- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
314

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rohtlieb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Romdahl

314

Romell

tionsclief i dep. Sedan 1948 är lian
president i Hovrätten för Övre
Norrland. R. biträdde 1939 vid
utredningen ang. statsdep:ens organisation.
Därpå följde ordf.-skap i utredningen
om statligt stöd åt sv. filmproduktion
1941—42, i kommittén ang. kvinnas
behörighet till statstjänst 1943—44
och i fiskerättskommittén 1943—47.
Åren 1940—44 var B. v. ordf. och
souschef i Statens informationsstyr.
under dess mest kritiska tid. Hans
administrativa skicklighet gav stadga
åt detta krisorgan, ocli hans
uppfattning om styr:s befogenheter torde lia
verkat modererande på dess
verksamhet. — B. tillhörde styr. för ab.
Vin-& spritcentralen 1938—40 och är
sedan 1943 ånyo styr.-led. där samt var
1944—48 ordf. i Sveriges
biograf-ägareförb. Han har publicerat "Om
grunderna för en lagstiftning
angående ideella föreningar"
(Justitie-dep:s promemorior, 3S: 1, 193S) samt
ett flertal artiklar i facktidskr. —
Gift 1943 med Elsa Norström. G. Lqt.

Romdahl, Axel Ludvig,
konsthistoriker, museiman, f. 18 mars 18S0 i
Linköping. Föräldrar: rektorn Per
Axel Cyrus R. och Clara Adolfina
Teresia Brogren. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1898 blev E. fil. kand.
1900 samt fil. lic. och fil. dr 1905,
allt i Uppsala. Han tjänstgjorde som
e. o. amanuens vid Nat. mus. 1903 och
som amanuens vid Nord. mus. 1904
—06 samt blev sistn. år intendent vid
Göteborgs mus:s konstavd. S. å. knöts
lian som docent i konsthistoria till
Göteborgs högskola, blev tf. lärare i
detta ämne där 1908 samt var 1920—
47 prof. i ämnet. Åren 1911—16 ledde
han tills, med S. Curman grävningar
ocli uppmätningar vid Linköpings
domkyrka, ordnade samtidigt
kyrk-museet därstädes (1911) och blev
sedermera led. av kommittén för
kyrkans restauration (1931—37). Han
liar även fungerat som sakkunnig vid

Axel Romdahl.

ett flertal restaureringar i
Göteborgstrakten. Utom vid Göteborgs
konstmus., där lian var chef 1923—47 ocli
som erhållit sin nuvarande
omfattning och förnäma prägel under B:s
ledning, har lian gjort insatser vid
Norrköpings konstmus :s ordnande
(1913). Han var vidare kommissarie
för konstavd. vid Göteborgs
jubileumsutställning 1923. — R:s studier
i den sv. medeltidens
katedralbyggnadskonst ha resulterat i arbetena
"Studier i Linköpings domkyrkas
byggnadshistoria" (1910),
"Linköpings domkyrka" (1932), "Skara
domkyrkas byggnadshistoria" (1928, tills,
med S. Dahlgren) och "Uppsala
domkyrka 1258—1435" (1935, tills, med
G. Boethius). Han har även behandlat
centrala problem i den europeiska
renässansens och barockens historia i
"Pieter Brueghel d. ä. und sein
Kunst-schaffen" (1905, drsavh.), "Stil und
Chronologie der Arenafresken
Giot-tos" (1911), "Michelangelo" (1943)
"Pieter Brueghel d. ä." (1947) m. fi.
arbeten; översikter över dessa skeden
har B. givit med "Nordeuropeisk
bildkonst under 1400- och 1500-talen"
(1926) och "Bildkonsten under
1600-talet" (1939), båda i Bonniers
konsthistoria. Av det utgående 1800-talets
sv. konstnärer har B. behandlat flera
i inonografisk form: "Per Hasselberg"
(1908), "Ivar Arosenius" (1909),
"Carl Larsson som etsare" (1913),
"Anders Zorns Eadierungen" (1922),
"Gustaf Cederström" (1935) och
"Carl Wilhelmson" (1938). Han var
vidare tills, med J. Boosval red. för
pionjärverket "Svensk konsthistoria"
(1912—13). Bland E:s övriga talrika
arbeten må nämnas "Ur
porträttmåleriets historia" (1907),
"Konstmonologer i Göteborgs museum" (1911),
"Spanska konstintryck" (1920), "Det
moderna måleriet" (1926) och de
självbiografiska återblickarna "Som
jag minns det" (1—2, 1941—43). —
Som sakkunnig i konstfrågor liar E.
varit anlitad för ett stort antal
offentliga uppdrag. Han är sålunda led. av
stvr. för Göteborgs musei rit- och
målarskola sedan 1910 (ordf. sedan
1923), för Böhsska konstslöjdmus.
sedan 1914 och för Göteborgs
konst-fören. sedan 1911. Han var vidare
kulturskyddssakkunnig i Handelsdep.
1928—30 och led. av Nat.
musei-utredningen 1944. B. blev led. av Vet.
o. vitt. samh. 1912, hedersled, av
Konstakad. 1929 och led. av Vitt.
akad. 1943. — B. har nedlagt ett
omfattande arbete inom hemvärnet, bl. a.
som kretsbefälhavare för Göteborgs
hemvärnskrets, och intar en ledande
ställning inom den sv. rotaryrörelsen.
— Gift 1906 med Gudrun Biller.

M. L—n.

Lars Romell.

1. Romell, Lars, mykolog, f. 4
dec. 1854 på Hagaby i Kumla, † 13
juli 1927 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Per Adolf Isaksson
och Stina-Kajsa Larsdotter. — B.
avlade mogenhetsex. i Örebro 1876 ocli
blev vid Uppsala univ. fil. kand. 1885.
Han var vik. adjunkt vid
Folkskollärarinneseminariet i Falun 1878—
82 och läroverkslärare i Stockholm
1886—90. Från sistn. år till sin död
innehade han en patentbyrå i
Stockholm. — B. vann som svampforskare
stor berömmelse och auktoritet både
hemma och i utlandet. Hans
huvudintresse gällde hymenomyceterna
(hattsvamparna), och han har kallats
vår främste kännare av dem efter
Elias Fries. I mykologiskt syfte gjorde
han vidsträckta resor inom Sverige,
bl. a. flera gånger till Torne lappmark,
samt besökte England 1903 och 1906,
Tyskland 1913 och Danmark och
Norge 1918. Åren 1915—20 var lian
regnellsk amanuens vid Riksmus :s
botaniska avd., och han hedrades med
att bli medred. för den amerikanska
tidskr. Mycologia. — B:s botaniska
produktion behandlar uteslutande
svampar. Han utgav över
kremlasläktet, Bussula, den högt skattade
monografin "Observationes
mycolo-gicæ. 1. De genere Russula" (i Vet.
akad:s öfversigt, 4S, 1891) och skrev
en rad andra arbeten över sv. högre
svampar, bl. a. "Hvmenomycetes of
Lappland" (1911), samt bidrog
därigenom till ökad kunskap om riskor,
musseroner, tickor, taggsvampar m. fi.
släkten. Två av hans arbeten avse
sydamerikanska hattsvampar (1901,
1926). Särskilt bör nämnas, att han
studerade sporerna och gjorde ytterst
noggranna spormätningar, oftast
kompletterade med mikrofotografier. R.
gjorde en vida känd insats genom
utgivandet (tills, med II. Sandeberg)
av "D:r M. A. Lindblads svampbok"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free