Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Richert, Gösta - Richolff, Georg - Richson, se även Rickson, s. 281 - Richson, Carl - Richter, Bengt, medaljgravör, se s. 280 - Richter, Carl, operasångare, se s. 281 - Richter, Christian, miniatyrmålare, se s. 280 - Richter, David, miniatyrmålare, se s. 280 - Richter, David, porträttmålare, se s. 279 - Richter, Fredric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Richolff
278
Richter
av bolagets styr. Som dess repr. har
han bl. a. utfört undersökningar i
Polen, Rumänien och Grekland. Sedan
1940 är lian verkst. dir. för bolaget. —
R. var styr.-led. i Sv. konsulterande
ingenjörers fören. 1928—35 och 1937
—41 samt v. ordf. där 1943—46. Han
är styr.-led. i Utlandssvenskarnas
fören. sedan 1938 (v. ordf. 1943—47)
oeh i Sv. vattenkraftfören. sedan 1941
samt v. ordf. i styr. för
Forsknings-inst. för cement och betong vid Tekn.
högskolan sedan 1942. — Bland R:s
skrifter märkas
"Vattenkraftutbyggnaderna i Sverige" under 1922—25
(1923—26), "Några allmänna
synpunkter på kraftförsörj ningen"
(1927) och "Ingenjören såsom
sakkunnig i rättstvister" (i
hyllningsskrift till Sven Lubeck 1937). — Gift
1915 med Bertha Augusta Salin.
G. M—e.
Richolff, Georg (Georgius,
Jörgen), boktryckare, bördig från
Lybeck, † 1573 därstädes. Föräldrar:
boktryckaren Georg R. och dennes
hustru Anna. —- R. kom 1525 till
Uppsala, medförande en del av
stilförrådet frän faderns officin, och
tryckte där tvenne sällsynta
bönböcker, "Horæ beatæ" och "Then swenske
tideboken", de sista under den
katolska tiden i Sverige. Han kallades
följ. år av Gustav Vasa till Stockholm
som föreståndare för det k.
boktryckeriet och tryckte 1526 "Een nyttwgh
wnderwijsning", Olaus Petris
bearbetning av Luthers "Betbüchlein" och
Nya testamentet i sv. övers. R:s
vapensköld på slutbladet tyder på att han
rentav får anses som tryckeriets ägare.
Följ. år tryckte han Olaus Petris
"Swar påå tolf spörsmål" men synes
s. ä. lia tvingats frånträda tjänsten,
då konungen önskade ersätta de tyska
boktryckarna "medh goda swenska
karla". Han återvände till Tyskland,
där lian 1528—31 var verksam i
Hamburg och bl. a. utgav
reformationsskrifter på lågtyska. År 1537 tryckte
ban i Lybeck Olaus Petris postilla.
R. återkallades till Sverige 1539 för
att under Laurentius Petris uppsikt
trycka den första sv. bibelövers.,
vilken var under arbete i mer än ett år
och utgavs 1540—41, århundradets
största sv. tryckalster och i sitt slag
ett typografiskt mästerverk. Han
tryckte även handboken ocli mässan
1541, almanackan och andra skrifter.
Med R. började ett nytt skede i sv.
bokillustrationskonst: gotiken
utträngdes småningom av renässansen.
R. återvände efter 1541 till
hemlandet, där han ännu 1556 verkade som
boktryckare i Lybeck. — Litt.: I.
Collijn, "Boktryckarna G. R. i Lübeck,
far och son" (i Nord. tidskr. för
bok-och bibl.-väsen 1925). H. Fr.
Carl Richson.
Richson, se även Rickson, s. 281.
Richson, Carl Erie,
skeppsbyggare, f. 3 jan. 1857 i Helgesta skn,
Södermani. län, † 12 okt. 1925 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Erik
Jonson ocli Brita Katrina
Anders-dotter. — Åren 1872—77 bedrev R.
tekniska studier vid Slöjdskolan
(sedermera Konstfackskolan) i
Stockholm, varjämte han genomgick
specialkurser vid Tekn. högskolan. År
1875 antogs lian som elev vid ab.
Atlas mekaniska verkstad, och efter
avslutade studier kvarstannade lian
där som ritare och konstruktör. Åren
1883—87 arbetade han i
skeppsbyg-gerifacket vid samma bolags varv i
Gävle. Sistn. år emigrerade R. till
Förenta staterna, där han kvarstannade
tio år och större delen av tiden var
anställd vid örlogsvarvet i New York.
Där avancerade han från ritare till
konstruktör och ritkontorschef och
förskaffade sig ett aktat namn inom
skeppsbyggnadskretsar i Förenta
staterna. Återkommen till Sverige 1897
var R. anställd vid flottans varvs
ingenjördep. i Karlskrona 1S97—99
och därefter till sin död som
mariningenjör vid Marinförvaltningens
in-genjöravd. År 1914 blev R.
marin-dir. av första graden i flottan. ■— Med
sin i Förenta staterna förvärvade
stora erfarenhet betr. konstruktion av
krigsfartyg utförde R. ett högt
skattat arbete vid planerandet av bl. a.
Äran-klassens pansarbåtar, Oscar II
ocli Fylgia. Jämväl i det stora
kommittéarbete, som föregick tillkomsten
av Sverigeskeppen, gjorde R. en
betydelsefull insats. Då våra första ubåtar
skulle anskaffas, utsändes R. 1900 till
Förenta staterna för att studera
dithörande frågor, och efter hemkomsten
utarbetade han ritningarna till vår
första ubåt, Hajen. R. ägnade därefter
alltmera sina krafter åt denna gren
av sjöförsvaret, och det var mycket
tack vare lians arbete och förmåga,
som vårt ubåtsvapen genomgick en så
snabb och följdriktig utveckling. —
R. invaldes 1912 i
örlogsmannasällskapet och 1919 i Ing. vet. akad. —
Gift 1882 med Hilda Mathilda
(Hilma) Lundberg. A. G.
Richter, Bengt, medaljgravör, se
s. 280.
Richter, Carl, operasångare, se
s. 281.
Richter, Christian,
miniatyrmålare, se s. 280.
Richter, David, miniatyrmålare,
se s. 280.
Richter, David, porträttmålare,
se s. 279.
Richter, Jonas Fredric Michael,
ämbetsman, f. 4 okt. 1819 i Stockholm,
† 29 maj 1904 därstädes. Föräldrar:
riksbanksbokhållaren Erik Wilhelm
R. ocli Catharina Wilhelmina
Hallberg. — R. blev 1835 student i
Uppsala, där ban avlade kameralex. 1837
och hovrättsex. 1838. Han
tjänstgjorde därefter bl. a, vid
överståthållar-ämbetet, Stockholms kämnärsrätt ocli
Rådhusrätten, antogs 1844 till e. o.
tjänsteman i Riksbanken samt
antogs följ. år till kanslist vid
Bank-diskontverket och 1846 till notarie vid
Bankofullmäktiges expedition; 1844
—61 tjänstgjorde han samtidigt som
notarie hos riksdagens bankoutskott
och som sekr. hos Rikets ständers
revisorer av bankverket. Han var
Riksbankens ombudsman 1861—79
och led. av fullmäktige i Riksbanken
1879—93. R:s betydelsefullaste
gärning var förlagd till Jernkontoret, där
lian 1857—1901 var sekr. och
ombudsman. Under flera decennier var lian
även ansvarig utgivare av
Jernkontorets annaler. År 1897 erhöll R.
Jernkontorets stora medalj i guld. — När
1843 en överstyr, för Stockholms
Fredric Richter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
