Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ronander, Carl Wilhelm Henrik - Rondeletius, Jacob - Roos, se även Ros - Roos, Adolf, ämbetsman, politiker, jordbrukare, se s. 317 - Roos, Anna, ungdomsledare, missionsledare, se s. 320 - Roos, Anna Maria, författarinna, se s. 318 - Roos, Axel, järnvägsbyggare, se s. 319 - Roos, Axel, skådespelare, regissör, se s. 319 - Roos, Axel - Roos, Axel Erik, friherre, arméofficer, ämbetsman, se s. 321 - Roos, Carl Gustaf, friherre, arméofficer, se s. 320 - Roos, Gustaf, ämbetsman, politiker, se s. 318 - Roos, Jenny, skådespelerska, se s. 319 - Roos, Johan Peter, skådespelare, teaterdirektör, se s. 318 - Roos, Mathilda, författarinna, se s. 319 - Roos, Petrus - Roos, Rosalie, skriftställarinna, se Olivecrona, bd 5 s. 629 - Roos, Wilhelm, ämbetsman, se s. 317 - Roos, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rondeletius
31(5
Roos
Vet. o. vitt. samli. 1833; lian var 1829
—35 sekr. i Sv. läkaresällskapet och
utgav 1832—38 Tidskr. för läkare och
pharmaceuter, som innehöll
läkaresällskapets förhandlingar och var den
omedelbara föregångaren till dess 1S39
startade tidskr. Hygiea. — R. var
mångsidigt begåvad och liade sinne för
vetenskaplig forskning; lian var den
förste, som av Sv. läkaresällskapet
erhöll ett vetenskapligt pris (1822,
för en farmakologisk systematik), ocli
han är även den förste, som i Sverige
beskrivit tyfoidfebern (1832). — Ogift.
— Litt.: biografi i Vet. akad:s handl.
1847. P. H. T.
Rondeletius, Jacobus (Jacob)
Petri, skolman, präst, författare, f.
omkr. 1580 i Runnaby i Ekers skn,
Närke, † 1662. — Efter skolstudier,
sannolikt i Örebro, inskrevs R. 1610
vid Uppsala univ., där han studerade
en tid framåt. Han erhöll 1613
anställning som skolmästare i Tälje
(Södertälje), den andre i ordningen sedan
skolan återupprättats omkr. 1610.
Dessförinnan liade lian möjligen
studerat något år i utlandet, enligt då
gällande bestämmelser för erhållande
av rektorat. Skolmästare förblev R.
till 1619, då han utnämndes till
kyrkoherde i Knista och Hidinge
(Strängnäs stift), där han stannade till sin
död. R. var preses vid prästmötet
1622. Han blev stamfar för släkten R.,
vars flesta medl. blevo präster. — R.
författade och uppförde 29 sept. 1614
med sina djäknar skådespelet "Judas
Redivivus, Thet är: en christeligh
tragicocomædia . . .", ett s. k.
skoldrama, vars huvudsakliga syfte var
sedelärande. Det handlar om Judas
Iskariots sorgliga ungdom oeh
skildrar lians utveckling mot allt
hopplösare förtappelse, förgäves motarbetad
av en dygdig fostermoder, men
understödd av den lättsinnige fosterfadern
och den usle landshövdingen Pilatus.
Dramats katolskt klingande
avslutning har kommit forskare att tvivla
på R:s självständiga författarskap,
som dock med vissa inskränkningar
kan ställas utom diskussion.
Skådespelet bygger på den medeltida
Judas-legenden och röjer starka intryck från
de romerska dramatikerna Plautus
och Terentius samt från
Asterophe-rus’ kort förut uppförda "Tisbe".
Men det saknar inte friska, originella
partier. Dessa äro framför allt lokalt
betonade ocli understryka R:s svn på
skolundervisningen och på
barnafostran överhuvud. Sträng moral blandas
med grotesk humor. Skickligt
använder han inlagda visor. Uppslaget att
skriva ett drama torde R. lia fått
under uppsalavistelsen, då prof:na
Rudbeckius och Messenius
arrangerade teaterföreställningar med stu-
denterna. Dramat spreds i
handskrifter (s. k. djäknetryck) och liar först
i senare tid blivit tr. (1871; utg. av
G. E. Klemming). Delar av
skådespelet uppfördes i Södertälje 1946. —
Som lärare synes R. lia varit väl med
sin tid, ocli skolan uppnådde under
lians ledning stort anseende. R. utgav
av trycket fyra predikningar samt
skriften "Iter hierichunticum, thet
är: om menniskionnes fall ocli
uprät-telse. ." (1646). — Gift (hustruns
namn okänt). — Litt.: A. Peterson,
"Studier i sv. skoldramat" (drsavh.,
1929); S. Lönnqvist, "R. och hans
Judas-drama" (i Samlaren 1945). Lt.
