- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
275

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Richert

275

Richert

upphävande och överhuvud gav
lösenord för den gryende liberalismen.
Ehuru skriften utgavs anonymt, blev
B. med ens känd som den främste
teoretikern i de liberala
oppositionskretsarna, med vilkas
riksdagspolitiska ledare lian även plägade flitigt
umgänge. Särskilt knöt han en intim och
hela livet bestående
vänskapsförbindelse med C. H. Anckarsvärd. Vid
riksdagen 1823 uppställdes B. som de
liberalas kandidat vid valet av
justitieombudsman men föll igenom; då
han kort därefter som suppl, erhöll
konstitutorial på ämbetet efter den
ord. innehavarens död, avsade han
sig. R:s viktigaste dagspolitiska
inlägg är lians tills, med C. H.
Anckarsvärd utgivna "Förslag till
nationalrepresentation" (1830), vari
ståndsriksdagen utdömes ss. blott till
namnet utgörande en folkrepresentation
och grundlinjerna uppdragas till en
ny representation, byggd pä allm. val
och ett maskerat enkamrnarsystem
efter norskt mönster; ett
aristokratiskt överhus avböjdes, men rätten till
direkta val begränsades till de högst
beskattade. Detta förslag lades till
grund för den pågående
reformrörelsen, vari B. själv aktivt deltog, bl. a.
genom att författa texten till ett
flertal petitioner i frågan. — Det första
resultatet av det långvariga arbetet
inom 1841 års lagberedning blev den
1845 antagna lagen om lika arvsrätt.
Större motstånd mötte
kriminallagförslaget, vilket sammanhängde med
de konservativas makttillväxt under
senare delen av 1840-talet. De
politiska vågorna gingo nu allt högre kring
B:s person, i synnerhet sedan ett av
honom till L. J. Hierta adresserat
brev, det s. k. Truvebrevet, genom
indiskretion av M. J. Crusenstolpe
blivit offentliggjort 1845.1 detta hette
det på tal om representationsfrågan:
"Efter min tanka bör man hålla fram
detta ämne i tid och otid — ideligen
fördöma ståndsrepresentationen —
vid slutet av alla tal säga som Cato:
Delenda est Carthago. På detta sätt
blir saken så utpräglad, att
allmänheten slutligen icke vet, varifrån den
fått en så bestämd övertygelse, att
den ej kan lida några motsägelser."
För de konservativa blev
"ricliertia-nismen" inbegreppet av de liberala
reformsträvandena, och vid riksdagen
1S47—48 skedde flera
demonstrationer mot B. Först fr. o. m. 1853—54
började lagreformerna snabbare
genomföras, tills den slutliga
kodifie-ringen av kriminallagreformerna
skedde genom 1864 års strafflag;
förslaget till denna hade av Louis De Geer
underställts B:s granskning. — B. har
blivit kallad "den svenska
liberalismens fader". Såväl teoretiskt som i

fråga om praktiskt-politiska
spörsmål tog han upp kampen med
konservatismens ocli den historiska
skolans målsmän. Hans liberalism
sträckte sig till alla samhällslivets
områden; han ivrade lika starkt för
tros-och tankefrihet som för fri tävlan i
näringslivet och pläderade bl. a. i
uppmärksammade inlägg för den av
de konservativa bekämpade rätten till
hemmansklyvning, vari han såg en
möjlighet för jordbruksarbetarna att
förvärva sig egen jord. Någon egen
riksdagspolitisk insats kunde han
icke göra ss. icke valbar till något av
stånden, men hans skrifter och
reformförslag blevo den källa, varur
riksdagsliberalismen öste. Karriärens
lockelser synes han icke ha känt, ty lian
avböjde såväl en kallelse till
statsråd 1844 som en uppmaning från
Lunds univ:s rektor att söka
professuren i lagfarenhet där. Sin levnads
lycka såg ban i återvändandet efter
fullgjort arbete i lagkommittéerna till
hemortens domarvärv. Som
"häradshövdingen på Truve" var han älskad
och ärad av sin domsagas befolkning.
Han levde ett lyckligt familjeliv och
ägde en talrik och beundrande
vänkrets. — Gift 1819 med Sofia
Sehön-herr. — Litt.: K. Warburg, "J. G. R."
(1905) jämte artiklar av W. Sjögren
och S. J. Boethius i Hist. tidskr. s. å.;
Lydia Wahlström, "Svenskar från
förra seklet" (1916). S. Sw.

2. Richert, Johan (J änne)
Christer Emil, jurist, ämbetsman, f. 15 jan.
1S23 i Vänersborg, † 2 nov. 1895 i
Stockholm. Föräldrar:
landssekreteraren Nils Christer R. och Catharina
Magdalena Kafle. Brorson till B. 1. —
B, blev 1844 student i Uppsala och
1849 i Lund, där han avlade
hovrätts-ex. 1851. Han erhöll sistn. år
auskul-tantplats i Hovrätten över Skåne och
Blekinge samt utnämndes året därpå
till v. häradshövding. År 1S58 blev
lian häradshövding i östra härad,

Blek. län, och 1868 i Luggude härad,
Malmöh. län. Ganska överraskande
anmodades han 1880 av statsminister
Posse att inträda i regeringen som
konsultativt statsråd. Efter Posses
avgång kvarstannade B. som
juridisk-administrativ expert i ministärerna
Thyselius och Themptander. B., som
belt saknade politiska intressen, synes
icke ha ägt något inflytande i
regelingen. Vid sin avgång ur denna (febr.
1888) hade han just uppnått
pensionsåldern, varför han icke återtog sin
häradshövdingetjänst utan drog sig
tillbaka till privatlivet. — Gift 1859
med Anna Granfelt. T. P.

3. Richert, Josef Gabriel,
väg-och vattenbyggare, ämbetsman, f. 4
april 1S28 i Stockholm, † 9 aug. 1905
i Götha, Tyskland. Son till B. 1. — B.
blev student 1847, utexaminerades
från Högre artilleriläroverket på
Marieberg 1851 och blev följ. år löjtnant

vid Väg- och vattenbyggnadskåfen
samt 1858 kapten och 1S73 major där.
Efter anställning bl. a. vid statens
järnvägsbyggnader 1855—59 var ban
ingenjör vid Göteborgs
drätselkommissions kaj- ocli brobyggnader 1859
—62 samt överingenjör hos Göteborgs
drätselkammare och liamnstyr. 1862
—84. Åren 1884—87 var han tekn.
överingenjör i Göteborg och samtidigt
distriktsclief i s. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet; 1887—93 var han
över-dir. och chef för Väg- och
vattenbyggnadsstyr. samt överste och chef för
Väg- och vattenbyggnadskåren. — B.
var en framstående
vattenbyggnadsingenjör, känd särskilt för de viktiga
arbeten han planlade och ledde i
Göteborg: broarna över kanalerna
ombyggdes, en ny sluss byggdes, planer
utarbetades till ordnande av
Gullbergsvass- och Tingstadsvassområdena,
vattenledningen Delsjön—Göteborg
byggdes, staden fick ett ordnat avlopps-

ränne Richert.

Josef Richert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free