- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
277

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Richert, Gustaf - 6. Richert, Arvid - 7. Richert, Gösta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Richert

277

Richert

gisk-liydrografiska anstalt (v. ordf.
1926—30) och 1929—33 av styr. för
Nobelstiftelsen. — B. vann tidigt
anseende som en av
vattenbyggnadskonstens stormän. Den av honom skapade
Vattenbyggnadsbyrån konsulterades
flitigt såväl inom som utom landet.
De undersökningar han genomförde
under sin göteborgstid blevo av
grundläggande betydelse för
vattenlednings-oeh avloppsteknikens utveckling. Av
epokbildande betydelse var den av
honom för första gången (medelst
till-lämpning av vetenskapliga rön)
praktiserade konstgjorda
grundvattenbildningen genom infiltration av
ytvatten. B. gjorde en betydelsefull
insats även för vattenkraftens
tillgodogörande i Sverige ocli grannländerna.
Sålunda tog lian bl. a. initiativet till
bildandet av Sydsv. kraftab. 1906 ocli
var en av stiftarna av Sv.
vattenkraft-fören. 1909 (v. ordf. till 1922). I
vattenrättsfrågor bekämpade E. den
juridiska skola, som hävdade, att
vattenrätten i floderna tillkom staten, men
ville medge expropriation för
främjande av elektrisk kraftdistribuering.
— R. var led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1904—10 och av Första Iv.
1907—09. Politiskt intog han en
markerat självständig hållning med
närmast liberal färg. I Första K. anslöt
han sig till dess s. k. moderata
minoritetsgrupp. Han motionerade bl. a. om
en mera högskolemässig undervisning
i gymnasiet med examina fördelade på
flera terminer samt om inrättande av
ett kommunikationsdep. Efter sin
avgång ur riksdagen framträdde B, 1912
som en av stiftarna av Sv.
pansarbåts-fören., där han blev v. ordf., och 1914
var han verksam inom partigruppen
Frisinnade försvarsvänner. — B. var
en av stiftarna av Sv. konsulterande
ingenjörers fören. 1910 (ordf. till
1915). Han blev led. av Vet. akad.
1911, hedersled, av
örlogsmannasällskapet 1912 och led. av Ing. vet. akad.
1919 (v. preses 1919—22) samt
vidare fil. hedersdr vid Stockholms
högskola 1909 och liedersdr-ingenjör
vid tekn. högskolan i Aachen 1920.
—- E. var en flitig skriftställare i
både fackvetenskapliga och andra
ämnen. Hans avh. "Om kloakledningars
dimensioner och
lutningsförhållanden" (1895), belönad med Sv.
tekno-logfören:s Polhemsmedalj i guld, "Om
vattenledningstryck och eldsläckning"
(1896) och "Sveriges
grundvattenförhållanden" (1902) räknas till den
klassiska litteraturen inom sitt område.
Bland hans övriga skrifter i tekn.
ämnen må nämnas "Om Sveriges
grundvattenförhållanden" (1911) och "The
Subterranean Waters of Australia"
(Arkiv för kemi, mineralogi och
geologi, 6: 10, 1917). Han har också för-

fattat resebeskrivningar, ss. "Monaco"
(1923) och "Irland ocli irländarna"
(1925), en studie "Detektiven i
romanen och verkligheten" (1928) samt
"Minnesanteckningar" (1929; 2: a
uppl. s. å.). — Gift 1883 med Ellen
Turinna Elise af Billbergli. — Litt.:
biografi av K. J. E. Hesselman i Vet.
akad:s årsbok 1935, av I. Svedberg i
Fysiografiska sällskapets i Lund
för-handl. s. &.; T. Althin,
"Vattenbyggnadsbyrån 1897—1947" (1947). S. Sw.

6. Richert, Arvid Gustaf,
ämbetsman, diplomat, f. 5 april 1887 i
Göteborg. Son till B. 5. — B. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1906 och
blev jur. kand. i Uppsala 1914 samt
var efter tingstjänstgöring
disponentassistent vid Klosters ab.,
Långshyttan, 1917—18. Han anställdes 1918 i
Utrikesdep. Åren 1920—21 var han tf.
andre legationssekr. i Bryssel ocli
Haag samt 1922—24 förste
legationssekr. i Helsingfors. Han var därefter
i Utrikesdep. chef för personal- och
räkenskapsbyrån 1924—28, för
personal- och administrativa avd. 1928—
31 och för handelsavd. 1931—34; han
utnämndes 1930 till utrikesråd. Åren
1934—37 var B. statssekr. i
Handels-dep., utnämndes 1937 till envoyé ocli
var 1937—45 sv. sändebud i Berlin
samt 1945—48 tf. generaldir. och chef
för Kommerskollegium. — Före sin
utnämning till minister var B. främst
verksam på det handelspolitiska
området, där lian tog livlig del i
utformandet av Sveriges handelspolitiska
program under det oroliga skedet
efter världshandelskrisen i början på
1930-talet; ban anlitades också flitigt
ss. förhandlare, i vilken egenskap han
förvärvade stort anseende för
skicklighet och duglighet. Hans
verksamhet i Berlin fore och under andra
världskriget, där lian på grund av
sina personliga egenskaper anses lia
utgjort en för vårt land värdefull
tillgång på den utomordentligt svåra
ministerposten, är för 1940 delvis
offentligt redovisad i "Handlingar rörande
Sveriges politik under andra
världskriget", som utgöra tre av
Utrikesdep. 1947 utg. aktsamlingar. B.
framstår där, med bibehållen
ämbets-mannamässig balans även i svåra
lägen, som en energisk förespråkare för
en politik med syfte att bevara
Sveriges fred, även till priset av
eftergifter, som icke kunde undgå att
framkalla stark kritik. Han torde även
ha stimulerat regeringen att
undertrycka demonstrationer mot Tyskland
i den offentliga debatten. Om
förberedelserna till överfallet på Danmark
och Norge varskodde han i samverkan
med de militära attachéerna
regeringen och varnade för Tysklands
avsikter gentemot Skandinavien. Under

Arvid Richert.

krigets slutskede förberedde och
inledde han framgångsrikt den sv.
hjälpverksamheten, som bl. a. avsåg
hemförandet av fångna norrmän. —
Gift 1910—23 med Sara Margareta
(Margit) Nisser. T. D.

7. Richert, Josef Gustaf (Gösta),
väg- och vattenbyggare, f. 22 dec. 188S
i Göteborg. Bror till B. 6. — B.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1907
ocli utexaminerades från Tekn.
högskolan 1913. Han var ingenjör i
Montreal, Kanada (vid
vattenkraftanläggningar i S:t Lawrencefloden) 1913—
14 och i vattenlednings- och
vattenkraftärenden vid det av fadern
grundlagda och ledda ab.
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm 1915—IS. Sedan B.
1919—21 varit arbetschef för
flodreg-lerings- och hamnarbeten i Shanghai,
Kina, och sistn. år företagit
vidsträckta resor på Java samt genom
Asien, Afrika och Europa,
återinträdde han i tjänst hos ab.
Vattenbyggnadsbyrån, där han sedermera har
behandlat vattenkrafts-,
vattenrätts-och administrativa ärenden, tidtals
även i London; sedan 1934 är han led.

Gösta Richert.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free