- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
304

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rodhe, Edvard - 4. Rodhe, Emil - 5. Rodhe, Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rodén

304

Rodhe

Edvard Rodhe (3).

var även politiskt verksam: 1S92—■
93 var han led. av Andra K. och 1894
—1901 av Första K. År 1889 blev han
led. av Vet. o. vitt. samh. -— Såväl
kyrkligt som politiskt var B.
konservativ. Den lundensiska
liögkyrklig-lieten från 1800-talets mitt förenades
hos honom med en måttfull
schartau-ansk åskådning. Han var nitisk som
stiftschef och tog flera för det
kyrkliga och sociala arbetet betydelsefulla
initiativ, bl. a. till Allm. hjälpfören.
i Göteborg och Göteborgs
diakonissanstalt. Han utgav ett flertal
predikningar och andliga tal. — Gift 1873
med Elisabeth Charlotta Brulin.

E. B—n.

4. Rodhe, Gustaf Emil,
språkman, skolman, folkbildningsman, f. 20
aug. 1863 i Uddevalla, † 13 mars
1936 i Göteborg. Föräldrar: rektorn
fil. dr Johan (Janne) R. och Augusta
Lundholm. Brorson till E. 2. —- Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1883
studerade E. i Lund, där han blev fil.
kand. 1887, fil. lic. 1895 och fil. dr
1S97. Efter en del förordnanden som
extra lärare vid läroverket i Lund
utnämndes han 1893 till adjunkt vid
samma läroverk. År 1901 befordrades
lian till lektor i franska och engelska
vid Halmstads läroverk men erhöll
redan s. å. ett lektorat i tyska och
engelska vid Göteborgs realläroverk.
E:s drsavh. skänkte honom en
docentur i engelska språket och
litteraturen vid Lunds univ. 1897, och efter sin
flyttning till Göteborg knöts ban 1903
till högskolan där som docent i
modern franska. Han avgick 192S som
emeritus från sin lektorstjänst. Från
sitt doeentförordnande befriades ban
på egen begäran 1929. B. redigerade
1906—08 tidskr. Moderna språk. Han
anlitades vid flera olika tillfällen som
sakkunnig av Skolöverstyr. — R:s
vetenskapliga gärning är inte
omfattande. Hans enda större vetenskap-

liga verk är drsavh. "Transitivity in
Modern English". Som språkpedagog
gjorde han emellertid en insats, som
torde vara utan motstycke i vårt land.
Han liade av naturen begåvats med
ett fabulöst minne och en sällsynt
språkbegåvning, och genom studier
ocli resor förvärvade lian en praktisk
språkfärdighet, som kanske ingen sv.
språklärare före honom haft. I alla
de tre huvudspråken var ban lika
bevandrad. Dessa ovanliga
förutsättningar i förening med stor medfödd
lärartalang gjorde honom till en
skicklig, framgångsrik och älskad
lärare. E. utgav en stor mängd
ypperliga textböcker, läseböcker och
övningsböcker till tjänst för
skolundervisningen i de tre levande språken.
Alla voro utarbetade i
överensstämmelse med den nya, "naturliga"
metoden. En ännu större lärjungekrets
fick han som populärföreläsare. En

Emil Rodhe.

bel mansålder var han knuten till V.
Sveriges folkbildningsförb. ocli var
en av dess mest anlitade och
uppskattade föreläsare. — E. hade inga
anspråk på bekvämlighet, sällskapsliv
eller nöjen. Under större delen av sitt
liv vistades lian varje sommarferie
utomlands. — Ogift. A. L—t.

5. Rodhe, Edvard Magnus,
biskop, teolog, f. 17 dec. 1878 i Lund. Son
till E. 3. — B. avlade mogenhetsex.
i Göteborg 1S96 samt blev vid Lunds
univ. fil. kand. 1898, teol. kand. 1904
och docent i kyrkohistoria 1905. Han
var amanuens vid univ.-bibl. i Lund
1S99—1901 och elementarskole- samt
gymnasielärare där 1905—12. År 1912
blev ban prof. i praktisk teologi i
Uppsala ocli s. å. teol. dr; 1919
återvände ban till Lund som prof. i
praktisk teologi med kyrkorätt, vilken
befattning han innehade till 1925. B.,
som prästvigdes 1906, liar innehaft
prästerliga tjänster vid sidan av sina

Edvard Rodhe (5).

vetenskapliga befattningar. Han blev
1923 domprost i Lund samt 1925
biskop där och samtidigt prokansler vid
Lunds univ.; ban avgick med
utgången av 1948. — B:s tidigare
forskning rör sig huvudsakligen på det
praktiskt teologiska området; bl. a.
märkas skrifterna "Kyrka och skola
i Sverige" (1908), "Henrik Schartau
såsom predikant" (1909) och
"Kyrkolag och kyrkohandbok" (1911) samt
det för klarläggandet av det sv.
gudstjänstlivets historia banbrytande
arbetet "Studier i den svenska
reformationstidens liturgiska tradition" (i
Uppsala univ:s årsskrift 1917). Till
samma ämnesområde hör också
"Svenskt gudstjänstliv. Historisk
belysning av den svenska
kyrkohandboken" (1923). B. har under sin
biskopstid fortsatt sitt forskningsarbete
och därvid kommit att särskilt
intressera sig för 1800-talets sv.
idéhistoria. År 1930 utgav han "Svenska
kyrkan omkring sekelskiftet", en
översikt över de omkr. 1900 aktuella
kyrkliga frågorna ocli en initierad
redogörelse för den sv. teologins
nyorientering vid samma tid. "Den religiösa
liberalismen. Nils Ignell, Viktor
Byd-berg, Pontus Wikner" (1935) ger en
rikt dokumenterad framställning av
denna riktnings sv. historia och dess
internationella bakgrund. "Geijer ocli
samhället. En studie i svensk
tradition" (1942) behandlar den sv.
religiösa liberalismens bakgrund. B. har
även utgivit läroböcker i
kristendomskunskap ocli kyrkohistoria för folk- ■
,’kolan. — B:s kunskaper i sv.
guds-tjänsthistoria och hans goda omdöme
i praktiskt kyrkliga frågor ha gjort
honom till självskriven led. i flera
kommittéer för utarbetande av nya
kyrkliga böcker; särskilt har han
gjort en betydelsefull insats i arbetet
på den nya evangelieboken. R. är även
intresserad missionsman och var led.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free