- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
274

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Richardson

274

Richert

Jakob Richardson. Teckning av P. G. Galim
1786 (Universitetsbiblioteket, Uppsala).

Richardson, Jakob, ämbetsman,
topograf, f. i sept. 1687 i Halmstad,
† 16 sept. 1759 i Stockholm.
Föräldrar: rådmannen och postinspektoren
Richard Olofsson och Thala
Albrekts-dotter. — R. blev student i Lund 1705,
men ingenting närmare är känt om
hans studier. Han förordnades 1715
till sekr. vid Skånska fältstaten och
erhöll 1718 fullmakt på denna tjänst
men avskedades, då verket efter
krigets slut indrogs. Han tjänstgjorde
sedan dels i Kammarrevisionen, dels
som krigskommissarie, tills han 1734
utnämndes till assessor i
Antikvitetsarkivet, vilken befattning ban
innehade till sin död. R. saknade i hög
grad kvalifikationer för sin
arkivtjänst utom i så måtto, att han var en
ganska skicklig tecknare. På eget
förslag fick ban i uppdrag att utarbeta
en beskrivning över Halland, för vars
utförande han lyckades utverka stora
anslag. När den omsider 1752—53
utgavs i 2 bd under titeln "Hallandia
Antiqua et Hodierna ...", visade sig
dess innehåll vara underhaltigt; den
typografiska utstyrseln är emellertid
ganska förtjänstfull. E. publicerade
vidare "Historisk grundelig inledning
til krigsvetenskap ..." (1—3, 1738—
49), som närmast är en övers, av
franska arbeten, "Samtal emellan herr
Sanskiljert och herr Lärderik,
angående Dal-allmogens upror" (1—2,1743
—44) samt "Historiskt bewis om
Swea och Göta rikes urgamla frihet,
sammandragit utur Heims-Kringla
eller Snorre Sturlesons norländska
konunga-sagor . .." (1758). -—- Gift
1737 med Hedvig Billman. T. M.

Richert, släkt, härstammande från
en fransk adlig släkt, av vilken flera
medl. under hugenottkrigen på grund
av förföljelser utvandrade till
Tyskland. Den sv. släktgrenens äldste

kände stamfar Joachim R. († 1666)
inkom till Sverige från Stralsund
och var slutligen rådman i Eonneby.
Hans son, handlanden i Karlshamn
Mathias E. (f. 1656, † 1693), blev
farfar till rådmannen i Karlshamn,
borgmästaren Johan E. (f. 1716, †
1783). Dennes söner, v.
häradshövdingen Olof E. (f. 1753, † 1807) och
häradshövdingen, lagmannen Johan
R. (f. 1758, † 1812), blevo stamfäder
för släktens nu levande två grenar.
Till den äldre grenen hör Olof B:s
sonsons sondotter, romanförf. Ebba
Cecilia E. (f. 1904). Till den yngre
grenen hörde Johan R:s äldste son,
den liberale föregångsmannen förste
expeditionssekr. Johan Gabriel E. (R.
1). Dennes son, överdir. och översten
Josef R. (R. 3), blev far till
civilingenjören, prof. Gustaf R. (R. 5).
Bland dennes barn märkas förste sekr.
i Socialstyr. fil. lic. Johan Gabriel B.
(f. 1885), envoyén Arvid B. (R. 6)
och civilingenjören, dir. Gösta R. (R.
7.) — R. l:s bror, häradshövdingen,
lagmannen Gustaf Birger R. (f. 1789,
† 1863), hade sönerna brukspatronen
Bernhard Christer B, (f. 1830, † 1904)
och prof. Mårten B. (B. 4). — Yngre
bröder till B. 1 och Gustaf Birger R.
voro häradshövdingen, lagmannen
Mathias Erik B. (f. 1794, † 1847) och
landssekr. Nils Christer R. (f. 1795,
† 1827), som blev far till statsrådet
Janne R. (R, 2). — Litt.: Hedda
Ekman, "Två släkter" (1924).

