- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
266

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ribbing 266 Ribbing

Per Ribbing.

Målning av L. Pasch d. y. efter D. von Krafft.

överordningsmän (för övervakande
av allmän ordning och hushållning
i Stockholm). R. var till sin
läggning utpräglat konservativ och en
ivrig motståndare till förvaltningens
omdaning under den görtzska
perioden; han synes så tidigt som vid
jultiden 1715 ha umgåtts med planer på
en restauration av statsskicket före
enväldet i medveten anknytning till
Machiavelli. Dessa planer utformades
(troligen 1716) i ett
författningsprojekt — det första utkastet till 1719
års regeringsform. Projektet har
förmodligen i det väsentliga utarbetats
av R. själv med biträde av den åldrige
lagman C. G. Gyllencreutz och
kanslisten Adam Schütz (adlad
Freden-stierna), den sistn. som sekr. R., som
ägde en synnerligen mångsidig
bildning, såväl i juridik som i filosofi och
teologi, torde betr. sin politiska
åskådning ha influerats av naturrätten och
dess lära om folksuveräniteten och
härskarfördraget. Författningsutkas-

tet omarbetades kort efter Karl XII:s
död vid överläggningar i Stockholm,
vari förutom R. bl. a. deltogo ett par
framträdande medl. av de ofrälse
stånden, justitieborgmästaren i
Stockholm Anders Hylteen och domprosten
i Uppsala Lars Molin. R., som
tydligen ägde förbindelser med
inflytelserika medl. av rådet, utsågs 22 dec.

1718 till ordf. i kommissionen över
Görtz, en även politiskt sett
betydelsefull nyckelpost, och 5 jan. följ. år till
lantmarskalk för den kommande
riksdagen. Redan i den före konungens död
uppgjorda planen var den k.
arvsrättens underkännande förutsättningen
för den åsyftade
författningsändringen, och det var främst på R:s
bedrivande, som Ulrika Eleonora vid
ständernas sammankomst i slutet av jan.

1719 måste avsäga sig sina
arvsanspråk och förbinda sig att, innan
hon valdes, godtaga den
regeringsform, som ständerna skulle utarbeta.
I konsekvens därmed föranstaltade R.,

att adeln formligen valde honom till
lantmarskalk. Som sådan ledde han
förhandlingarna på Riddarhuset mecl
moderation och taktisk skicklighet.
Han var medl. av det utskott, som
hade i uppdrag att utarbeta de nya
grundlagarna, men författningens
utformning kom att påverkas av en
händelse, med vilken R. och hans
meningsfränder uppenbarligen icke räknat:
upphävandet av klassindelningen på
Riddarhuset, vilket skapade ett nytt
läge. Resultatet blev icke, som R.
avsett, ett högbyråkratiskt rådsvälde
utan ett lågbyråkratiskt
ständer-välde. R. måste dock anses som den
mest betydande av den frihetstida
författningens grundläggare, "1719 års
män". På ständernas riksrådsförslag
var han uppsatt som första namn,
men han kom aldrig att inträda i
senaten; han bortrycktes av ett
slaganfall redan i april 1719. — Ogift. —
Litt.: E. Hjärne, "Från Vasatiden till
frihetstiden" (1929). L. Tli.

7. Ribbing, Conrad, friherre,
ämbetsman. f. 7 nov. 1671 i Stockholm,
† 17 okt. 1736 därstädes. Bror till
E. 6. -— Ehuru B, erhöll en grundlig
utbildning, bl. a. under studieresor
utomlands, gjorde han till en början
ingen snabb ämbetsmannakarriär;
först 1705 blev han assessor i Svea
hovrätt. Han förordnades 1711 av
rådet till lagman i Närke, blev v.
landshövding i Östergötland s. å., lagman i
Halland 1712 samt v. landshövding i
Södermanland 1714 och i Västmanland
s. å. Karl XII utsåg honom 171S till
lagman i Stockholms lagsaga ocli,
jämte brodern Per R. (R. 6), till
över-ordningsman. I samband med
regimförändringen efter Karl XII:s död
blev R. 1719 åter lagman i Halland
och s. å. landshövding i Närke och
Värmland. År 1729 blev han president
i Bergskollegium. — R. tillhörde
kommissionen över Görtz. På riksdagen

Conrad Ribbing. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel 1727 (Gripsholm).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free