- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
300

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ristell, Adolf Fredrik - Riström, Johan - Rit-Ola, pseud. för Garland, Jan-Erik (bd 3 s. 17) - Rizanesander, Hans - Roberg, Emil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Riström

300

Roberg

Adolf Fredrik Ristell. Gravyr av J. L. Caton.

år kom B. till Stockholm som lektor
hos drottning Lovisa Ulrika. Han
antogs 1777 till konungens enskilde
bibliotekarie vid Drottningholm ocli följ.
år även i huvudstaden samt innehade
denna befattning till 1787. Från sistn.
år erhöll han årligt
författarunder-stöd av konungen. I juni s. å. öppnade
han på bollhusscenen egen
teaterverksamhet ("Svenska dramatiska
teatern"), som emellertid redan i april
följ. år måste nedläggas på grund av
ekonomiska svårigheter. År 1789
rymde B. ur landet, efterlämnande en
skuld på 13 000 rdr. Dessförinnan
hade han tillgripit de värdefullaste
mynten i den samling, som var honom
anförtrodd på Drottningholm, ocli
pantsatt dem i Riksbanken. Om R:s
öden efter landsflykten vet man föga
mer än att lian vissa perioder
uppehöll sig i England och Frankrike. Han
blev led. av Vitt. akad. 1786 men
uteslöts 1812. — R. drog redan vid
mitten av 1770-talet de litterära
kretsarnas uppmärksamhet till sig dels som
voltaireöversättare, dels genom att
vinna pris i Vitt, akad. med
"Skaldekonsten" (1774) och "Ode öfver et
godt samvete..." (1775). År 1777
framträdde lian som dramatiker med
tragedin "Domald", byggd på ett
uppslag från Dalins historia, i övrigt
främst influerad av Voltaire
(kritiken av den religiösa fanatismen) och
Corneille. I fortsättningen översatte
R. en rad franska pjäser. År 1778
utgav ban Vitterhets- och
Gransknings-Journal (12 häften), vari han utan
större framgång uppträdde som
kritiker och översättare; publikationen
föranledde en dräpande recension av
Kellgren i Dagligt Allehanda. — I
London utgav R. 1790 "Characters
and aneedotes of the court of
Svve-den", som översattes till både franska
och tyska, slutligen även till svenska

(1820). Skildringarna äro opålitliga
men kunna, använda med urskillning,
ge en viss belysning av tidens seder
och människor. — Gift 1780 med
Catharina Maria af Darelli. Å. N.

Riström, Johan, frikyrkoman,
f. 18 jan. 1802 i Prästholm, Råneå
skn, Norrb. län, † 19 nov. 186S i
Skellefteå. Föräldrar: hammarsmeden
Erik R. och Stina Andersdotter. —
R. var först vävskedsmakare, blev
sedan murare ocli slutligen bonde. I
Person, Nederluleå skn, kom han med
i väckelserörelsen, och hans begåvning
och ledaregenskaper
uppmärksammades snart. Jämte en annan bonde
sändes R. 1844 till Stockholm för att å
ny läsarnas vägnar hos K. M:t utverka
antingen de nya kyrkohandböckernas
avskaffande eller åtminstone rätt att
få barnen döpta och absolutionen
avkunnad enligt gamla handboken.
Petitionen avslogs, varför man anhöll om
att få utträda ur statskyrkan och
bilda eget trossamfund. Under R:s
ledning bildades en förs. i
Norrbotten, där barnen döptes och
nattvarden utdelades av lekmän, första
gången 184S. Kort tid därefter
överflyttade R. till Lunds by i Skellefteå
förs., där han blev lärare för
separa-tisterna. På 1860-talet övergick han
till baptisterna och råkade i
våldsamma stridigheter med sina f. d.
anhängare, kallade "riströmarna",
vilket resulterade i att han utstöttes ur
det samfund ban själv bildat, R.
företog omfattande missionsresor i
Norrbotten. Mot slutet av sitt liv kom han
att intaga en vänskapligare
inställning till statskyrkan. — Gift 1826
med Stina Lisa Olofsdotter. T. M.

Rit-Ola, pseud. för Garland,
Jan-Erik (bd 3 s. 17).

Rizanesander, lians Larsson,
matematiker, läroboksförfattare. — R.
var underlagman i Gästrikland 1622
och synes ha innehaft befattning som
domare 1605—50. Han är känd som
förf. till den äldsta sv. läroboken i
matematik. Denna blev emellertid aldrig
tryckt, och handskriften förvaras nu
i Uppsala univ.-bibl. Den
fullbordades 1601 ocli inledes med en tillägnan
till hertig Johan av Östergötland.
Boken är indelad i tjugu kapitel. De
två första utgöra en inledning, sedan
följer i kapitlen 3—6 behandlingen
av de fyra räknesätten. I de följ.
kapitlen redogöres för läran om "then
störste gemene delaren" och den
minsta gemensamma dividenden,
vidare läran om bråk, aritmetiska och
geometriska serier, regula de tri ocli
"regula societatis" samt läran om
rotutdragning m. m. Boken avslutas
med åtta regler för reduktion av
bråk. — B:s lärobok får, trots vissa
brister i fråga om lättfattlighet, be-

tecknas som ett för sin tid ganska
förtjänstfullt arbeie. Det ansluter sig
tämligen nära till utländska
förebilder, främst Bamus och Clavius. Å. N.

Roberg, Paul Emil Richard,
teaterdekorationsmålare, f. 3 jan. 1821 i
Stockholm, † 25 febr. 1859 på
Drottningholm. Föräldrar: bokhållaren
Jean Paul R. och Maria Lovisa
Westin. — Efter slutad skolgång kom B.
i lära hos en yrkesmålare och blev
gesäll i målareämbetet. År 1839
anställdes han som biträde hos
dekorationsmålaren vid K. teatern G. A.
Müller och utförde bl. a.
scendekorationer åt sällskapet Polyhymnia och
andra amatörfören:ar. Då Anders
Lindeberg 1843 invigde Nya
(sedermera Dramatiska) teatern vid
Kungsträdgården, fick B. i uppdrag att måla
dekorationerna till den första
pjäsen, Blanches "Positivhataren". B.

Emil Roberg. Målning av N. Andersson 184S.

anställdes därefter vid teatern, där
lian bl. a. utförde scenbilderna till
"Bingaren i Notre-Dame",
"Fritänkarna i Genève", "Klostret Castro"
m. fi. En bröstsjukdom, som redan
tidigare plågat honom, tvang honom
att 1850 företa en resa till Alger. På
återvägen över Italien, Paris,
Dresden ocli Berlin studerade han ivrigt
sitt fack och tillträdde 1S52 en
anställning vid K. teatern. I
uppsättningarna till "Profeten", "Don Juan",
"Trollflöjten", "Friskytten",
"Oberon" m. fi. firade han triumfer med
sina stämningsfulla, romantiskt
naturalistiska dekorationer. "Aldrig, ej;
ens under Desprez’ dagar, liade
dekorationsmålningen intagit en så
ansedd plats på Stockholmsscenen som
under B:s ledning" (Ahnfelt). — Vid
sidan av sitt yrke ägnade sig B. åt
målning i olja, gouache och akvarell.
På IConstakad:s utställning 1850 vi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free