- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
321

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Roos, Carl Gustaf - 2. Roos, Axel Erik - 3. Roos af Hjelmsäter, Leonard Henrik - 4. Roos af Hjelmsäter, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roos

321

Roos

fot och undervisade 1684
Södermanlands reg:8 officerare i nyinförda
"handgrepp och exercitier". Två år
senare blev han major vid Skaraborgs
reg., där han handhade frågorna
rörande detta reg:s utrustning, och 1603
ledde han en av dess
arbetskommen-deringar till Göteborg. År 1696
befordrades K. till överstelöjtnant vid
Guvernörsreg. i Riga och
transporterades 1699 därifrån till samma
beställning vid Närke-Värmlands reg.
Efter Stora nordiska krigets utbrott
1700 ledde han sitt reg:s
överskepp-ning till Pernau i Livland och förde
med stor utmärkelse en bataljon i
slaget vid Narva samt deltog i
övergången av Düna 1701 ocli utnämndes
s. å. till överste för reg. Under de
följande årens fälttåg fick han flera
gånger särskilda uppdrag och stred
vid Kliszöw 1702 ocli Thorn 1703. R.
upphöjdes 1705 i friherrligt stånd.
Han gjorde en vacker insats i slaget
vid Fraustadt 1706 och befordrades
s. å. till generalmajor. R. deltog i det
ryska fälttåget, försvarade vårenl709
staden Oposjna mot ryssarna och slöt
sig i maj s. å. till de sv.
belägringstrupperna vid Poltava. I slaget
dälden 2S juni förde ban befälet över
infanteriets högra mittelkolonn, men
på grund av bristande orientering om
stridsplanen angrep han med stora
förluster fiendens yttre redutter,
kringrändes och tvangs att ge sig
fången med sina trupper. Han fördes
till Moskva, där han var med i tsarens
triumftåg, och därifrån till Kazan,
där ban kvarstannade till fredsslutet.
Han dog på hemresan från Ryssland.
R:s relation om Poltavaslaget är
tryckt i A. Quennerstedt, "Karolinska
krigares dagböcker" (2, 1903). —
Gift 1) med Christina Maria Sparre
af Rossvik, † på 1690-talet; 2) 1700
med friherrinnan Magdalena
Christina von der Noth. A. Åg.

2. Roos, Axel Erik, friherre,
arméofficer, ämbetsman, f. 12 aug.
1684 på Årnäs i Forshems skn,
Skarab. län, † 14 dec. 1765 på Lövås
i Gestads skn, Älvsb. län. Son till R. 1
i hans första gifte. — R. blev tidigt
page lios Karl XII och inträdde 1700
som volontär i armén. År 1704 blev
han fänrik vid Södermanlands reg.,
1706 löjtnant vid Närke-Värmlands
reg., 1708 livdrabant samt 1713
generaladjutant och överste för Södra
skånska kavallerireg. Efter krigets
slut blev lian 1722 generalmajor av
kavalleriet, 1725 överste för Nylands
ocli Tavastehus dragonreg. och 1728
överste för Bohusläns dragonreg. År
1740 blev han landshövding i Älvsb.
län. Vid sitt avsked 1749 erhöll han
generallöjtnants grad med
bibehållande av landshövdingelönen. — E. har

21 Svenska män och kvinnor VI

Axel Erik Roos, Målning (detalj) tillskriven
G. E. Schröder (Karlbergs slott).

blivit betraktad som urtypen för en
karolinsk hjälte, och otaliga äro de
bedrifter som tillskrivas honom. De
sexton gånger, som ban rapporterades
sårad, ge ett gott bevis för hans
tapperhet. Alltifrån övergången till
Själland deltog han i de flesta av de
avgörande slagen under Stora nordiska
kriget, bl. a. vid Narva, Düna,
Kliszöw, Fraustadt, Holowczin och
Poltava; han var dessutom med i
kungshuset under kalabaliken i Bender 1713,
där han vid Karl XII:8 sida visade
den största oräddhet. Efter
kalabaliken sändes han till Stralsund med
berättelse om händelsen, var med vid
försvaret av staden och sårades svårt
vid ett utfall 1715. På väg till
Frankrike i hemligt uppdrag 1716
tillfångatogs han av danskarna men rymde ocli
deltog därefter i norska fälttåget.

