Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ridderstad, Carl Fredrik - 2. Ridderstad, Wilhelm - 3. Ridderstad, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ridderstad
113
Ridderstolpe
Carl Fredrik Ridderstad.
1S40 tog B. avsked från sin
militärtjänst och ägnade sig därefter åt
publicistisk verksamhet. Som utgivare
av Ostgöta Correspondenten i
Linköping 1842—86 skapade lian sig ett
aktat namn inom den sv.
tidningspressen. Under B:s skickliga ledning
gick tidn. kraftigt framåt och var vid
hans död en av de mera betydande i
landsorten. Framför allt arbetade B.
för landsortspressens oberoende av
huvudstadstidningarna och förde
därvidlag en häftig polemik mot
Aftonbladet och L. J. Hierta. — Även som
kommunalman i Linköping oeh
riksdagspolitiker gjorde B. sig bemärkt.
Han bevistade riksdagarna 1844,1847,
1850 och 1856 på Riddarhuset men
tillhörde under de tre sista
ståndsriksdagarna borgarståndet. Ären 1867
—69 representerade han Linköping i
Andra K.; under en lång följd av år
var han led. av östergötl. läns
landsting. Den främsta plattformen för R:s
politiska verksamhet blev emellertid
Ostgöta Correspondenten. Bland R:s
många liberala reformsträvanden
märkas hans krav på
representationsreform, personlig rösträtt,
prygelstraffets upphävande och ersättning
åt orättvist häktade personer. Bl. a.
ss. protektionist under 1880-talets
stora tullstrid och som lidelsefull
försvarare av Sveriges "rättigheter"
gentemot Norge visade han dock, att
ban på äldre dagar lämnat sin
ungdoms liberala ideal och nu förde de
konservativas talan. — Energi,
temperament men också brist på kritik
karakteriserade B. som journalist och
politiker, och samma drag, jämte en
otyglad fantasi, återfinnas i lians
kvantitativt sett betydande
författarskap. Starkt påverkad av Eugène Sue
skrev lian ett flertal
sensationsromaner, som rönte uppskattning av
samtiden men av eftervärlden lia bedömts
mycket kritiskt. Bland dessa romaner
kan nämnas "Samvetet eller
Stockholmsmysterier" (1851), till vilken B.
gjorde rätt betydande miljöstudier
och som därför har ett visst
socialhistoriskt intresse; handlingen är
dock på ett närmast komiskt sätt
kopierad på de franska förebilderna.
B. utgav även flera romaner och
dramer med historiska motiv. Bland de
förra märkas "Svarta handen" (1848)
och "Drabanten" (1850) med
handlingen förlagd till tiden omkr. 1800.
Dramat "Karl IX" uppfördes
visserligen på Stockholmsscenen men vann
icke någon större framgång. B. var
även en ivrig samlare av historiskt
källmaterial, som lian delvis lät
publicera, bl. a. i "Gömdt är icke glömdt"
(1846—53). "Regnbågen" (1882—83)
innehåller självbiografiska
anteckningar och aktstycken, som delvis äro
av värde för den historiska
forskningen, t. ex. i fråga om
Lantmannapartiets uppkomst. — Gift 1) 1836
med Sara Maria Hagtorn, † 1844; 2)
1845 med Emilie Amalia Widoff. —
Litt.: A. Kjellén, "R:s
Stockholmsmysterier" (i Samfundet S:t Eriks
årsbok 1943). T. P.
2. Ridderstad, Carl Wilhelm
Edvard, arméofficer, skriftställare, f.
13 aug. 1843 på Håtö, Frötuna skn,
Stockholms län, † 22 jan. 1930 på
Bankesta, överjärna skn, Stockholms län.
Son till R. 1. i hans första gifte. —
R. blev underlöjtnant vid Svea
livgarde 1S64, major där 1891,
överstelöjtnant vid Älvsborgs reg. 1896 och
överste i armén 1900, varvid han
lämnade den aktiva tjänsten. Han var
därefter till sin död bosatt på
Bankesta. — Ären 1S67—68 liade B.
anställning vid andra zuavreg. i Algier
och deltog i expeditioner mot
upproriska beduinstammar i det inre av
Marocko. År 1874 bevistade han ryska
gardeskårens höstmanöver och
övervar som tekniskt ombud skjutförsök
med Palmcrantz’ mitraljös utanför
S:t Petersburg. Han var anställd vid
spanska generalstaben under 1876 års
fälttåg mot earlisterna och bevistade
intagandet av Tolosa och tåget genom
La Barranca. Åren 1881—82 deltog
han i skjutförsök med Nordenfelts
4-pipiga antitorpedkanon i Byssland
och ombord på baltiska eskadern. Han
konstruerade ett reliefkrigsspel,
avsett att ge en mer levande bild av
förhållandena än den vanliga plana
krigsspelskartan; det antogs och
användes i flera arméer. — B. utgav
Wilhelm Ridderstad.
flera personhistoriska ocli
krigshistoriska arbeten. Han gjorde en stort
upplagd samling urklipp ur sv. ocli
utländska tidningar rörande krig och
krigspolitik 1904—19. Verkets
tyngdpunkt ligger i ett par hundra volymer
artiklar om det första världskriget.
I samlingen, som finns i
Krigsarkivet, ingå även kartor och ett stort
illustrationsmaterial; den är
kronologiskt och systematiskt ordnad samt
försedd med register. Bland hans
skrifter kan nämnas "Gula Gardet"
(1903), som är grundad på ingående
arkivstudier. — R. fick av Napoleon
III utmärkelse för tapperhet i fält.
Han kallades 1890 till
korresponderande led. av Vitt. akad. och s. å. till
led. av Krigsvet. akad. — Gift 1) 1872
—1912 med Carolina Ericsson; 2)
1913 med Anna Sof ia Karth. F. M.
3. Ridderstad, Carl Anton
August, arméofficer, hembygdsforskare,
f. 13 nov. 1848 i Linköping, † 10 dec.
1933 därstädes. Son till B. 1 i lians
andra gifte. — B. blev
underlöjtnant vid Första livgrenadjärreg. 1871
och kapten 1889, tog avsked 1897
och ägnade sig därefter åt lant-
Anton Ridderstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
