- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
330

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Rosen

330

von Rosen

Fredrik Ulrik von Rosen. Målning av G.
Lundberg.

— Gift 1) 1718 med grevinnan Sofia
Lovisa Wachtmeister af Johannishus,
† 1729; 2) 1729 med friherrinnan
Ebba Margareta Banér, † 1731; 3)
1733 med grevinnan Teodora Beata
Dücker. — Litt.: biografi av B. von
Beskow i Sv. akad:s liandl. 1S52.

B. M—n.

3. Rosen, Fredrik U Ir i k v o n,
greve, politiker, döpt 10 april 1731
i Stockholm, † 23 april 1793
därstädes. Son till B. 2 i lians andra gifte.

— B. ingick först på den militära
banan, blev fänrik 1747 och
stabskapten 1755 men tog avsked 1761. I yngre
år var han även en tid i fransk tjänst
och avancerade där till överste. — B.
var liksom fadern anhängare av
hattpartiet och uppträdde på 1760-talets
riksdagar som en förkämpe för dess
idéer. En viktig roll spelade lian
under krisen 1768, då lian, sedan
konungen nedlagt regeringen, var den,
som ivrigast arbetade på att egga
kollegierna till kamp mot mössrådet,
varvid även penningar användes som
övertalningsmedel. Ss. en av sitt
partis ledande män deltog lian under
den följ. tiden i de förhandlingar
mellan hattcheferna ocli hovet, som
resulterade i planerna på en
författningsreform. Under riksdagen 1769
var lian den mest betrodde utdelaren
av de penningmedel, som hattarna
erhöllo av den franske ministern, men
beskylldes av denne för att motarbeta
hovets intressen trots sina tidigare
löften. Han fungerade likväl som
hattarnas kassaförvaltare även under
riksdagen 1771—72 och samarbetade
nu bättre med hovet. Efter Gustav
111:8 statsvälvning sändes han av
konungen till Axel von Fersen och
lyckades övertala denne att stödja den
nya regimen. Under den följ. tiden
spelade dock E. ej någon politisk roll.
Åren 1776—SI var lian landshövding

i Åbo och Björneborgs län. Vid början
av kriget 1788—90 inkallades B.,
sannolikt på tillskyndan av sin måg
statssekr. E. Buuth, i riksrådet. Han
stod emellertid nu nära oppositionen
mot Gustav III, och då rådet 1789
upplöstes, erhöll B. icke någon ny
befattning. — B. ansågs av sina
samtida vara en smidig politiker men
beskylldes för opålitlighet ocli lust för
intriger. Han var en förmögen man
ocli innehade bl. a, följande egendomar:
Adelsnäs i Åtvids skn, östergötl. län,
1738—64, Sturehov och Norsborg i
Botkyrka skn samt Näsby i Täby skn
till 1756 och Bogesund i Östra Byds
skn, samtliga i Stockholms län, till
1774, samt Karsholm i österslövs skn,
Kristianst. län. 1781—92. — Gift
1756 med grevinnan Hedvig Sofia
Stenbock. F. A.

4. Rosen, Robert Magnus v o n,
greve, sjöofficer, f. 7 jan. 1762 i
Stockholm, † 20 maj 1S25 därstädes. Son till
B. 3. — B. blev student i Uppsala 1772,
kornett vid Nylands dragonreg. 1777
och löjtnant vid amiralitetet 17S0.
Han var en av de unga sv. officerare,
som deltogo i nordamerikanska’
frihetskriget. Han tjänstgjorde på franska
flottan, bl. a. vid Gibraltars belägring
17S3. Därefter återvände lian till
Sverige ocli blev 1788 major samt
överadjutant lios konungen. S. å, sändes
han till Konstantinopel i
diplomatiskt uppdrag. Efter hemkomsten 1789
deltog lian i sv. flottans operationer
mot ryssarna ocli utmärkte sig bl. a.
i slaget vid Svensksund 1790. Efter
fredsslutet s. å. blev han överste. Han
stod hertig Karl nära och förde under
Gustav IV Adolfs regering en
undanskymd tillvaro. Kort efter
revolutionen 1809 skickades lian till Napoleon
för att inhämta dennes mening i
tronfrågan, ett uppdrag som han synes
lia löst på ett föga diplomatiskt sätt.
Vid återkomsten utnämndes lian till
generalmajor ocli invaldes i Krigsvet.
akad. År 1810 sändes lian ånyo till
Napoleon, nu med underrättelse om
Bernadottes val till sv. kronprins.
Under 1S13 års tyska fälttåg
skickades han i diplomatiskt uppdrag till
Hamburg. B., som 1815 blev
överhov-jägmästare, var mera hovman än
militär ocli diplomat. Mest känd var lian
som "den kvicke Bosen", om vars
slagfärdighet ett otal anekdoter
cirkulerade. — Ogift. St. C.

5. Rosen, Axel Pontus von,
greve, arméofficer, ämbetsman, f. 28
jan. 1773 på Bogesund, östra Byds
skn, Stockholms län, † 25 okt. 1834 i
Göteborg. Bror till E. 4. — Som
fänrik vid Livgardet deltog B. i
1788—90 års sv.-ryska krig. År 1791
övergick han till Närke-Värmlands
reg., där lian 1796 blev major. Sina

Axel Pontus von Rosen. Målning av P. Krafft
d. y.

viktigaste insatser kom ban
emellertid att göra som ämbetsman. Han blev
1805 v. landshövding och 1S08
landshövding i Värml. län. Vid G.
Adlersparres resning i Karlstad 1809 gjorde
lian passivt motstånd och blev
arresterad. Bedan dessförinnan s. å. hade
han utnämnts till landshövding i
Göteb. län, och som sådan fungerade
ban till sin död. Under Sveriges
skenkrig med Storbritannien 1S10—12
spelade lian en betydande roll, i det
att han genom förhandlingar med
britterna sörjde för att handeln
mellan de båda makterna trots
krigstillståndet. kunde fortgå ostört. Under
det norska fälttåget 1814 var lian
guvernör över de delar av Norge, som
erövrades av de sv. trupperna. S. å.
fick lian generalmajors titel.
Synnerligen väl anskriven lios Ivarl Johan
deltog ban flitigt i
riksdagsdebatterna på regeringens sida; särskilt
framträdde han under de finansiella
diskussionerna 1815. Av Aftonbladet
beskylldes han 1831 för slentrian i sin
ämbetsförvaltning. Enligt. tidn:s
förmenande liade hans alltför
gynnsamnia rapporter varit en viktig orsak till
livsmedelsbristen och armodet i
landet. I själva verket torde han lia hört
till de mera dugande
landshövdingarna under denna tid. Han fick 1S30
generallöjtnants titel och blev led.
av Krigsvet. akad. Mot.
koleraepidemin 1834 vidtog han energiska
åtgärder; han blev själv ett av offren. —
Gift 1800 med friherrinnan Johanna
Henrika Ribbing af Koberg. St. C.

6. Rosen, Adolf Eugène von.
greve, industri- och finansman, f. 31
dec. 1797 i Malmö, † 17 sept, 1S86 i
Stockholm. Föräldrar:
landshövdingen och hovmarskalken greve Gustaf
Fredrik von R. d. y. och grevinnan
Maria Juliana von Wallendorff.
Brorson till B. 4 och B. 5. — B., som 1812

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free