Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ros, Erik - Rosander, se även Rossander - Rosander, Carl, boktryckare, skriftställare, se nedan - Rosander, Carl, tandläkare, se nedan - Rosander, Karl Edgar - 1. Rosander, Carl - 2. Rosander, Carl - 3. Rosander, Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosander
327
Rosberg
Erik Eos.
särskild statspolis inrättats, tf.
statspolisintendent 1932—36. R. liar
anlitats för utredningar bl. a, om
polisradions användning, om polismans
rätt att bruka våld samt om
polisväsendets förstatligande. Han är sedan
1939 jourhavande led. av styr. för
Statens kriminaltekniska anstalt oeh är
jämte överdir. H. Söderman repr. för
Sverige i Internationella
kriminalpoliskommissionen. — B. har verkat
för polisväsendets förstatligande,
varigenom större effektivitet skulle
uppnås, samtidigt som enhetligare
grunder för polismännens löner och
beford-ringssvstem kunde erhållas. Som chef
synes B. ha lagt vikt vid yttre
disciplin mer än vid personalens trivsel
inom poliskåren. — Gift 1930 med
Dagmar Ebba Matilda Falk. S. Sw.
Rosander, se även Rossander.
Rosander, Carl, boktryckare,
skriftställare, se nedan.
Rosander, Carl, tandläkare, se
nedan.
Rosander, Karl Edgar, jurist,
ämbetsman, f. 10 febr. 1896 i Åtvids
skn, östergötl. län. Föräldrar: för-
Karl Edgar Rosander.
mannen Karl Petter R. och Elin
Kristina Carlsson. — B. avlade
studentex. i Lund 1917 och blev jur. kand. i
Uppsala 1921. Efter fullbordad
tings-meritering och en tids tjänstgöring i
Göta hovrätt var R. 1925—28 knuten
till rådhusrätten i Norrköping,
huvudsakligen med tjänstgöring som
assessor. Han var 1929—30
stads-notarie och notarius publicus i
Uppsala samt 1931—32 rådman där;
dessutom hade ban ett flertal uppdrag
hos stadens kommunala organ. Sedan
1932 är R. borgmästare i Eskilstuna.
Han var statens förlikningsman i
femte distriktet 1939—40. Okt. 1940
—sept. 1944 tillhörde han som
konsultativt statsråd P.A.Hanssons
samlingsministär. Vid sidan av tjänsten
har R. haft ett stort antal uppdrag
av skilda slag. Så blev han 1933 ordf.
i Eskilstuna sparbanks styr., 1939 led.
av Sv. sparbanksfören:s styr. och dess
arbetsutskott, s. å. ordf. i styr. för
Södermani. läns sparbanksfören. ocli
1946 ordf. i styr. för Sparbankernas
bank ab. Sedan 1937 är lian led. av
domkapitlet i Strängnäs stift och
sedan 1939 v. ordf. i fören. Sveriges
stadsdomare. Sedan 1945 är ban ordf.
i länsarbetsnämnden i Södermani.
län och ordf. i styr. för Sveriges
centrala restaurang ab. (Riks-Sara). —
Gift 1926 med Ellen Fredrike
Nordenstam. O. N.
1. Rosander, Carl, boktryckare,
skriftställare, f. 3 juli 1811 i Tvings
skn, Blekinge län, † 29 dec. 1877 i
Stockholm. Föräldrar: torparen Pär
Svensson och Ingelöf Olasdotter. — B.
blev i unga år boktryckarlärling i
Karlskrona. Han innehade 1844—47
eget tryckeri och bokhandel i
Vadstena, där ban också under dessa år
utgav tidn. Gengångaren. Han
flyttade 1847 till Stockholm, där ban
förestod östlunds & Berlings boktryckeri
till 1852, då lian blev delägare och
firmanamnet ändrades till C.
Bosan-der & Co. — B. var autodidakt men
hade skaffat sig ganska vidsträckta
kunskaper genom läsning i många
olika fack. Han utgav 1838 en
romantisk dikt "Yxna, göthisk saga" men
är mest bekant för sin encyklopedi
"Den kunskapsrike skolmästaren eller
hufvudgrunderne uti de för ett
borgerligt samfundslif nödigaste
vetenskaper", som utkom i tolv häften 1857—
64 ocli som ban själv sammanställde
oeh tryckte; artiklarna voro vanligen
övers, från utländska arbeten.
Encyklopedi blev föremål för besk kritik
men fick en vidsträckt läsekrets,
vilket framgår av att den 1905 utgavs
i sin fjärde och omarbetade uppl.
(under titeln "Kunskap för Alla").
— Gift 1849 med Gustafva Charlotta
Hedström. T. M.
2. Rosander, Carl, tandläkare, f.
19 juli 1853 i Stockholm, † 21 sept.
1897 därstädes. Son till B. 1. — B.
ägnade sig först åt det "mekaniska
yrket" och belönades 1873 med
Stockholms stads liantverksfören:s stora
silvermedalj. Han övergick följ. år till
tandläkarbanan, avlade tandläkarex.
1S79 och var till sin död
praktiserande tandläkare i Stockholm. Som
exa-minator i tandläkarex. 1881—91
intog ban "den mest bemärkta och
framskjutna platsen inom kåren", och
1885—91 var lian även andre lärare
vid Polikliniken för tandsjukdomar.
— B. var särskilt skicklig på
tandfyllningens och tandregleringens
områden, och lian blev i vårt land en
banbrytare för tandhygienens
popularisering genom en från 1890 årlig
föreläsningsserie "Tandhygien" vid
Stockholms arbetareinst. Av hans skrifter
märkes "Tändernas betydelse och
vård" (1S96). Han var ordf. i Sv.
tandläkaresällskapet 1887—88. —
Gift 1885 med Clementine Sofia
Svanberg. S. L.
Rosberg, Algot,
fackföreningsman, f. 15 febr. 1S86 i Malmö, † 3
juli 1939 i Nacka skn, Stockholms
län. Föräldrar: polismannen Anders
R. och Carolina Lindell. — Efter
slutad skolgång gick B. till sjöss men
återvände till hemstaden, där han från
1903 arbetade som murare. Han
deltog aktivt i den ungsocialistiska
rörelsen, från 1905 som klubbordf.
Lider hamnarbetarkonflikten 1908
organiserade ban ett bombattentat mot
logementsfartyget Amalthea, som med
engelska arbetsvilliga ombord låg i
Malmö hamn; dådet utfördes av B.
jämte två medhjälpare, Anton
Nilsson och Alfred Stern. Explosionen
vållade (något som anstiftarna ej
avsett) att en av engelsmännen dödades
och flera sårades. Gärningsmännen
fasttogos, och B. dömdes efter en
utdragen rättegång i de båda lägre
instanserna till livets förlust, vilken
dom av Högsta domstolen mildrades
till livstids straffarbete. Sitt straff
avtjänade han på Långholmen ocli
Härlanda. En landsomfattande
opinionsrörelse, i vilken Axel Holmström
var den drivande kraften, startades
1912 med syfte att utverka amnesti
för Amaltheadådet; detta uppnåddes
slutligen hösten 1917 efter Edénska
ministärens bildande. I "Amalthea"
(1918) skildrar B. sina fängelseår och
riktar grava anklagelser mot regimen
på Långholmen. Efter frigivningen
kastade sig B. med obrutna
själskrafter ånyo in i organisationsarbetet, nu
som medl. av den syndikalistiska
Sveriges arbetares centralorganisation.
Åren 1919—28 var ban chef för dess
bokförlag Federativ och 1930—34 om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
