Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Ribbing, Gustaf - 16. Ribbing, Axel - 17. Ribbing, Lännart - 18. Ribbing, Nils - 19. Ribbing, Sigurd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing
270
Ribbing
knappa två decennier, då han
förvaltade detta. Han hade ett djupt,
religiöst grundat mänskligt intresse, en
omfattande humanistisk bildning och
ett starkt rättspatos. R. utövade ett
stort inflytande på många
juristgenerationer, och i hans anda danades
under tingstjänstgöring en rad
sedermera framstående domare. — Gift
1883 med Carolina Sofia Meyer.
G. R—s.
16. Ribbing, Bengt Axel Eugen,
arméofficer, f. 28 aug. 1859 i
Stockholm, † 4 aug. 1935 därstädes.
Föräldrar: kabinettskammarherren
Erling R. ocli hovfröken friherrinnan
Antoinette Christina Lagerbiellce.
Kusins son till R. 11 ocli R.12. — R.
blev 1S7S underlöjtnant vid Livgardet
till häst och 1902 major i armén samt
var 1903—06 chef för Ridskolan på
Strömsholm. Han utnämndes 1904 till
överstelöjtnant vid Skånska
dragon-reg. Från 1907 var R. överste vid
Skånska husarreg.; 1912 erhöll lian
avsked från denna post. — R. blev 1884
tjänstgörande hos arvfurstarna och
åtföljde prins Carl på resa i Indien,
Egypten, Palestina och Syrien 18S4—
85. Alltifrån denna tid tjänstgjorde
han hos prins Carl, från 1889 som
ordonnansofficer och från 1897 som
adjutant. Genom sin nära
förbindelse med prins Carl kom R. att utöva
inflytande på nydaningsarbetet inom
kavalleriet. — Med R. fick Ridskolan
för första gången egen chef, därtill en
kavalleriofficer med modern
utbildning. R. införde flera förbättringar
vid skolan och gav den en fastare
organisation än den dittills haft.
Utbildningens alla grenar inriktades på att
tjäna militära syften. — R. invaldes i
Krigsvet. akad.’ 1904. — Gift 1890
med Clara Lovisa Zethelius. F. M.
17. Ribbing, L annar t, zoolog,
antropolog, skald, f. 20 juni 1876 i
Simrishamn, † 1 febr. 1938 i
Stockholm. Son till R. 13. — R. avlade
mogenhetsex. i Lund 1893 och blev vid
univ. där fil. kand. 1896 ocli fil. lic.
1903, vid Stockholms högskola fil. dr
1907 och vid Lunds univ. docent i
jämförande anatomi 1909. Han
undervisade i Lund 1909—20 i zoologi
oeh tidvis även i etnografi. Från 1922
till sin död var han prof. i anatomi
vid Konsthögskolan i Stockholm. Han
företog ett stort antal studieresor till
olika europeiska länder. — R:s
zoologiska produktion behandlar
ryggradsdjurens muskelanatomi; han
disputerade över ämnet "Die distale
Armmuskulatur der Amfibien, Reptilien
lind Säugetiere". Han har även i andra
arbeten behandlat särskilt
extremiteternas muskulatur hos dessa
djurgrupper. Som antropolog utförde R.
ett stort antal mätningar av befolk-
Lännart Ribbing.
ningen bl. a. på Island och Bornholm.
Även för rashygien, etnografi och
etnologi var han livligt intresserad.
— R. var en högt begåvad men
splittrad, bisarr och oharmonisk natur.
Hans starka estetiska intressen togo en
betydande del av hans tid och arbete.
Det var lians varma intresse för
skulptur, som förde honom till
anatomiprofessuren vid Konsthögskolan.
Utmärkt språkkunnig var han särskilt
beläst i romansk skönlitteratur oeh
verkade som litteraturkritiker, bl. a.
i Lunds Dagblad 1918—20. Själv
framträdde R. som lyriker med
diktsamlingarna "Dagsmeja" (1909),
"Framstänk" (1926) och "Vox
humana" (1931) samt essäsamlingen "I
höstanden" (s. å.). Hans poesi är
huvudsakligen reflexions- och naturlyrik.
Långvarig sjukdom nedbröt till slut
helt hans kropps- och själskrafter. —
Ogift. T. F., B. H—d.
18. Ribbing, Nils Arvidsson,
ingenjör, f. 27 juni 1878 på Biddersberg
i Bogberga skn, Jönköp. län.
Föräldrar: överstelöjtnanten Peder Arvid R.
och Ebba Sofia Charlotta af Petersens.
Kusin till B. 16. — B. avlade
mogenhetsex. i Jönköping 1898 ocli
utexaminerades från Tekn. högskolan 1904.
Efter anställning bl. a som ingenjör
vid ab. Vattenbyggnadsbyrån i
Stockholm 1907—09 och
flottledsbyggnads-arbeten i Dalälvens flottleder 1909—
11 var han statens flottledsingenjör i
s. och mell. distriktet 1911—21.’
Sedan 1911 har lian under firma
Rib-bings ingeniörsbyrå drivit
konsulterande verksamhet inom
vattenbyggnads- och flottledsfacken, först i Orsa,
1915—30 i Falun och sedan i
Stockholm. Av R:s arbeten märkes, att han
planlade och ledde (1935—39)
utförandet av den på hans initiativ
tillkomna, 15 km långa flottleden från
Dalälven vid Marma till
Västlandsfjärden i Östersjön. — R. var bl. a.
stadsfullmäktig i Falun 1927—30,
v. ordf. i Dalarnes orkesterfören. 1919
—30, ordf. i Falu musiksällskap 1929
—30 och styr.-led. i Sv. konsulterande
ingenjörers fören. 1935—40. Han liar
publicerat uppsatser i fackpressen. —
Gift 1912 med Ellen Maria Diedrichs.
S. L.
19. Ribbing, Sigurd,
ämbetsman, f. IS dec. 1879 i Björsäters skn,
östergötl. län, † 12 dec. 1934 i
Stockholm. Son till R. 14. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 189S, jur.
kand.-ex. i Uppsala 1908 och
tingstjänstgöring 1908—11 blev R. sistn. år e. o.
landskanslist i Uppsala och 1912
förste länsnotarie i Västernorrl. län,
varjämte lian tjänstgjorde som sekr.
och kamrerare lios Uppsala läns
landsting 1911—12 och lios Västernorrl.
läns landsting 1914. Ären 1914—20
var ban byråchef i Medicinalstyr.
(tjänstledig fr. o. m. 1918). Efter att
Sigurd Ribbing.
1918—19 lia tjänstgjort som
förlikningsman i arbetskonflikter blev han
vid upprättandet av Arbetsrådet 1919
dess v. ordf. samt följ. år ordf. Vidare
blev lian v. ordf. i Centrala
skiljenämnden för arbetstvister 1920 och
ordf. 1922 samt var v. ordf. i Statens
arbetslöshetskommission 1923. Ären
1923—30 var han statssekr. i
Social-dep. med avbrott för 1926—28, då han
beklädde posten som konsultativt
statsråd i första Ekmanska
ministären. Från 1930 var han generaldir. ocli
chef för Riksförsäkringsanstalten. -—
R:s mångsidighet som ämbetsman och
lians erfarenhet från olika
förvaltningsområden utnyttjades även för
åtskilliga specialuppgifter. Han var
sålunda från 1932 ordf. i Statens
or-ganisationsnämnd samt biträdde vid
utarbetandet av en mängd lagförslag,
särskilt på det socialmedicinska
området. Han hade även betydelsefulla
uppdrag inom internationell social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
