- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
323

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roosval

323

Roosval

Albin Roosval.

vare av Sv. teknikern, offert- och
fac-k-tidn. för Sveriges industriidkare och
tekniker, vilken utkom 1S93—94. Vid
ett flertal utställningar var han
presskommissarie och föreståndare för
de fotografiska utställningsavd. — E.
var red. för en mängd förnäma
publikationer och bild- och samlingsverk
ss. "Teatern" (1899—1901), "Konst
och konstnärer" (1910—14), "Sv. slott
och herresäten" (190S—14, 1918—23
och 1931—33) och "Sveriges städer"
(1—5, 1915—25) samt tidskr. Sv.
hem (1913—35) och Saisonen (1910
—24). Förutom flera läroböcker i
fotografering utgav han också "Svensk
musikkalender" (1914),
"Nationshusen i Uppsala" (1915), "Ur Maria
Böhls portfölj" (1, 1916; 2, 1919),
"De kungliga svenska hofstaterna"
(1917), "Storskolan i Kalmar" (tills,
med W. Swahn; 1923), "Uppland i
bilder" (1928), "Stockholm i tusen
bilder" (1930), "Svenska konungar
och stormän" (1935) och "Svenska
kvinnor i bild med text" (1936), de
bägge sistn. tills, med Gustaf
Jacobson. — Gift 1) 1886 med Hilma
Valfrida Engström, † 1923; 2) 1924 med
Elsa Maria Larson. D. M. W.

2. Roosval-Kallstenius, Gerda
Marié, målarinna, f. 10 febr. 1864 i
Kalmar, † 21 aug. 1939 i Västervik.
Syster till R. 1. — R. genomgick
Konstakad. 1885—91 och vistades i
Frankrike och Italien 1891—94. Från
1906 voro hon och maken bosatta i
Storängen, Nacka. — R:s fina
koloristiska begåvning väckte tidigt
uppmärksamhet. Hon målade
naketstu-dier, realistisk genre, landskapsbilder,
dekorativa kompositioner ocli senare
framför allt porträtt. Bland hennes
arbeten märkas "Tvätterskor, motiv
från Nybroviken" och "I bönlandet"
(utställda 1891). "Från Bretagne"
(utställd 1893), "Svenskt landskap,
dekorativ fris" (utställd 1897). —

Gift 1S91 med prof. Gottfrid
Kallstenius (bd 4 s. 161). Th. N.

3. Roosval, Ellen Fredrika
Wilhelmina, skulptris, f. 29 juli 1867 i
Västerljung, Södermani. län.
Föräldrar: greve Walther von Hallwyl och
Wilhelmina Kempe. Om B:s släkt se
Hallwyl, von, bd 3 s. 265. — B.
studerade måleri för Hedwig Weiss m. fi.
i Berlin och vid Académie Colarossi i
Baris. Ären 1903—11 gick hon
huvudsakligen i Secessionens skola i Berlin,
där L. Corinth var lärare; 1909—11
gick lion dessutom igenom en
anatomisk kurs vid Lewin-Funckes
konstskola i samma stad. Därpå ägnade
hon sig åt skulpturstudier, först i
Paris för Bourdelles lärjunge
Toussaint 1911—12 och sedan i Stockholm
för C. Milles 1912—13. Hon är bosatt
i Stockholm. — B:s skulpturer ha
ofta religiösa och mytologiska motiv
och äro typiska exponenter för Ju-

Ellen Roosval.

gendstilen. Kännetecknande för
hennes strängt stiliserade, rytmiskt
betonade konst är gruppen "Dansen"
(brons 1925, Halhvylska mus.). En
granitrelief med dansmotiv finns i
Les Arcliives Internationales de la
Danse, Paris. B. har också utfört
dekorativa arbeten i sin Villa Mura
Maris på Gotland samt gravvårdar,
varjämte hon är representerad i
Gotlands fornsal, Visby, och i Landesmus.
i Zürich. B. har utställt i Paris, Wien
och Budapest samt haft en
separatutställning i Stockholm 1923. Hon
erhöll Litteris et artibus 1925. — Gift
1) 1S87—1906 med hovmarskalken
Henrik de Maré; 2) 1907 med prof.
Johnny Roosval (B. 4). Th. N.

4. Roosval, Johan (Johnny)
August Emanuel, konsthistoriker, f.
29 aug. 1879 i Kalmar. Bror till B. 1
och B. 2. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1897 blev B. fil. kand. i
Uppsala 1899. Han kom s. å. till Ber-

lin, vid vars univ. han bedrev studier
för Heinr. Wölfflin och Adolph
Goldschmidt och 1903 avlade Dr. Bhil.-ex.
Han tjänstgjorde 1902—03 som
vetenskaplig assistent, vid Zeughaus i
Berlin och var 1903—04 amanuens vid
Nord. mus. B. var 1905—14 docent
vid Uppsala univ. och 1914—18 vid
Stockholms högskola. Sistn. år erhöll
lian prof:s namn, och 1920 kallades
lian till första innehavare av Zorns
professur i nordisk och jämförande
konsthistoria vid Stockholms
högskola, Ar 1930 utbytte han denna mot
Bergs professur i de bildande
konsternas teori och historia vid samma
lärosäte; lian blev emeritus 1946. B. var
1918—48 ordf. i Konsthist.
sällskapet ocli är sedan 1930 ordf. i
Hall-wylska mus:s styr. Han ledde 1933 ss.
president den trettonde konsthist.
världskongressen och kallades att
1936—37 inneha Cliarl. Elliot
Norton-professuren vid Harvards univ. —
Bedan som ung blev B. fången i den
medeltida konstens forskningsvärld
och inriktade sitt studium på
Gotlands rikt bevarade arkitektur och
skulptur. Småningom lyckades han
också bringa reda i detta väldiga
anonyma och osystematiserade
material och stilistiskt urskilja ett
betydande antal medeltida gotländska
stenliuggarskolor ocli individuella
mästare, av honom benämnda
Byzan-tios, Senii-Byzantios, Majestatis,
Glo-bus, Bestiarius, Calearius, Bonensis,
Elasticus, Xeo-iconicus, Fabulator och
Egypticus. Hans första resultat
redovisades i "Die Kirchen Gotlands"
(1911) och "Die Steinmeister
Gotlands" (1918), båda av grundläggande
betydelse. B. vidgade med tiden sina
forskningar till att omfatta
östersjöländernas motsvarande konst, vars
intima, geografiskt betingade
samhörighet han påvisat, och senare även det
övriga Europas och
medelhavsbäckenets medeltidskonst. B:s viktigaste
skrifter på detta område äro "Studier
i Danmark" (1918), "Den baltiska
Nordens kyrkor" (1924), "Bomansk
konst" (1930) ocli "Fornkristen,
byzantinsk och karolingisk konst"
(1932). B. har vidare ägnat den
medeltida konstens föreställningsvärld
ett levande intresse och gjort sig
förtrogen med dess ikonografi ocli
symbolspråk. Ett verk, som sysselsatt. B:s
fantasi, är S:t Göransgruppen i
Storkyrkan i Stockholm. Två av hans
tidigaste tryckta uppsatser (1901 resp.
1903) behandla detta, ocli 1905
lyckades han i en tredje attribuera det till
Bernt Notke. Senare har han i två
omfattande monografier uttömmande
analyserat monumentet, "Biddar
Sankt Göran" (1920) och "Nya Sankt
Göransstudier" (1924). Under 1940-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free