- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
326

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rooth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rootzén

326

Ros

förb. i Greater New York. — Gift 1923
med Florence Miner. T. M.

Rootzén, Kajsa Wilhelmina,
mu-sikskriftställarinna, f. 14 okt. 1904
i Halmstad. Föräldrar: direktören
Fredrik Emmanuel Ii. ocli Greta
Ililma Charlotta Andersson. — Efter
studentex. 1924 i Hälsingborg och ett
par kortare journalistanstä Ilningar
undervisade K. 1926—28 vid
Bar-Lock-inst. i Stockholm och studerade
samtidigt vid Stockholms högskola,
där hon blev fil. kand. 1931. Hon
studerade även harmonilära för H.
Melchers. K. var musikrecensent i
Scenen 1930—32 och i Teatern 1933—37,
samtidigt som lion var red. för
Phosphoros (tidn. för blinda); 1933—34
föreläste lion i musikhistoria vid
Stockholms arbetareinst. Sedan 193S
är hon ord. musikkritiker i Sv.
Dagbladet. — B. söker i recensioner och
artiklar stimulera intresset för klas-

Kajsa Rootzén.

sisk balett och den i värt land
eftersatta franska tonkonsten. Hon har
utgivit den historiska översikten "Den
svenska baletten" (1945), "Jenny
Lind, den svenska näktergalen" (s. å.;
tills, med T. Meyer) samt "Claude
De-bussy" (1948). Vidare liar lion
skrivit romanerna "Stockholmsungdom"
(1928) och "Vårdagjämning" (1930)
samt medverkat i Idun, Fönstret ocli
andra sv. tidskr. — Ogift. R. L—y.

Ros, se även Roos.

Ros, släkt, vars äldste med visshet
kände stamfar var inspektorn vid
Voxna bruk i Voxna skn, Gävleb. län,
bruksdir. Anders R. (f. 1737, † 1799).
Bland hans söner märkas
häradsskrivaren i Dalarna Johan Jakob R. (f.
1771, † omkr. 1832) och kronofogden
i Dalarna Lars Fredrik R. (f. 1777,
† 1848), från vilka släktens nu
levande tvenne huvudgrenar
härstamma. Till den äldre av dessa hörde
Johan Jakob R:s sonson, delägaren i

Anders Ros. Målning (detalj) tillskriven J.
II. Sjöholm.

ocli disponenten för Lesjöfors bruk i
Värmland Axel Fredrik R. (f. 1833,
† 1908). En äldre son till denne,
godsägaren, jur. utr. kand. Carl Axel R.
( f. 1866, † 1930), blev far till
polismästaren Erik R. (R. 3). En yngre
son till Axel Fredrik R. var översten
Gustaf R. (R. 2). — Till den yngre
släktgrenen hörde Lars Fredrik B:s
äldste son, generaldir. Anders B. (B.
1), som 1858 adlades med bibehållet
namn. En brorson till denne var
lantbrukaren ocli politikern, verkst. dir.
för österdalarnes ångbåtsab. Johan
Gustaf B. (f. 1852, † 1931).

1. Ros, Anders Emanuel,
ämbetsman, politiker, f. 30 dec. 1806 i
Leksands skn, Kopparb. län, † 14 fehr.
1887 i Stockholm. Föräldrar:
kronofogden Lars Fredrik R. och Lovisa
Fredrika Wahrlund. — Efter studier
vid gymnasiet i Västerås blev R.
student vid Uppsala univ. 1825 och
avlade hovrättsex. där 1827, varefter
ban s. å. blev auskultant i Svea
hovrätt och 1828 e. o. kanslist i
K. M:ts kansli. Efter åtskilliga
domarförordnanden i landsorten
innehade han 1843—56
häradshövdingetjänsten i Ångermanlands n. domsaga.
Vid riksdagarna 1847—48 och 1850—
51 var B. av konungen utnämnd sekr.
i bondeståndet. Han var landshövding
i Norrb. län 1856—59 samt
generaldir. och chef för Skogsstyr. 1859—75,
varunder ban organiserade detta då
nyinrättade ämbetsverk. Adlad 1858
bevistade B. de följ.
ståndsriksdagarna, varefter ban 1867—75 var led. av
Första K. I riksdagen sysslade lian
huvudsakligen med skogsfrågor, på
vilket område lian framför allt
hävdade statens rätt gentemot enskilda
intressen. Sålunda påyrkade lian
bevarandet av kronoparkerna i statens
ägo och inskränkning av enskildas
rätt att fritt disponera över sin skog,

detta i syfte att möjliggöra en
rationell skogsvård. — B. blev led. av
Lant-bruksakad. 1863. — Gift 1847 med
Christina Clementina af Huss. S. Sw.

2. Ros, Gustaf Emanuel,
arméofficer, f. 17 dec. 1S68 på Bämens bruk
i Värmland, † 12 maj 1924 i Växjö.
Föräldrar: brukspatronen Axel
Fredrik R. oeh Hedvig Maria Emilia
Ekman. Kusins sonson till B. 1. -— R.
blev underlöjtnant vid Andra
livgre-nadjärreg. 1890, genomgick
Krigshögskolan 1894—96 och utnämndes till
major vid Hälsinge reg. 1914. Han
tjänstgjorde som clief för
Infanteri-skjutskolan 1915—18, befordrades
sistn. år till överstelöjtnant vid Svea
livgarde och blev 1920 överste och clief
för Kronobergs reg. Han omkom vid
en bilolycka under kommendering som
lärare vid taktiska kursen för
kaptener och ryttmästare. — R. gjorde en
betydande insats vid försök med kul-

Gustaf Ros.

sprutor och vid utarbetandet av
reglementen och instruktioner för
infanterivapnet. Han var chef för
Ålands-detachementet 191S och genomförde
med sällspord takt och skicklighet
detta svåra uppdrag. — R. invaldes
i Krigsvet. akad. 1916. — Gift 1900
med Elin Johanna Reuterswärd. F. M.

3. Ros, Axel Karl Erik,
ämbetsman, f. 1 sept. 1896 i Rämens skn,
Värml. län. Föräldrar: godsägaren
jur. utr. kand. Carl Axel R. och Ellen
Augusta Cervin. Brorson till R. 2. —
Efter studentex. i Karlstad 1914, jur.
kand.-ex. i Uppsala 1920 samt
tingstjänstgöring blev R. extra
länsnotarie i Örebro län 1923 och tf.
landsfogde där 1924. Han var landsfogde i
Kalmar län 1927—31 och i Värmlands
län 1932—36 samt är polismästare i
Stockholm sedan 1937. På grund av
Ådalsoroliglieterna 1931 förordnades
han till landsfogde i Västernorrlands
län s. å. och var, sedan därefter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free