Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Rosen, Adolf von - 7. Rosen, Axel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Rosen
331
von Rosen
blev student i Uppsala ocli 1814 kadett
vid Karlbergs krigsakad., deltog sistn.
år i norska fälttåget sora underofficer
vid amiralitetet. Efter officersex. 1815
samt tjänstgöring vid flottan och
Karlskrona örlogsvarv hade ban 1820
—21 permission för tjänstgöring i den
brittiska flottan; 1822—23 var han
förordnad som adjutant hos
riksståthållaren i Norge greve -J. A. Sandels.
Under den högkonjunktur, som satte
sin prägel på det ekonomiska livet i
Europa i mitten av 1820-talet, började
ii. jämte brodern Carl ägna sig åt
spekulativ affärsverksamhet och vände
sig därvid mot spanska Sydamerika,
som nu separerat från moderlandet.
År 1824 engagerade sig B. sora
intressent i en handelsexpedition till
Colombia, ett företag sora dock blev föga
lönande. Följ. år fingo bröderna i uppdrag
att organisera de av regeringen
igångsatta skeppsförsäljningarna till
Sydamerika, den s. k. skeppshandeln. Den
olyckliga utgången av denna
transaktion åsamkade It. mycket obehag, ocli
hans utlandsvistelse under de närmast
följ. åren torde inte vara utan
samband med denna händelse. Åren 1826
—2S vistades ban i England, där lian
inledde ett intimt samarbete med den
unge Jolin Ericsson och bl. a.
försträckte medel till patenterande av
dennes uppfinningar. Efter
återkomsten kommenderades lian till
tjänstgöring vid Göta-kanal-bygget, varvid han
av B. von Platen utsågs till disponent
för den nyanlagda Motala mekaniska
verkstad. Som sådan var han verksam
1828—30. Åren 1S31—33 drev ban
som självständig företagare
Nyköpings mekaniska verkstad, varpå lian
sistn. år utnämndes till major vid
Flottans mekaniska kår (1855
befordrad till överste). Efter avtal mellan
Karl XIV Johan ocli den grekiske
konungen vistades B. 1834—36 i
Grekland för att organisera dess sjömakt;
en kortare tid var han även anställd
i österrikisk tjänst. Under vistelse i
England och Frankrike 1S37—45
sökte ban i samarbete med John
Ericsson förskaffa den nyuppfunna
propellern insteg i den engelska och franska
marinen, vilket även lyckades, sedan
B. avsevärt förbättrat de tekniska
anordningarna i de propellerdrivna
fartygen. Det var emellertid de nya
kommunikationsmedlen till lands,
som framför allt intresserade B., ocli
då ban 1845 återvände till sitt
fosterland, medförde han en byggnadsplan
för järnvägar i Sverige. Det var B:s
mening att direkt engagera utländskt
kapital i sv. järnvägsföretag. Inom
kort lyckades ban intressera Oscar I
för saken och erhöll koncession ocli
privilegier för ett planerat
järnvägsbolag; då emellertid det erforderliga
Adolf von Rosen.
Målning av G. von Rosen 18G8 (Nationalmuseum)
kapitalet ej kunde uppbringas under
den inbrytande penningkrisen, gingo
planerna om intet. B. fortsatte likväl
sin propaganda för saken och
utverkade vid riksdagen 1847—48
statsunderstöd i form av räntegaranti för
en järnväg Örebro—Ilult ss. första led
i en bana Stockholm—Göteborg. Vid
nästa riksdag utsträcktes garantin att
gälla även bandelen Örebro—Köping.
På grund av prisstegringar i samband
med Krimkrigets utbrott blev det
emellertid omöjligt att utföra
arbetet inom den stipulerade tiden,
varför privilegiet förverkades. Sträckan
Örebro—Arboga kunde dock
färdigställas 1S57 av ett bolag, vars stvr. B.
tillhörde. Vid riksdagen 1853—54
uppträdde B. som opponent mot det
då segrande programmet, som gick ut
på byggande av stambanor för statens
egen räkning med hjälp av i utlandet
upplånat kapital. Han ansåg det vara
principiellt oriktigt, att staten
uppträdde som företagare, och hävdade
kommuners och enskildas rätt att
bygga de beslutade
bansträckningar-na. Han utsågs likväl till led. av
järnvägskommittén 1855—56 men blev
trots ansökan icke anlitad vid själva
järnvägsbyggandet. Däremot erhöll
han 1S56 statlig livstidspension för
sina förtjänster om anläggandet av
järnvägar i riket. — B. var 1851—52
juryman vid världsutställningen i
London och 1856—73 grekisk
generalkonsul för Sverige och Norge. I
början av 1870-talet var han verksam
för främjande av den skånska
stenkolsindustrin och var ordf. för såväl
Kropps som Eslövs stenkolsbolag.
— Gift 1835 med Eufrosyne
Rizo-Rangabé från Grekland. S. Sw.
7. Rosen, Axel August Gustaf
von, greve, arméofficer, f. 4 juli 1834
i Stockholm, † 2 april 1917 därstädes.
Föräldrar: hovmarskalken och
översten greve Gustaf Fredrik von R.
och Sofia Lovisa Augusta Piper.
Sonson till B. 5. — B. blev underlöjtnant
vid Livgardet till häst 1854, var
stabsadjutant vid Livgardesbrigaden 1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