— B. har skrivit "Belation om
cala-baliken vid Bender" (1766), som
tryckts i en mängd uppl. Han anses ha
varit förebilden för Tegnérs "Axel".

— Gift 1) 1718 med Elisabet Juliana
Lilliehöök, † 1721; 2) 1722 med
grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm.

G.F.

3. Roos af Hjelmsäter, Leonard
Henrik, målare, tecknare, etsare,
f. 2-2 dec. 1787 på Hjälleskate i
Mil-lesviks skn, Värml. län, † i maj 1827
i Honda, Colombia. Föräldrar:
ryttmästaren Carl Adam R. och Sofia
Gustava Bratt. — E. fick sin
konstnärliga utbildning vid Konstakad. i
Stockholm 1806—09 samt av L.
Sparrgren. Han agréerades av Konstakad.
1815 och innehade 1816—22 ett
resestipendium, på vilket ban for genom
Tyskland, där han i Dresden
studerade porslinsmålning, över Wien till
Italien. Efter att huvudsakligen ha
uppehållit sig i Bom fortsatte B. 1821
till Frankrike. Återkommen till
Sverige 1823 begav sig B. följ. år över

London till Sydamerika, enligt
uppgift för att pröva lyckan som
guld-grävare. — Före utresan 1816 väckte
R. i synnerhet uppmärksamhet genom
små laverade eller akvarellerade
porträtt: självporträtt (bl. a. i Nat.
mus., Stockholm), A. Hambré (s. å.,
Konstakad.), Tegnér (1816). Av hans
miniatyrer märkes porträttet av
Sergel (1813, Konstakad.). Efter
hemkomsten 1823 ägnade sig E.
huvudsakligen åt porträtt i konturetsning
efter egna teckningar. Dessa, som ofta
utmärkas av god personkarakteristik,
utgåvos i flera serier: "Porträtter af
åtskillige 1823 års riksdagsmän"
(44 st.), "Porträtt galleri af svenska
poeter, wältalare och konstnärer"
(Stockholm 1824, 27 st,), "Sveriges
konungalängd" (1824, 24
fantasi-portr.). B. utgav 1825 porträttserien
"Les acteurs les pius distingués des
théatres américains" (6 st. rollportr.).

Leonard Henrik Roos af Hjelmsäter.
Självporträtt 1812.

— B:s "Bes-journal af en målare,
colerisk och sangvinisk blandning"
utgavs i utdrag efter hans död av C. E.
Ekmarck 1836 (manuskriptet i
Uppsala univ.-bibl.). Personligen var B.
en orolig, hetsig och excentrisk natur.

— Ogift. — Litt.: E. G. Folcker, "L.
H. Eoos och lians porträttetsningar"
(i Meddelanden från Fören. f. grafisk
konst, II, 1892). E. C—d.

4. Roos af Hjelmsäter, Måns
H e r m a n, tidningsman, f. 28 mars
1831 i Järpås skn, Skarab. län, † 2
jan. 1880 i Chicago, Förenta staterna.
Föräldrar: kaptenen Axel Gustaf R.
och grevinnan Carolina Gustava
Frölich. — B. inskrevs som student 1847
i Uppsala och 1853 i Lund, men torde
ej lia avlagt någon ex. Han
tjänstgjorde sedan som e. o. kanslist i
Civil-dep. men tog snart avsked och ägnade
sig åt journalistik i olika tidn. samt
tjänstgjorde som notarie under
riksdagarna. Han emigrerade 1864 till
Förenta staterna och påstås ha
deltagit i inbördeskriget som soldat i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free