeant vid
Väst-mani. reg. Efter studentex. i
Uppsala 1852 blev ban följ. år
underlöjtnant och 1858 löjtnant vid samma
reg. Han genomgick Falu bergsskola
1857—5S och tjänstgjorde 1860—72
som adjutant vid tredje
militärdistriktets stab. År 1863 utnämndes han
till ordonnansofficer och 1866 till
adjutant hos konung Karl XV. B. blev
1870 kapten vid Västmanl. reg., 1872
major i armén, 1874 andre major vid
Örebro reg. och 1875 överstelöjtnant

vid Västmanl. reg. Sistn. år
kommenderade lian en bataljon vid
fälttjänst-övningar i Norge. År 18S2 blev B.
överste i armén, och 1884
utnämndes-han till överste oeh clief för Västmanl.
reg. S. å. bevistade han den sjuttonde
franska armékårens manöver i s.
Frankrike. Han erhöll avsked ur
militärtjänst 1897. — B. innehade även
många kommunala ocli enskilda
uppdrag. Under riksdagen 1871 var han
kanslist vid särskilda utskottet. Han
var medl. av stadsfullmäktige i
Västerås 1877—92 och fungerade därvid
1879—SI som v. ordf., 1882—88 som
ordf. och 1891—92 åter som v. ordf.
Åren 18S6—94 representerade han
Västerås stad i Västmanl. läns
landsting. B. var 1SS0—S2 suppleant hos
statsrevisorerna och 1S83—84
statsrevisor. I Västmanl. läns
hushållningssällskap var han v. ordf. 1883—
88. Av hans enskilda uppdrag kan
nämnas, att han 1880 blev led. ocli
1902 ordf. i styr. för
Mälarprovinser-nas enskilda bank. — Gift 1S69 med
grevinnan Charlotte Gustafva
Amalia Matilda Wrangel. J. T.

5. Reuterskiöld, Carl Lennart
Adam Emanuel, ämbetsman, f. 2S sept.
1S59 på Ulvåsa i Ekebyborna skn,
östergötl. län, † 12 juli 1944 i
Stockholm. Föräldrar: kammarherren Adam
Didrik It. och grevinnan Charlotte
Elisabeth Posse. Brorson till B. 3. —
R. blev volontär vid Livreg:s
dragonkår 1877, avlade mogenhetsex. i
Uppsala 1S78 och genomgick Krigsskolan
1878—79. Han blev ryttmästare 189S
och erhöll avsked 1906. Efter att 1883
lia varit extra elev vid Ultuna
lant-bruksinst. kom B. 1SS4 som
förvaltare till Sturehovs gods i
Södermanland; 1901—07 arrenderade lian
godset. Under denna tid var han
landstingsman för Svartlösa härad och
1903—06 ordf. i skogsvårdsstyr. i
Stockholms län. År 1906 utnämndes
R. till landshövding i Södermani. län,

Lennart Reuterskiöld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free