Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Roos af Hjelmsäter, Herman - 5. Roos af Hjelmsäter, John - Roosling, se även Rosling, 2. 367 - Roosling, Gösta - Roosval, Roswall, släkt - 1. Roosval, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roosval
322
Roosval
nordstatsarmén. Efter att 1867—69
lia varit red. för tidn. Sv.
Amerikanaren i Chicago uppehöll sig E. ett par
år i Sverige, där lian 1870—71 var
agent för Inmanslinjen och 1872
medarbetade i Stockholms Aftonpost.
Därefter återvände han till Förenta
staterna, där han till sin död var
verksam som tidningsman i Chicago. Efter
att lia varit niedred. i Xya Verlden
1873—74 ingick lian i redaktionen
för Nya Sv. Amerikanaren (nedlagd
1877); han uppges lia varit den, som
i främsta rummet fungerade som
denna tidn:s red. I slutet av 1876
startade E. Sv. Posten ("Folktidning för
fri öfvertygelse och dennas fria
uttalande"). Följ. år ändrade ban dess
titel till Sv. Amerikanaren (utg.
under detta namn till 1936, därefter Sv.
Amerikanaren Tribunen); E. var
ensam red. för denna 1877—78 och
sedan till sin död medred. — B. var en
skicklig skribent, bemärkt framför
allt för sin ursinniga polemik mot de
konservativa pietistiska prästerna och
deras makt över immigranterna;
genom denna kampanj kom lian att
räknas som den liberala sv.-amerikanska
pressens grundläggare. Hans
personliga attityd var utpräglat
aristokratisk; nyhetstjänsten ocli det
rutinmässiga tidningsarbetet försummade han.
Under senare år var han kraftigt
alkoholiserad. — Ogift. T. M.
5. Roos af Hjelmsäter, Jolin
Oskar, ingenjör, ämbetsman, f. 7 sept.
187S i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Hindrik Hampus R.
och Hulda Maria Nilsson. — E.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1896,
utexaminerades från Tekn. högskolan
som elektrotekniker 1899 och
studerade kemisk teknologi där 1S99—1900
ocli vid Polyteclmikum i Zürich 1900
—01. Han var 1901—03 assistent vid
Thomas Edisons laboratorium i West
Orange, New Jersey, Förenta
staterna, och knöts 1903 som ingenjör till
Tekn. högskolans
materialprovningsanstalt, vars föreståndare ban var
1907—19. Vid omorganisationen 1919
till Statens provningsanstalt blev lian
överdir. och chef samt därjämte led.
av anstaltens styr. Han erhöll prof:s
namn 1923 och avgick 1943. Åren
1907—21 var lian speciallärare i
metallernas hållfasthetsegenskaper vid
Tekn. högskolan. B. har liaft många
uppdrag, bl. a. som led. av 1916 års
torvkommitté och av styr. för Sv.
tändsticksab. 1917—32, som av
Nationernas Förbund utsedd expert vid
internationella kolkonferensen 1929—
30 samt som led. av styr. för Statens
kriminaltekn. anstalt och av
direktionen för Statens väginst. sedan
1939. Han invaldes i Ing. vet. akad.
1920. — Under B:s ledning har prov-
John Roos af Hjelmsäter.
ningsanstalten genomgått en
betydande utveckling, och han har nedlagt
stort arbete på att tekniskt och
vetenskapligt förbättra och utbygga
provningsväsendet. Han har i avh.
ocli uppsatser i fackpressen behandlat
ämnen huvudsakligen inom bergskemi
samt rörande materialprovning och
metallernas hållfasthetsegenskaper,
särskilt utniattningsfenomen hos järn
och stål; bl. a. märkas "Provning av
stål med hänsyn till utmattning"
(1912) och "Järnets och stålets
hållfasthetsegenskaper" (1921). — Ogift.
S.L.
Roosling, se även Rosling, s. 367.
Roosling, Gösta Herbert,
filmfotograf, f. 10 sept. 1903 i Värmdö,
Stockholms län. Föräldrar:
överkonstapeln Oscar R. och Ebba Olivia
Olsson. — B. var 1920—22 anställd vid
Skandinavisk filmcentrals
laboratorium och är sedan sistn. år verksam
vid ab. Sv. filmindustri. Efter att
till en början ha varit
laboratoriebiträde debuterade han som
filmfotograf 1935 i Harald Molanders
"Ungdom". Det verkliga genombrottet ägde
Gösta Roosling.
rum två år senare med kortfilmen
"Julotta", där lian med fin,
stämningsfull inlevelse skildrar en
julotta i sin hemtrakt på Värmdön.
Bland B:s till ett sextiotal
uppgående kortfilmer böra ytterligare
nämnas "Konfirmation" (1938), "Fjäril
vingad" (1940), "Tomten" (1941) ocli
"Examen" (s. å.). B. har också med
stor framgång verkat som
långfilms-fotograf. Hans nyansrika, känsliga
foto har kommit särskilt väl till sin
rätt i "Himlaspelet", "Ordet",
"Vandring med månen", "Kejsarn av
Portugallien" och "Iris och
löjtnants-hjärta". Varm kärlek till naturen
och känsla för lyriska
stämningsvärden utmärka B:s foto och lia gjort
lians namn känt även i utlandet. —
Gift 1943 med Astrid Karlsson. Bo B.
Roosval, Roswall, släkt, vars
äldste kände stamfar var
mönsterskrivaren vid Kalmar reg. Olof Olofsson
Boswall (f. 1644, † 1695). Hans andre
son, hovrättsarkivarien i Jönköping
Mathias Boswall, blev stamfar för den
nu levande äldre släkten (Boswall)
och farfars farfars far till apotekaren
i Vimmerby Carl August Alexander
Boswall (f. 1S34, † 1916). En son till
denne var riksgäldskommissarien
Claes Anders Alexander Boswall (f.
1869, † 1938). — En dotter till
stamfadern Olof Olofsson Boswall,
Ingeborg Roswall (f. 16S3), var gift med
notarius publicus i Kalmar Emund
Löngren. Deras barn upptogo moderns
släktnamn, skrivet Booswall,
sedermera ändrat till B. En sonson till
Ingeborg Boswall och Emund
Löngren, borgmästaren i Kalmar,
lagmannen Johan Gabriel B. (f. 1758, † 1832),
stamfar för den nu levande yngre
släkten B., blev farfar till
grosshandlaren i Kalmar, konsuln Jolin Oscar
B. (f. 1833, † 1SS6). Bland dennes
barn märkas red. Albin B. (B. 1),
konstnärinnan Gerda B.-Kallstenius
(B. 2) samt prof. Johnny E. (B. 4),
gift med konstnärinnan Ellen B., f.
grevinna von Hallwyl (B. 3).
1. Roosval, Magnus Gottfrid
Al-b i n, publicist, f. 4 aug. 1860 i
Kalmar, † 13 nov. 1943 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren, konsuln Jolin
Oscar R. och Johanna Augusta
Kramer. — Efter mogenhetsex. i Kalmar
1878 studerade B. medicin vid Lunds
univ. 1878—82 utan att avlägga
någon ex. Han arbetade 1883—86 som
banktjänsteman samt ägnade sig
därefter åt fotografisk verksamhet och
utgav 1888—1907 Fotografisk
Tid-skr., organ för Fotografiska fören.,
först i Kalmar och sedan i Stockholm.
Samtidigt var ban 1897—98
ekonomi-dir. i ab. Sv. Dagbladet och 1899—
1904 medarb. i Sv. telegrambyrån.
Han var dessutom red. för och utgi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