1. Richert, Johan Gabriel,
jurist, politiker, f. 24 mars 1784 i
Tidavads skn, Skarab. län, † 2 jan. 1864 i
Göteborg. Föräldrar:
häradshövdingen och lagmannen Johan R. och
Margareta Kristina Bergendahl. — Efter
undervisning i hemmet ocli en kortare
tids vistelse vid Skara gymnasium
inskrevs R. 1800 vid Lunds univ., där
lian redan följ. år avlade juridisk ex.
med högsta betyget. Han auskulterade
därefter i Göta hovrätt och innehade
olika domarförordnanden samt
utnämndes 1805 till v. häradshövding
och 1813 till häradshövding. I den
1811 tillsatta lagkommittén var han
led. 1S14—32, under vilken tid han
mestadels vistades i Stockholm. År
1821 utnämndes han till
häradshövding i Tunaläns, Sevede och Aspelands
domsaga i Kalmar län, vilken post
han dock icke tillträdde, enär han
följ. år genom tjänstebyte förflyttades
till Kinne, Kinnefjärdings, Skånings
och Laske häraders domsaga i Skarab.
län. Han bosatte sig 1S32 på gården
Truveholm vid Vänern nära
Lidköping. Även utanför domartjänsten tog
lian livlig del i sin orts
angelägenheter, bl. a. som medl. av
hushållningssällskapet, där han särskilt
samarbetade med Edward Nonnen på De-

geberg. Sedan riksdagen 1840—41
begärt en ny beredning för översyn av
lagverket, erhöll R. sistn. år kallelse
till led. av sådan lagberedning, vilken
han emellertid avböjde, enär han icke
ville ingå tills, med deciderade
motståndare till hans reformplaner. Först
efter tronskiftet 1844 inträdde R. i
lagberedningen, vars sammansättning
nu ändrats; denna andra
stockholmsperiod varade till 1851. Sistn. år
återupptog R. sitt domarvärv, vilket han
först 1862 definitivt lämnade; han
bosatte sig därvid i Göteborg. Vid 1834
års riksdag tillerkändes han av
ständerna en livstidspension, vilken efter
höjning 1857 uppgick till 3 000 rdr.
— Tidigt framträdde hos R. en känsla
för humanitet i rättskipningen och
en oppositionell inställning gentemot
de privilegierade i samhället. Bl. a.
uppträdde han till allmogens försvar
mot landshövdingeämbetet i Skarab.
län, vilket utläst rigorösa straff för
skogsåverkan på kronoallmänningar;
han blev därvid dömd till böter för
missfirmligt skrivsätt. År 1813, året
före sitt inträde i lagkommittén, drog
lian uppmärksamheten till sig genom
att författa en inledning till
missgär-ningsbalken, vari han pläderade för
inskränkning av kroppsstraffen och
införande av förbättringsanstalter.
Lagkommitténs civillagsförslag 1825
och förslag till allin, kriminallag 1832
präglades båda av B:s moderna och
humanitära ideal; bland nyheterna i
det förra märktes den lika arvsrätten
för män och kvinnor samt ogift
kvinnas myndighet vid tjugufem år. Vid
sidan av kommittéarbetet bedrev B.
studier i historia, nordiska språk och
filosofi ocli utgav jämte G. Guldbrand
"Konunga-sagor af Snorre Sturleson"
(1—3, 1816—26), varjämte lian även
tog initiativet till det åt H. S. Collin
och C. J. Schlyter anförtrodda
utgivandet av Sveriges äldre lagar.
Utmärkelser av olika slag kommo honom också
till del. Han blev sålunda kronprins
Oscars handledare i juridik ocli
statsvetenskap, utsågs 1S18 av ständerna
till tryckfrilietskommitterad,
utnämndes 1820 till ständig sekr. vid
justi-tiekanslersexp. och erhöll samtidigt
förste exp.-sekr:s titel. Utsedd till led.
i en kommitté för granskning av de
akademiska konstitutionerna (1818),
dikterade R. ett utlåtande, riktat mot
univ:s befogenheter i avseende på
stadsförvaltning och politi. I polemik
mot konsistoriet i Uppsala utgav han
därefter "Ett och annat om
corpora-tioner, privilegier, nämnd i
domstolar etc. etc. etc. i anledning af
Consi-storii Academici i Upsala betänkande
om den akademiska jurisdiktionen"
(1822), vari han uttalade sig för
skråväsendets och specialdomstolarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free