Roos, se även Ros.
Roos, Adolf, ämbetsman,
politiker, jordbrukare, se s. 317.
Roos, Anna, ungdomsledare,
missionsledare, se s. 320.
Roos, Anna M a r i a,
författarinna, se s. 31S.
Roos, Axel, järnvägsbvggare, se
s. 319.
Roos, Axel, skådespelare,
regissör, se s. 319.
Roos, Axel Bernhard, jurist,
politiker, f. 4 mars 1S86 i Kristianstad.
Föräldrar: bryggmästaren Axel
Bernhard R. och Amalia Josefina Roslund.
— Efter mogenhetsex. i Kristianstad
1905 blev R. i Lund jur. kand. 1908
samt jur. lic. och jur. dr (på avli. "Om
prestations omöjlighet") 1915. Han
tjänstgjorde 1909—12 vid olika
häradsrätter och inträdde 1915 som
kompanjon i Ragnar Trägårdhs
advokatbyrå i Malmö. År 1917 övertog ban
ensam denna byrå. R. blev 191S led.
av Sveriges advokatsamfund, vars
styr. han tillhörde 1933—39 och i vars
s. avd. han var ordf. 1928—39. Sedan
1935 är lian ordf. i styr. för Skånska
banken och sedan 1940 styr.-ordf. i
Brand- och livförsäkringsab. Skåne.
Åren 1923—27 oeh 1934—36 var han
led. av Malmö stadsfullmäktige ocli
1937—44 led. av Första K. Han var
Axel Boos.
ordf. i Folkpartiets valkretsförb. för
skånska fyrstadskretsen 1935—38 och
samtidigt dess repr. i partiets
förtroenderåd. R. har i liksdagen främst
verkat som juridisk specialist; 1940—
44 var lian led. av andra lagutskottet.
— Gift 1917 med Gunhild Hertha
Maria Holm. S. S\v.
Roos, A x el E r iJc, friherre,
armé-officer, ämbetsman, se s. 321.
Roos, Carl Gustaf, friherre,
arméofficer, se s. 320.
Roos, Gustaf, ämbetsman,
politiker, se s. 318.
Roos, Jenny, skådespelerska, se
s. 319.
Roos, Johan Peter,
skådespelare, teaterdirektör, se s. 318.
Roos, Mathilda, författarinna,
se s. 319.
Roos, Petrus, präst, f. 11 maj
1740 i Röddinge skn, Malmöh. län, †
10 nov. 1832 i Västerstads skn,
samma län. Föräldrar: kyrkoherden
Andreas R. och Christina Filenia. —
R. uppfostrades efter faderns död hos
morbrodern biskop Filenius i
Linköping, där han genomgick gymnasiet.
Han blev student i Lund 1758 ocli fil.
magister där 1766; s. å. prästvigdes
lian. Efter tjänstgöring bl. a. som
reg.-pastor i Kristianstad blev lian 1773
kyrkoherde i Skartofta och öved,
varifrån lian 1789 överflyttade till
Västerstad, där lian verkade som
kyrkoherde till sin död. Han utnämndes till
prost 1792 och till kontraktsprost i
Färs härad 1802 samt promoverades
till teol. dr 1818. — R, var en av sin
tids mest kända skånska prästmän
och kom under sin långa ämbetstid
att utöva stort inflytande som
predikant och församlingslärare; lian förde
en energisk kamp mot neologin och
tidens frigjorda anda i ett flertal
skrifter av dogmatisk ocli uppbygglig
art, vilka ban utgav på sin liöga
ålderdom. — Gift 1) 1773 med
Andri-ette Oliva Litholander, † 1819; 2)
1819 med Johanna Carolina af Trolle.
T. M.
Roos, Rosalie, skriftställarinna,
se Olivecrona, bd 5 s. 629.
Roos, W ilh el m, ämbetsman, se
s. 317.
Roos, släkt från Österbotten,
Finland. Äldste kände stamfadern,
handlanden i Jakobstad Johan Persson
R. (f. 1680, † 1726), blev far till
köpmannen därstädes Erik R. (f. 1712,
† 1759) och skepparen och
köpmannen Johan R. (f. 1715, † 1784), vilka
blevo stamfäder för släktens nu i
Sverige levande två grenar. Till den äldre
av dessa hörde en sonsons son till
Erik R., handlanden i Gamla Karleby
Otto Herman R. (f. 1825, † 1914)",
som på 1880-talet flyttade till
Sverige. Till den yngre släktgrenen hörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
