- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
301

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roberg, Emil - Roberg, Lars - Robin Hood, pseud. för Idestam-Almquist, Bengt (bd 4 s. 1) - Robsahm, af Robsahm, af Robson, släkt - 1. Robsahm, Johan Ludvig - 2. Robsahm, Carl Magnus - 3. Robson, Carl Magnus af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roberg

301

af Robson

sade han målningar med motiv
huvudsakligen från Stockholm ocli dess
omgivningar, 1S56 och 1860
utställdes resebilder av honom. Mest synes
det ha varit landskapsvyer med
små-figurigt staffage. Ett par dyl. finnas
i Stockholms högskolas tavelsamling,
andra i Nord. mus. — B. blev led. av
Konstakad. 1854. — Gift 1852 med
Sofia Elisabet Öfverberg. Th. N.

Roberg, Lars, läkare,
universitetslärare, f. 24 jan. 1664 i
Stockholm, † 21 maj 1742 i Uppsala.
Föräldrar: hovapotekaren Daniel R. och
Ingrid Meinich. — Efter att 1678—
85 ha studerat i Uppsala blev B. 1689
med. dr i Leiden. Återkommen till
Stockholm höll lian tills, med J. von
Hoorn föreläsningar i anatomi för
studenterna och allmänheten. Efter
att 1696—97 lia varit assessor i
Collegium medicum var R. 1697—1740 prof.
i anatomi och praktisk medicin i
Uppsala. Energisk och uppslagsrik tog lian
där flera framsynta initiativ. År 1700
grundades sålunda av medicinska
fakulteten en poliklinik, "sannolikt ett
bland de allra första försöken i denna
riktning, som av något medicinskt
läroverk blivit gjort" (U. Quensel).
Åtta år senare inrättades en liten
primitiv sjukstuga, Nosocomium
acade-micum, som sedermera fullbordades
av N. Rosén von Rosenstein och var
det första fröet till nuv. Akademiska
sjukhuset. Det var också tack vare
R:s strävanden, som man i Uppsala
1738 kunde för andra gången
promovera medicine doktorer; tidigare liade
detta skett blott 1681. R. blev led. av
Vet, akad. 1740. — R. var en bemärkt
figur i Uppsala. Han var "qvick,
ord-hittig och munter, och gerna satirisk"
(Sacklén), därjämte mycket
produktiv som vetenskaplig förf., ehuru hans
skrivsätt var "alldeles eget, utan
reglor och bestånd i ortographien", ocli
god tecknare. I sin produktion
behandlade han ej blott olika delar av
medicinen utan även zoologi, botanik,
paleontologi och kemi. Bl. a. märkes
lians avh. om flodkräftan (1715); den
har blivit berömd genom hans
påvisande av att trilobiterna liöra till
kräftdjuren. För den sv. botaniken
var det ett viktigt framsteg, att R.
ersatte Bauhins växtsystem med
Tourne-forts. B. efterlämnade utom en stor
samling egenhändiga teckningar av
kirurgiska fall och naturhistoriska
kuriosa även avsevärda besparingar,
ett stort bibliotek och en samling
biograf ica över sv. läkare (i manuskript
i Uppsala univ.-bibl.). Efter honom är
växtsläktet Bobergia uppkallat. B.
var ovårdad och sparsam ända till
snålhet. — Ogift. P. H. T., S. L.

Robin Hood, pseud. för
Idestam-Almquist, Bengt (bd 4 s. 1).

Lars Roberg. Målning av G. E. Schröder
(Uppsala universitet).

