- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
255

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Reuterskiöld, Lennart - 6. Reuterskiöld, Arvid - 7. Reuterskiöld, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reuterskiöld

255

Reuterskiöld

vilken post lian innehade till 1927.
Samtidigt var han ordf. i länets
hushållningssällskap och dess
skytte-ocli landstormsförb. Han var även
styr.-ordf. i Husqvarna vapenfabriks
ab. 1911—40 och i Sv. betes- och
vall-fören. 1916—33. Mest känd blev lian
genom sina insatser för det sv.
väg-väsendets reformering. Han var en av
initiativtagarna till Sv. vägfören.,
vars ordf. han var från starten 1914
till 1936, och lian fungerade som ordf.
i 1920 års vägsakkunniga samt i 1928
års motorfordonssakkunniga. R. blev
led. av Lantbruksakad. 1914. — Gift
1884 med grevinnan Ingegerd
Christina Posse. — Litt.: "L. R.
Landshövding i Södermani. län 1906—1927.
Några minnesblad" (1927). B. M.

6. Reuterskiöld, Arvid Adam
Natanael, industriman, politiker, f. 5
nov. 1S66 å Ulvåsa i Ekebyborna skn,
östergötl. län, † 27 juni 1915 i
Barnlösa, Baus förs., Hälsingborg. Bror till
R. 5. — Efter mogenhetsex. i Uppsala
1SS4 praktiserade B. i jordbruk ocli
genomgick 1S85—87 Ultuna
lant-bruksinst. Han var därefter
lant-bruksinspektor vid Gimo i
Skäftliam-mars skn, Uppsala län, 1S87—92,
bruksförvaltare vid Bånäs, Fasterna
skn, Stockholms län, 1893—98,
disponent för Gimo bruksab. 1898—1904
samt disponent för Hällefors
bruksab. i Örebro län 1905—14. Därjämte
tillhörde han styr. för Färna, Svartå,
Hasselfors och Bamnäs m. fi.
bruks-och gruvbolag. B. var verksam inom
hushållningssällskapen i Stockholms
och Uppsala län och var efter
vartannat led. av landstingen i Stockholms,
Uppsala och Örebro län. Åren 1903—•
05 tillhörde han Andra K. som repr.
för Olands härad i Uppsala län. Hans
val betecknades i vänsterpressen som
en seger för brukspatriarkalismen,
men B., som inträdde i
Lantmannapartiet, visade sig ganska
reformvänlig och motionerade bl. a. om ned-

Arvid Reuterskiöld.

sättning av priserna på apoteksvaror
samt minskning av tullen på
superfosfat, vilka förslag motiverades med
der as sociala önskvärdhet. B. blev led.
av Lantbruksakad. 1904. — Gift 1S93
med grevinnan Gunilla Fredrika
Wachtmeister af Johannishus. S. S\v.

7. Reuterskiöld, Carl Ludvig
August Axel, rättslärd, politiker, f.
12 jan. 1870 i Stockholm, † 8 april
1944 på Gottenvik i Jonsbergs skn,
östergötl. län. Son till B. 4. — Efter
mogenhetsex. i Västerås 1888 blev B.
fil. kand. 1889 samt fil. lic., fil. dr
och docent i statskunskap 1893, allt
vid Uppsala univ. Sedan han 1897
även blivit jur. kand., erhöll han s. å.
docentur i statsrätt och folkrätt. Från
1901 var lian e. o. prof. i juridisk
encyklopedi, romersk rätt och
internationell privaträtt samt 1909—35
efter kallelse prof. i statsrätt,
förvaltningsrätt och folkrätt, allt i Uppsala.
Åren 1S99—1912 var han därjämte
lärare i internationell rätt vid
Sjö-krigsliögskolan. — R:s första
forskningsområde utgjordes av den
sv.-norska unionen. I sin drsavli., "Till
belysning af den svensk-norska
unions-författningen och dess tidigare
utvecklingshistoria" (1S93), framträder
han som anhängare av Oscar Alins
unionsuppfattning. Sin hängivenhet
för läromästaren bevisade ban ännu
1941, då han med uppsatsen
"Kiel-Eidsvold-Moss" (i Scandia) sökte
avvärja ett angrepp av Fredrik
Lager-rotli på den alinska skolans
lärosatser. R:s omfattande juridiska
skriftställarskap sträcker sig i övrigt över
alla de discipliner han som
universitetslärare företrätt, och inom de
flesta av dessa har ban åstadkommit
större, sammanfattande
framställningar. Inom den juridiska
encyklopedi kan nämnas "Grunddragen af
den allmänna rätts- ocli samhällsläran
särskildt med hänsyn till positiv
svensk rätt" (1908—12), inom den
internationella privaträtten "Om
äktenskap, äktenskapsskillnad och
förmynderskap enligt
svensk-internationell rätt" (1905—09) och "Handbok
i svensk privat internationell rätt"
(1907) samt inom folkrätten
"Folkrätt. Särskildt såsom svensk publik
internationell rätt" (1—2, 1928).
Huvudparten av B:s produktion faller
emellertid inom stats- och
förvaltningsrätten. Hans viktigaste arbeten
utgöras där av "Riksdagssessioner och
kammarplena efter 1S66" (Sveriges
riksdag, senare avd., bd 10, 1935),
grundlagseditionen "Sveriges
grundlagar m. m." (1—4, 1924—26, ny uppl.
av l:a delen 1934, av 3:e delen 1937),
"Statsregementet" ("Föreläsningar i
svensk stats- och förvaltningsrätt";
1914), "Den svenska statsstyrelsens

Carl Axel Reuterskiöld.

organisation" (1927) och "öfversigt
af den materiella förvaltningsrätten"
(1933). Därtill komma ofullbordade
framställningar av korporations-,,
kyrko- och kommunalrätten (1919—
21) samt ett stort antal uppsatser
särskilt i Statsvetenskaplig tidskr., vars
förste red. B. var (1897—98). I sin
epokgörande bearbetning av
förvaltningsrätten var B. påverkad av de
klassiska franska förebilderna samt
av den tyska skolan kring Otto Mayer
och sökte tillämpa en strängt
vetenskaplig metod på den sv.
förvaltningsrätten, som därmed lyftes upp
till jämbredd med övriga juridiska
huvudämnen. Emellertid nöjde sig B.
icke med att systematiskt framställa
praxis utan sökte även ånge de
principer, som borde bestämma denna.
Därvid kom hans doktrinära och
konstruerande läggning till synes, medan
däremot de stats- ocli i synnerhet
privaträttsliga arbetena vittna om hans
praktiska erfarenhet. I sin
bedömning av stats- och förvaltningsrätten
vägleddes han av kraven på
medborgerlig frihet ocli allm. rättssäkerhet.
Därför slog ban vakt om grundlagens
helgd och påtalade energiskt alla
tendenser till godtycke i förvaltningen.
— Även i politiskt hänseende
framträdde R., vilken vid 1890-talets
början var en av Fören. Heimdals
stiftare, som adept av den alinska
skolan. I ett flertal broschyrer, bl. a.
"Utkast till ett rösträttsförslag från
svensk högerståndpunkt" (1902),
förordade lian i anslutning till
lärofadern majoritetsval inom skilda
väljargrupper. Det proportionella valsättet
syntes honom leda till en
kraftför-ödande maktsplittring. R:s
utpräglade konservatism hindrade honom icke
att många gånger svänga kritikens
färla även gentemot högerpartiet. Så
undantog han t. ex. icke de
konservativa regeringarna under första världs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free