- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
317

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roos 317 Roos

Johan R:s sonsons son
generalpost-dir. Wilhelm R. (B. 1), som 1845
överflyttade till Sverige. Bland hans barn
märkas lantbruksingenjören Adolf R.
(R. 2), landshövdingen, statsrådet
Gustaf R. (R. 3), förf. Anna Maria R.
(R. 4) och byråchefen i Domänstyr.
Otto Waldemar R. (f. 1864, † 1941).
— Litt.: G. Roos (R. 3), "Krönikan
om Jakobstads-Roosarne" (1935), med
fylliga biografier över mera
betydande släktmedl.

1. Roos, Adolf Wilhelm,
ämbetsman, f. 21 juni 1824 i
Kristine-stad, Finland, † 19 jan. 1895 i
Stockholm. Föräldrar: v. pastorn Johan
Ilenrik R. ocli Maria Lovisa
Wen-man. — Efter avslutade skolstudier
i Vasa och Åbo flyttade R. vid
tjugu-ett års ålder över till Sverige ocli
skrev in sig vid Uppsala univ., där
han studerade juridik och samtidigt
medverkade i skilda litterära organ;
för sin dikt "Runosångarens död" med
motiv från finska kriget erhöll han
1846 Sv. akad:s andra pris. Han
avlade kansliex. 1851 och inträdde s. å.
som e. o. kanslist i Finansdep. År 1856
utnämndes han till sekr. i
Telegrafstyr., där han väckte uppmärksamhet
genom att framgångsrikt, gentemot
verkets chef, yrka på zonindelningens
slopande och införande av ett
enhetligt telegramporto. Finansministern
Gripenstedt, som uppskattade R:s
självständiga och energiska
ämbets-mannaverksamliet, placerade honom
1860 som sekr. i Generalpoststyr.,
vilket ämbetsverk vid denna tid
upplevde en betydelsefull reformperiod på
grund av kommunikationsväsendets
snabba utveckling. År 1863 blev R.
chef för kanslidep. i Postverket ocli
1867 generaldir. där. På grund av sin
sällsynt framgångsrika verksamhet i
denna befattning, vilken lian innehade
till 1889, kan lian betraktas ss.
grundläggaren av vårt lands moderna
postväsen. Bland de många reformer, som
genomfördes under B:s ledning,
märkas införandet av postsparbank,
lant-brevbäring, postanvisningar,
postförskott, brevkort och korsband samt
indragning av kronobrevbäringen. Dessa
och andra reformer togo främst sikte
på ett bättre betjänande av
allmänheten, men B. verkade även för
förbättrade villkor för
posttjänstemännen, vilket icke hindrade, att han
ansågs vara sträng och fordrande
gentemot underlydande. En särskilt
viktig sida av B:s postala verksamhet
var hans livliga deltagande i olika
internationella postkongresser för att
därigenom tillvarataga Sveriges
intressen i fråga om den mellanstatliga
postutväxlingen. ■— B. hade även
möjlighet att i riksdagen arbeta för sina
reformförslags antagande. Som repr.

Wilhelm Roos.

för Norrb. län tillhörde han Första
K. 1874—89. Han var även led. av
kommittéerna för skjutsväsendets
ordnande (1876) ocli för inrättandet
av en postsparbank (1882). Genom sin
strävan att avlyfta
postbefordrings-ocli skjutsningsbesvären från
jordegendomarna kom B. att stå i ett mycket
gott förhållande till det mäktiga
Lantmannapartiet och skulle även, enligt
initierad uppgift, ha erbjudits plats i
den lantmannavänliga regeringen
Posse (1880), om icke grundlagens krav på
sv. medborgarskap från födelsen ställt
hinder i vägen därför. Troligt är
också, att denna B:s politiska ställning
i viss mån bidrog till riksdagens
välvilja gentemot det gagnande men
också mycket kostsamma
reformarbetet inom postväsendet, som t. o. m.
resulterade i en tillfällig men ganska
betydande skuldsättning för det
affärsdrivande verket. Med vacklande
hälsa drog sig B. 1889 efter uppnådd
pensionsålder tillbaka till privatlivet.
—- Förutom sin mindre betydande
skönlitterära produktion har B. efter-

lämnat en värdefull redogörelse för
det sv. postverkets historia (i
Sveriges off. statistik 1S65). — Gift 1857
med Sophie Maria Nordenfalk. —
Litt.: E. Grape, "W. B." (i Postens
årsbok 1931). T. P.

2. Roos, Carl Johan Adolf,
jordbrukare, ämbetsman, järnvägsman, f.
22 juli 1858 i Uppsala, † 1 febr. 1937 i
ösmo skn, Stockholms län. Son till
R. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1S77 praktiserade R. i jordbruk
och genomgick 1878—80 Ultuna
lant-bruksinst. Han var därefter andre
lärare vid Östergötlands
lantbruksskola på Haddorp 1880—S2,
lantbruksstipendiat 1882—85,
arbetsledare vid olika regleringsarbeten 1885
—87 samt statens lantbruksingenjör
på Gotland 1888—90 och i Kronob.
län 1891—1918. Han utsågs 1893 till
verkst, dir. för Wexjö—Virserums
järnvägsab. och blev därefter den
drivande kraften i fråga om
järnvägarnas utveckling i länet; bl. a. förestod
han byggandet av fyra olika
järnvägar. R. var led. av stadsfullmäktige i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free