- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
261

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuterwall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rhedin

261

Rhezelius

R. sina studier i Uppsala, där lian
blev fil. lic. 1910 samt efter disp. 1911
docent i statskunskap s. å. och fil. dr
1912. På förordnande uppehöll B.
Skytteanska professuren 1915—16. Ar
1918 kallades han till prof. i Åbo, en
plats som han dock aldrig hann
tillträda. — R:s verksamhet som
statsvetenskaplig forskare blev kort men
betydande, och lians efterlämnade
produktion uppskattas allmänt som
synnerligen gedigen. Framför allt
ägnade han sig åt studiet av
statsteorierna och av
författningsutvecklingen i skilda länder. Förutom
drs-avli. "Stahls lära om den
konstitutionella staten" (1911) är hans mest
betydande arbete "Det svenska
två-kammarsystemets tillkomst och
karaktär med särskild hänsyn till
principernas grundläggning 1840—41"

(1915), som ger en djupgående analys
av representationsreformens
förhistoria och idépolitiska bakgrund. Bland
R:s övriga arbeten märkas
"Presidentmaktens renässans i Amerika"

(1916) och "Studier i Frankrikes
författningsproblem" (1917). — Ogift.

T. P.

Rhedin, se även Redin.

Rhedin, Ivar Daniel, präst, f. 14
mars 1881 i Bokenäs skn, Göteb. län.
Föräldrar: prosten Peter Andreas R.
och Fredrika Sofia Lundström. —
Ffter mogenhetsex. i Göteborg 1901
blev R. teol. kand. i Lund 1905. Han
prästvigdes s. å. för Göteborgs stift.
Efter olika förordnanden blev R.
komminister i Lundby 1917. Sedan 1924
är lian kyrkoherde i Säve ocli sedan
1937 kontraktsprost. — Riksbekant
har R. blivit i egenskap av red. för
Göteborgs stiftstidn. sedan 1918. Hans
benhårda konservatism och vassa
penna lia gjort hans namn mycket
omstritt, vartill hans nazistiska
sympatier under kriget 1939—45 starkt
bidragit. År 1930 grundade han ett eget
kristligt konservativt parti, Kyrkliga
folkpartiet, som i några västsv.
valkretsar ställde upp vid 1932 års
andrakammarval men inte lyckades
erövra något mandat. -— Gift 1910
med Kerstin Johnsson. U. D.

Rhedin, Martin Werner,
bruksägare, jordbrukare, f. 12 febr. 1865 i
Göteborg, † 22 maj 1930 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren och
godsägaren Carl Werner R. och Hedvig
Carolina (Lina) Eleonora Nyström.
— Efter läroverksstudier och
genomgång av Göteborgs handelsinst. 1882
—84 utbildade sig R. i köpmansyrket
på kontor i Göteborg, Hamburg och
London. Återkommen till hemstaden
1888 drev han
grosshandelsverksamhet till 1893. Han var från 1888 även
underdisponent vid Surte glasbruk i
Västergötland, inköpte företaget 1892

Werner Rhedin.

och var, efter dess ombildande till ab.
1893, verkst. dir. där till 1907. År 1911
inköpte han Forsså bruk (träsliperi,
pappersbruk m. m.) i Hälsingland,
och s. å. stiftade han Forsså bruks
ab., vilket han som verkst. dir. ledde
till 1919; han ombyggde bruket ocli
utvidgade rörelsen. R. var 1912—14
även verkst. dir. för Oscarströms
sul-fitab. Han stiftade 1924
Götaälvdalens omnibus ab., vars verkst. dir. han
var till 1928. — R. ägde 1892—1925
Ellesbo herrgård på Hisingen i
närheten av Göteborg och ägnade sig där
med framgång åt boskapsavel. Han
specialiserade sig på den rödkulliga
sv. nötkreatursrasen och vann, bl. a.
vid lantbruksmötena 1911 och 1923,
stort erkännande för sin utmärkta
besättning, som av prof. 0. Arenander
liar beskrivits i "Rödkullorna på
Ellesbo" (1911). R. stiftade 1912
Avelsfören. för röd kullig sv. lantras
och var dess v. ordf. till sin död. Av
lians övriga uppdrag märkes, att han
var led. av Göteb. läns landsting 1909,
stvr.-led. i Allm. sv. utsädesab. i
Sva-löv 1908—30 och ordf. i länets
veterinärstyr. 1913—27. År 1923 invaldes
han i Lantbruksakad. — Tack vare
bl. a. R:s frikostighet kunde A. G.
Nathorst 1898 utrusta en
polarexpedition för att söka de försvunna
Andréemännen. — Gift 1898 med
Helga Ebba Thora von Mentzer. S. L.