Robsahm, af Robsahm, af
R o b s o n, släkt från Skottland,
enligt traditionen inkommen till Sverige
i slutet av 1500-talet. Den äldste med
visshet kände stamfadern, Christian
Bobson, sedermera R. (f. 1613, †
1678), drev en betydande handel i
Köping eller Västerås; han var
kunnig i bergshantering och arrenderade
slutligen Malingsbo bruk i Malingsbo
skn, Kopparb. län. En äldre son till
honom, Per Jakob Christiansson R.
(f. omkr. 1646, † 1716), som
arrenderade Malingsbo bruk efter fadern och
från 1703 var ägare av Bofors och
Björkborns bruk i Karlskoga, blev
farfar till bröderna brukspatronerna
Johan Ludvig B. (B. 1) och Carl
Magnus R. (R. 2), från vilken alla nu i
Sverige levande medl. av släkten
härstamma. En äldre son till R. 2,
bergsrådet Carl Magnus R. (R. 3), adlades
1819 med namnet af Robson. Bland
hans söner märkes disponenten för
Aspa bruk (Örebro län) och Ölands
alunbruk Olof Albert B. (f. 1821, †
1892), som 1879—84 var led. av
Första K. — En yngre son till
stamfadern Christian B. var ägaren av
Villingsbergs bruk i Knista skn,
öre-bro län, Daniel Christiansson B. (f.
1666, † 1716). Dennes sonsons son,
kaptenen vid Upplands reg., majoren
Carl Beinhold B. (f. 1788, † 1860),
deltog i 1808—09 års krig, adlades
181S med namnet af B. och slöt själv
sin ätt på manssidan.

1. Robsahm, Johan Ludvig,
bruksman, f. 11 aug. 1730 i
Karlskoga, † 20 april 1796 på Björkborns
bruk därstädes. Föräldrar:
brukspatronen Per R. och Ester Toutin. —
R. inskrevs vid ännu ej fyllda åtta år
som student vid Uppsala univ., avlade
bergsex. 1751 och antogs s. å. som
auskultant i Bergskollegium, där han
blev e. o. notarie 1755 och notarie

1759. Han är en av märkesmännen
inom brännstålstillverkningen i vårt
land. Efter en studieresa till England

1760, varunder han lyckades förvärva
kännedom om den engelska metoden
att medelst bränning med flameld
förvandla järn till stål, begärde han
1762 privilegium för byggandet av en
stålugn för vedeldning och erhöll K.
M:ts tillstånd därtill 1763. B.
inköpte sistn. år Flerohopps järnbruk
i Madesjö skn i Småland. För att helt
kunna ägna Sig åt bruksrörelsen tog
han 1765 avsked från Bergskollegium
med rätt att kvarstå i bergsstaten.
Följ. år byggde han vid det av
brodern (R. 2) anlagda Vissboda stålbruk
i Närke i samarbete med Sven Rinman
en enligt dennes metod vedeldad
stålugn, den första i Sverige. Efter tre
års provbränning erhölls 1769
privilegium på Vissboda stålverk "till 200
skeppunds stångjärns uppbrukande
medelst brännugn samt med 2
hamrar för en stock till stålets
utsträckande". De lyckade försöken vid
Vissboda medförde, att vedeldning på R:s
initiativ infördes även vid
Björkborns bruk i Värmland. Den nya
inrättningen kallades Björkborns
ståljärn manufakturverk. Metoden vann
därefter insteg vid dannemoraverken
Österby, Åkerby och Älvkarleö samt
flera andra verk. — Gift 1769 med
Elsa Charlotta Geijer. H. R—r.

2. Robsahm, Carl Magnus,
bruksman, f. 18 mars 1735 på Vissboda
i Lerbäcks skn, Örebro län, † 14 juni
1819 på Mårsta i Hardemo skn,
samma län. Bror till B. 1. — B. blev
student vid Uppsala univ. 1750,
avlade där juridisk ämbetsex. 1757 och
blev efter en utrikesresa 1758 följ. år
auskultant i Bergskollegium. År 1762
slog han sig ned på sin egendom
Vissboda och lät där 1766 uppföra
Vissboda stålbruk, den första anläggning i
Sverige, vid vilken bränningen
verkställdes med vedbränsle. På äldre
dagar sysslade lian företrädesvis med
sin ej långt från Vissboda belägna
mera givande lantegendom Mårsta.
— Gift 1774 med Anna Elisabet
Geijer. H. B—r.

3. Robson, Carl Magnus af,
före adlandet Robsahm, ämbetsman,
bruksman, kartograf, f. 20 dec. 1776
på Vissboda i Lerbäcks skn, Örebro
län, † 6 juni 1S40 därstädes. Son till
B. 2. — R. blev student vid Uppsala
univ. 1789, bedrev studier i
matematik och naturvetenskapliga ämnen
samt avlade juridisk ex. 1794. S. å.
företog han under sedermera
bergsrådet Gustaf Brolings ledning en resa
till tackjärnsgjuterierna i riket. B.
blev auskultant i Bergskollegium
1795, v. notarie där 1796 och notarie
1799. Han övergick 1S01 som notarie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free