- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
303

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rodén

303

Rodhe

Rodhe, släkt, vars äldste kände
stamfar Per Olofsson, rusthållare på
gärden Kodhe i Skåne, levde på
1600-talet. Släktnamnet R. antogs efter
födelsegården av hans son, handlanden
i Uddevalla Mathias K. (f. 1670, †
1727). Dennes söner, prosten i
Slätt-åkra skn, Hall. län, Peter Olof B. (f.
1711, † 1781) ocli handlanden i
Uddevalla Hans Vilhelm R. (f. 1714, †
1763), blevo stamfäder för släktens
två huvudgrenar. Till den äldre av
dessa hörde Peter Olof B:s sonson,
prosten i Torsby skn, Bohuslän, fil.
dr Magnus B, (f. 1790, † 1867). Bland
dennes barn märkas a) rektorn i
Uddevalla, fil. dr Johan (Janne) B.
(f. 1821, † 1872), far till lektorn och
docenten Emil B. (B. 4), samt b)
skolföreståndarinnan Eva B. (B. 2). En
yngre bror till Magnus B. var prosten
i Everöds skn, Kristianst. län, fil. dr
Christian Wilhelm B. (f. 1802, †
1867). Dennes yngste son, biskopen
Edvard B. (B. 3), blev far till
praktiserande läkaren i Göteborg, med. dr
Gustaf Vilhelm Einar B. (f. 1875, †
1946), biskopen Edvard B. (B. 5),
vars son är lektorn ocli docenten Sven
Edvard B. (B. 9), och f. d.
landshövdingen Allan B. (B. 7); en son till den
sistn. är prof. Knut B. (B. 8). En
brorsdotter till R. 3 var
slöjdlärarinnan Gertrud Hildegard K. (f. 1872,
† 1948), verksam i Stockholm som
Sveriges första kurator för psykiskt
sjuka. — Till den yngre släktgrenen
hörde Hans Vilhelm B:s sonsons son,
skolföreståndaren Bengt Carl B. (R.
1), far till bergsingenjören Olof B.
(B. 6); söner till denne äro laboratorn
i limnologi vid Uppsala univ. fil. dr
Carl Olof Wilhelm B. (f. 1914) ocli
konstnären Lennart B. (B. 10).

1. Rodhe, Bengt Carl,
skolföreståndare, f. 14 mars 1834 i
Gun-narps skn, Hall. län, † 9 jan. 1897 i
Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren
Peter Olof R. ocli Sara Svensson. —

Bengt Carl Rodhe. Träsnitt.

Som den yngste i en talrik
syskonkrets måste B. tioårig lämna hemmet
för att försörja sig. Vid nitton års
ålder blev han arbetare vid ett
pappersbruk i Mölndal och efter ett par
år förman vid andra dylika, slutligen
åter i Mölndal. B. började vid denna
tid deltaga i det inre missionsarbetet,
bedrev ivrigt självstudier och
uppmärksammades av domprosten P.
Wieselgren. Genom dennes förmedling
fick B. 185S—60 vikariat vid
fabriksskolan i Mölndal och studerade sedan
en kort tid vid folkskoleseminariet i
Göteborg, där lian sistn. år avlade
folkskollärarex. Han var anställd vid
Göteborgs folkskolor 1860—64. Duglig
och nitisk fick ban sistn. år
statsanslag för en längre studieresa till
Tyskland och Schweiz. Efter återkomsten
ivrade lian för införandet av den s. k.
ljudmetoden vid läsundervisningen i
Göteborgs småskolor ocli blev en
föregångsman för denna metod i Sverige.
Efter tjänstgöring som lärare i den
förberedande skola, som inrättats vid
Göteborgs realgymnasium, öppnade
lian 1867 en egen skola, Primär- ocli
elementarskolan i Göteborg, avsedd
att förbereda för inträde i läroverk.
Skolan, som han förestod till sin död,
fick snart, gott anseende och blev
mycket besökt. Sitt stora intresse för den
grundläggande undervisningen
ådagalade B. därjämte dels genom
inrättande 1869 av Privatseminarium för
bildande av småskollärarinnor, dels
genom utgivande av en läsebok för
småskolan ("Läsebok för barn i
hemmet och småskolan . .. särskildt
lämpad efter skrif-, läse- och
ljudmetoden", 1867; 13:euppl. 1883),den första
enligt ljudskrivläsmetoden. B. var en
god talare och uppträdde flitigt vid
skolmöten o. dyl. samt höll föredrag
i religiösa frågor, för nykterhet och
folkuppfostran. Många av sina
föredrag utgav han från trycket. — Gift
1S60 med Maria Emilia
Hammarstrand. — Litt,: K. L. Larsén, "B. C.
B." (1897). Fr. Sg.

