- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
319

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roos

319

Roos

Johan Peter Koos.

despelare uppnådde R. aldrig någon
högre rang. Däremot var han en
synnerligen energisk och duglig
teaterledare, som trots bittra motgångar

— vid tre tillfällen förstördes genom
eldsvåda allt vad lian ägde av kläder,
dekorationer och rekvisita — aldrig
lät sig nedslås. Hans ensemble stod
på en konstnärligt liög nivå, ocli lian
var känd för att upprätthålla en god
moral i sin trupp. Sina erfarenheter
från en omväxlande teaterbana
nedskrev han och utgav under titeln
"Gömdt är icke glömdt" (1871), ett
intressant bidrag till kännedomen om
den sv. landsortsteatern vid
1800-talets mitt. — Gift 1840 med
skådespelerskan Johanna Carolina
Malmgren. A. L.

2. Roos, Edla J en ny,
skådespelerska, f. 10 maj 1835 i Stockholm,
† 15 mars 1901 därstädes. Dotter
till K. 1. ocli hans blivande hustru.

— R. debuterade 1S50 vid faderns
sällskap, som hon sedan tillhörde till
1874 med undantag för säsongen 1855
—56, då hon var anställd hos P. ,T.
Deland. Åren 1S74—77 framträdde
hon hos E. Stjernström på Nya
teatern, och därefter drog hon sig
tillbaka till privatlivet, — R. var på sin
tid en av landsortens mest
framstående och uppburna skådespelerskor.
Hon utförde alla primadonneroller
vid sin faders sällskap ocli gjorde det
enligt samtida vittnesbörd älskvärt,
intelligent och behagfullt. Till hennes
bästa prestationer hörde titelrollen i
Barbiers "Cora", Karin Månsdotter
i Börjessons "Erik XIV", Anna i
F. Berndtsons "Ur livets strid" och
Bertha i Grillparzers "Stamfrun". —
Ogift. A. L.

3. Roos, Johan Axel Ferdinand,
skådespelare, regissör, f. 2S mars 1842
i Gävle, † 20 febr. 1916 i Stockholm.
Bror till B. 2. — B. debuterade 1S6I
vid faderns (B. l:s) sällskap i Malmö,

där ban under de närmast följ. åren
anförtroddes en del roller i den
komiska repertoaren. Åren 1870—72 var
han knuten till Stora teatern i
Göteborg. Följ. år samt 1S83—84 var lian
engagerad vid Södra teatern i
Stockholm, och 1873—75 och 1881—83
tillhörde han Mindre teatern. Han var
anställd vid de k. teatrarna 1875—
SI och 1884—1907, först som
skådespelare ocli från 18S7 som andre
regissör. År 1907 drog han sig tillbaka
till privatlivet, — Som skådespelare
var B. mest lämpad för komiska
uppgifter, som han ofta genomförde
intelligent och samvetsgrant. Bland
hans roller kunna nämnas Domaren
Guzman i Beaumarchais’ "Figaros
bröllop", den liarraktige Toupin i
Sardous "Dora" och Klockaren Jonas
i samme förf:s "Allt för
fosterlandet", samtliga på k. teatrarna. En
vacker konstnärlig framgång var lians
framställning av den originelle
Löjtnant Beif von Beiflingen i G. von
Mosers "Krig och fred" på Södra
teatern (1883—84). — Ogift. A. L.

1. Roos, Rosalie,
skriftställarin-na, syster till B. 2, se Olivecrona, bd
5 s. 629.

2. Roos, Axel Theodor,
järnvägsbyggare, f. 24 sept. 1S32 i Stockholm,
†’ 7 okt. 1920 därstädes. Föräldrar:
fältkamreraren Olof Gustaf R. och
Ulrika Eufrosyne von Keppel. — Efter
läroverksstudier i Vänersborg
genomgick B. Teknologiska inst. 1849—51
och var repetitör i matematik där
1851—52. Åren 1852—54 var han
rekognoscör och ritare vid Köping—
Hults järnvägsbyggnad, och han hade
därefter anställning vid Statens
järnvägsbyggnader som stationsingenjör
1855—62, distriktsingenjör 1S64—67
ocli åter stationsingenjör 1868—73.

Axel Th, Roos.

Mathilda Roos.

Han ledde banbyggnaden Skövde—
Karlsborg 1874—76, var
distriktsingenjör vid statsbanebyggnaden
Bräcke—Storlien 1S75—81 och vid
sträckan Bräcke—Sollefteå 18S2—86
samt var arbetschef vid ombyggnaden
av den smalspåriga banan Sundsvall
—Torpshammar 1885—86. B. blev
1SS7 byråchef för järnvägsärenden i
Väg- och vattenbyggnadsstyr. samt
var 1888—95 överingenjör i
Järnvägsstyr. och chef för
järnvägsbyggnadsstaten. I sistn. egenskap ledde
lian arbetena vid stambanan genom
övre Norrland 18S7—94 och vid
bibanan Mellansel—Örnsköldsvik 1891
—92. — Vid Flottans mekaniska,
kår blev B. underlöjtnant 1855 samt
avancerade där till major 1876,.
överstelöjtnant 1886 och överste 1888.

— B. testamenterade 150 000 kr. till
en understödsfond för arbetare vid
Statens järnvägar. — Gift 1882 med
Selma Matilda Viktory Olivecrona.

M. B,

1. Roos, Mathilda Lovisa,
författarinna, f. 2 aug. 1852 i Stockholm,
† 17 juli 1908 i Stocksund,
Stockholms län. Föräldrar: översten
Malte-Leopold R. och Mathilda Beata Meurk.

— R. fick undervisning i hemmet och
i Lublinska och Åhlinska skolorna i
Stockholm. Så småningom började
hon ägna sig åt författarskap, från
1881 som yrke. R:s litterära
utveckling hade många tidstypiska drag.
Till en början utgav lion, inspirerad
av Strindberg, Jacobsen m. fi.,
realistiska skildringar ur sin egen miljö:
romanerna "Höststormar" (ss.
följetong i Stockholms Dagblad 1881, i
bokform 1887), "Marianne" (1881),
"Vårstormar" (18S3) ocli "Hårdt mot
hårdt" (18S6) samt ett par
novellsamlingar. Tonen i dessa böcker är
ofta pessimistisk, men till den
egentliga "indignationslitteraturen" kunna
de knappast räknas. Deras miljö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free