- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
276

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Richert, Josef - 4. Richert, Mårten - 5. Richert, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Richert 276 Richert

system m. m. Som expert på
vattenledningar ocli avlopp anlitades E.
även av andra städer, bl. a. Uppsala
och Växjö. Han var Sveriges ombud
vid flera internationella kongresser
för inre vattenvägar. År 1890 invaldes
lian i Lantbruksakad. Av hans skrifter
märkes "Om vattenledningar och
vat-tenaflopp" (1869). — B. var led. av
styr. för Bergslagernas järnväg 1872
—87 och ordf. i styr. för Stockholm—
Eimbo järnvägs ab. 1894—95. — Gift
1856 med Hedvig Magdalena (Malin)
Netzel. * S. L.

4. Richert, Mår t en Birger,
språkman, f. 12 maj 1837 i Fredsbergs skn,
Skarab. län, † 5 dee. 1886 i
Södertälje. Föräldrar: häradshövdingen och
lagmannen Gustaf Birger R. ocli
Carolina Charlotta Hasselström. Kusin till
B. 2 och B. 3. — B. blev 1854 student i
Uppsala, bedrev först
bergsvetenskapliga studier men avbröt dessa 1859
efter en schism med prof. i kemi,
ägnade sig sedan åt språkvetenskap och
blev fil. kand. 1863, fil. dr (ultimus)
s. å. samt docent i nordiska språk ocli
allm. jämförande språkforskning 1866.
År 1S72 blev lian adjunkt i nordiska
språk och 1877 prof. i samma ämne,
alltjämt i Uppsala. Emellertid var lian
nästan bela sin professorstid
tjänstledig på grund av sjukdom. — B:s
viktigaste arbete, "Bidrag till läran om
de konsonantiska ljudlagarna i äldre
och nyare språk" (1—2, 1863—66),
är visserligen i mycket ett
osjälvständigt verk men har betytt åtskilligt
därigenom, att det i Sverige
introducerade den moderna
språkforskningens resultat. I praktiska språkfrågor
intog B. en radikal hållning. Han var
sålunda en av de ledande vid 1869 års
rättstavningsmöte i Stockholm, som
fastslog uttalet som norm för
rättskrivningen, och i sin
installationsföreläsning, "Om rätta betydelsen af
språkriktighet" (tr. 1888 i Ny sv.
tid-skr.), hävdade ban en radikal syn på

Gustaf Richert.

detta problem under kritik av den
gängse historiska uppfattningen
(Bvd-qvists och Bydbergs). Bland hans
övriga skrifter märkas" Försök till
belysning af mörkare och oförstådda
ställen i den poetiska Eddan" (1877) och
"Om rätta betydelsen af
Vestgötalagen inlednings- och slutord" (i
Nordisk tidskr. för filologi 1879). — Som
akademisk lärare var B. högt
uppburen på grund av sin intresseväckande
undervisning och sin nobla
personlighet. -— Gift 1875 med friherrinnan
Axianne Augusta von Knorring.

G. Sj—n.

5. Richert, Johan Gustaf,
väg-och vattenbyggare, politiker,
skriftställare, f. 16 maj 1857 i Stockholm,
† 4 febr. 1934 därstädes. Son till R. 3.
— Efter mogenhetsex. i Göteborg 1876
ocli avgångsex. från Tekn. högskolan
18S0 deltog B. i
liamnbyggnadsarbe-tet vid Värtan i Stockholm 1880—81
och var därefter anställd vid
Göteborgs stads byggnadskontor 1881—96;
18S8—96 var lian clief för stadens vat-

tenlednings- och kloakverk. Sedan ban
sistn. år tagit avsked från sin
kommunala anställning, etablerade lian
1S97 i Stockholm en konsulterande
ingenjörsbyrå, J. G. Bicherts
konstruktionsbyrå för vattenbyggnader,
vilken 1902 ombildades till ab.
Vattenbyggnadsbyrån, vars chef lian var
1902—24, varefter han kvarstod som
styr:s ordf. till sin död. I detta
företags dotterbolag, ab.
Betongkonstruk-tionsbyrån (från 1914 ab.
Byggnads-konstruktionsbyrån), var lian styr:s
ordf. 1909—24. Därjämte var han
189S—99 e. o. lärare och 1903—09
prof. i vattenbyggnadskonst vid Tekn.
högskolan, 1899 tf. byråingenjör vid
Väg- och vattenbyggnadsstyr. samt
190S—22 överrevisor i Järnvägsstyr.
Som sakkunnig var B. led. av
vatten-rättskommittén 1906.—10, av
kanalkommissionen 1909 och av
trafiksäkerhetskommittén ("Malmslättskommis-sionen") 1912. Åren 1921—33 var han
led. av styr. för Tekn. högskolan, 1923
—30 av styr. för Statens meteorolo-

Mårten Richert. Träsnitt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free