2. Rodhe, Eva Sophia,
skolföreståndarinna, f. IS sept. 1S36 på
egendomen Timmersjö i Harplinge skn,
Hall. län, † 6 maj 1919 i Göteborg.
Föräldrar: prosten fil. dr Magnus R.
ocli Ejda Catharina Norman. — Efter
grundliga studier i hemmet ocli
utomlands övertog B. 1862 en liten privat
flickskola i Uddevalla, som under
hennes utmärkta ledning snart
utvecklades till Uddevalla
elementarläroverk för flickor. Sedan hon 1878
lämnat denna skola, företog hon tills,
med lärarinnan MayaNymann en lång
utrikes resa; de studerade under tre
år skolväsendet, i synnerhet
undervisningen i de lägsta åldersklasserna, i
Tyskland, Frankrike och framför allt

Eva Rodhe. Träsnitt.

Italien. Efter återkomsten till
Sverige 18S1 öppnade B. i Göteborg den
s. k. Praktiska arbetsskolan, vilken
lion förestod till 1904. Skolan, som
upphörde 1914, mottog även barn,
som ännu ej uppnått skolåldern. B.
tillämpade samskoleidén, och skolans
lägsta klass var i det hela
organiserad som den tyska Kindergarten med
övervägande handarbete på schemat.
Slöjd och handarbete, för vilka ämnen
hennes medhjälparinna Maya
Ny-inann utarbetade ett mycket
uppmärksammat system, spelade f. ö. en
betydande roll skolan igenom. B. lade
stor vikt även vid
skolköksundervisning, som på hennes initiativ infördes
vid Göteborgs folkskolor, och 1892—
1910 var hon inspektris för denna
undervisning. Hennes intresse och
initiativ sträckte sig även till många
andra slag av socialpedagogisk
omvårdnad. Hon var sålunda led. av
bl. a. Göteborgs allm. folkskolestyr.
1890—1910 och av
barnavårdsnämnden 1908—10. Hon erhöll Illis quorum
1904. — Ogift. Fr. Sg.

3. Rodhe, Edvard Herman,
biskop, f. 26 okt. 1845 i Everöds skn,
Kristianst. län, † 14 sept. 1932 i
Göteborg. Föräldrar: prosten fil. dr
Christian Wilhelm R. och Cathrina Sophie
Berling. Kusin till R. 2. — B. blev
student 1861, fil. kand. 1870, fil. dr
1871, teol. kand. 1877 ocli teol. dr
1893, allt i Lund. Han blev amanuens
vid univ.-bibl. 1874 samt efter
prästvigning 1877 domkyrkoadjunkt i Lund
s. å. och domkyrkovicepastor 1879. År
1881 tillträdde lian tjänsten som
kyrkoherde i Karlshamn och blev följ.
år kontraktsprost i Listers och Bräkne
kontrakt samt kallades 1884 till
kyrkoherde i S:t Olai förs. i Norrköping;
ban blev 1886 e. o. bovpredikant. Åren
1S88—1929 var B. biskop i Göteborgs
stift. Han deltog i samtliga
kyrkomöten under sin långa biskopstid och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free