Rheen, se även Rehn.

Rheen, Samuel Edvardi, präst,
etnograf, † 16S0 i Råneå skn, Norrb.
län. Föräldrar: borgmästaren i Piteå
Evert Eriksson ocli Brita Burman. —
R. studerade i Uppsala från 1633 med
en tids avbrott för affärsverksamhet
i lappmarkerna. Åren 1641—64
tjänstgjorde lian som komminister i Piteå,
därefter 1666—71 som predikant i
Jokkmokk och slutligen som
kyrkoherde i Råneå från 1671 till sin död.
Sin stora kännedom om lapparna har

ban nedlagt i "En kortt relation om
lapparnes lefwerne och sedher" (tr. i
Sv. landsmålen 17: 1, 1897), en
skildring av lapparnas vanor och bruk, av
deras religion och övertro, deras
trolltrummor m. m. Skriften tycks ha
tillkommit omkr. 1670 på Magnus
Gabriel De la Gardies anmodan ocli
har flitigt utnyttjats av J.
Scheffe-rus i lians "Lapponia". ■—• Gift omkr.

1643 med Catharina Mårtensdotter
Ruuth. M. v. P.

Rhezelius (Reese), Johan
Håkansson, ämbetsman, fornforskare, f.
under första årtiondet av 1600-talet,
† i juli 1666 i Jönköping. Föräldrar:
kyrkoherden i Torstuna Håkan
Larsson R. och Elin Larsdotter. — R. blev
student i Uppsala 1624 och kom
därifrån 1630 som kansliskrivare till
Stockholm. En tid tjänstgjorde han
även som notarie i revisionskollegium
och var dessutom under tre riksdagar
sekr. i bondeståndet. Som lärjunge till
antikvarien M. Aschaneus erhöll R.
1634 fullmakt "att uppsöka gamla
monument" och utnämndes följ. år
till "antiquarius och hävdesökiare".
R:s nit synes dock ha minskat efter
befordran, ocli omkr. 1638 tycks lians
forskarverksamhet ha upphört. År

1644 återgick R. till sin gamla tjänst
vid Kansliet. Motvilligt flyttade han
1646 från Stockholm efter att ha
förordnats till sekr. vid
generalguverne-mentet i Halland. Han utnämndes
slutligen 1654 till borgmästare i
Jönköping. -—• År 1634 fick R. i uppdrag
att göra en systematisk inventering av
Västergötlands, Smålands och Ölands
minnesmärken av topografisk och
litterär karaktär. Han genomsökte Öland
noggrant men på fastlandet endast
kalmartrakten. I hans otryckta arbete
"Monumenta Smolandica et
Oelan-dica" finnas bl. a. avritningar av de
öländska fornborgarna. Under resor
i Uppland 1635, 1636 och 1638
samlade R. uppgifter enligt samma plan
som på Öland, och anteckningarna
innehålla avbildningar av och notiser
om kyrkor, runstenar, adliga vapen,
gravinskrifter, kartskisser m. m. Hans
"Monumenta Uplandica" äro till
största delen utgivna av C. M.
Stenbock och O. Lundberg (i Upplands
fornminnesfören:s tidskr. bd 7: bil.,
1915—17). — R:s antikvitetsstudium
präglades av en skarp ocli allsidig
iakttagelseförmåga. Han var väl
medveten om betydelsen av de fasta
forn-lämningarna ocli kyrkorna samt deras
innehåll. Ofta illustrerade han sina
iakttagelser med teckningar, och även
om dessa ej äro så exakta, ha de dock
sitt kulturhistoriska intresse. Största
delen av R:s handskrifter förvaras i
K. bibi. — Gift med Anna
Göransdotter Hising. B. L—w.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free