- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
340

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Rosén, Johan Magnus - 1. Rosén, Per - 2. Rosén, Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosén

340

Rosén

av sin tids rabulister: i de hetsiga
broschyrfejderna 1838—39
polemiserade lian mot Bernhard von Beskow
och angrep den byråkratiska
regimen; med romanen "Den fria
kärleken" (1840) slöt lian sig till dem
(Almquist m. fi.), vilka krävde en
reform av äktenskapet; och i en
broschyr 1841 försvarade lian Strauss’
religionslära i rationalistiska och
antiklerikala vändningar. Allt detta
hindrade emellertid inte, att han
(genom sina släktförbindelser inom högre
prästerskap och byråkrati och på
grund av sina färdigheter som
pianist, kompositör och
versimprovisa-tör) var eftersökt och ofta sedd inom
huvudstadssocietetens sällskapsliv.
Hans skönlitterära prosaalster
publicerades reguljärt som följetonger i
pressen, först därefter (och endast i
vissa fall) i bokform. Särskilt märkas
"En pfiffig karls missöden" (komisk
roman, 1842), "Yttersta domen"
("fantasistycke", 1846) och "Herr
kongl, sekreteraren Tosings resa till
Korsborg" (1848). Vidare skrev lian
skådespel, översatte romaner och
operalibretter m. m. Hans memoarer,
"Några minnesblad" (1—2, 1877), ge
intressanta inblickar framför allt i
det stockholmska musiklivet på 1830-,
1840- och 1850-talen. — B:s
omfattande musikaliska produktion uppges
på sin tid ha varit mycket populär,
även i Tyskland, men har sedermera
lielt bortfallit från repertoaren. Mest
omtyckt blev lians körfantasi "Det
brustna hjertat", men också
tonmålningar som "Pompejis sista dagar",
"Slaget vid Narva" och "Det hvilande
representationsförslaget"
(komponerad 1849 för fyra orkestrar) sägas ha
intagit en bemärkt plats inom den
samtida trädgårdsmusiken. B. var
också verksam som musikpedagog. -—
Ogift. U. D.

1. Rosén, Per Gustaf,
astronom, geodet, f. 17 juni 1838 i
Linköping, † 10 jan. 1914 i Lidingö.
Föräldrar: musiksergeanten Johannes R.
och Anna Sofia Ekholm. — B. blev
student 1857, fil. kand. 1865 och efter
disp. 1866 fil. dr 1869, allt vid
Uppsala univ. Han var 1867—69 docent i
praktisk astronomi i Uppsala och
gjorde under denna tid en
stipendieresa till Byssland, där lian en längre
tid studerade stjärnfotometri vid
observatoriet i Pulkova, samt till
Tyskland. Han utnämndes 1869 till prof.
vid Topografiska kåren (1874
omorganiserad till Generalstabens
topografiska avd.), tjänstgjorde även
vid Bikets allm. kartverk från dess
stiftande 1894 och avgick 1905.
Därjämte var lian lärare vid
Krigshögskolan 1S68—1905, först i
astronomi och matematisk geografi, frän

Per Rosén.

1S78 i geodesi. — B. var den första
officiella företrädaren för geodesi i
vårt land. Han gjorde en mycket
viktig insats för det topografiska
kartläggandet av mell. och n. Sverige
genom triangulering; till stor del under
hans personliga ledning upprättades
ett första ordningens nät, varjämte
detaljtrianguleringen bedrevs med
energi och många orters läge
bestämdes astronomiskt. Med kraft ledde B.
1886—1905 även vårt lands
precisionsavvägning; mätningarna
omfattade 6 580 km och utgöra vår första
enhetliga grund för höjdbestämning.
För de nämnda arbetena har B.
redogjort dels i serien "Die
astronomiseh-geodätischen Arbeiten der
topogra-fischen Abtheilung des Schwedischen
Generalstabes" (1—2, 1882—1903)
ocli dels i "Sveriges
precisionsafväg-ning 1886—1905" (1906). Särskilt bör
nämnas, att lian liar upptäckt
lodavvikelserna nära Umeå. B. studerade
bl. a. även den sv. landhöjningen och
påvisade genom höjdbestämning, att
Kebnekaise är Sveriges högsta fjäll. —
Bå basis av A. E. Nordenskiölds och
N. Dunérs rekognoscering på
Spetsbergen 1864 uppgjorde B. en plan för
gradmätning där; denna plan låg
också i stort sett till grund för de
sv.-ryska expeditionernas arbeten 1S98—
1902. B. var v. ordf. i kommittén för
dessa arbeten och därjämte
vetenskaplig ledare under första delen av 1901
års expedition. Han hade flera viktiga
upjidrag, bl. a. som Sveriges ombud
vid alla internationella
gradmätningskonferenser från 1886 samt som led.
av internationella gradmätningens
permanenta, konsulterande
kommission från 1897 och av sv.
gradmät-ningskommissionen från 1898. Utom
B:s ovannämnda skrifter märkas flera
astronomiska ocli geodetiska arbeten,
ss. "Komet VI 1863" (1867, drsavh.),
"Studien und Messungen an einem

Zöllnerschen Astrophotometer" (i
ryska vet. akad:s bulletin 1869),
"Meridiangradmätning vid Sveriges
västra kust" (1911) samt redogörelser för
pendeliakttagelser. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1875 och av Vet. akad.
1886. — B. var även kommunalt ocli
socialt verksam i Stockholm. Åren
1886—1908 var lian ordf. i styr. för
Ateneum för flickor. — Gift 1S70 med
Maria Charlotta Emanuelson. S. L.

2. Rosén, K a r l David Petrus,
geodet, kartograf, f. 29 juni 1874 i
Stockholm. Son till B. 1. — B. avlade
mo-genhetsex. i Stockholm 1892 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1895, fil.
lic. 1901 och fil. dr 1903. Han deltog
i Generalstabens och Rikets allm.
kartverks geodetiska arbeten 1S95—
98 och 1902—05, var assistent vid
geodetiska inst. i Potsdam 1899—1900,
deltog i den sv.
gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen 1901 och var
docent, i geodesi i Uppsala 1903—05.
Sistn. år efterträdde ban sin fader
som prof. vid Generalstaben och som
föreståndare för Bikets allm.
kartverks geodetiska avd. Vid
kartverkets omorganisation 1937 blev B.
byråchef (för geodetiska byrån) och prof.;
1939 avgick lian. Därjämte var lian
lärare i geodesi vid
Krigshögskolan 1904—08, led. av Stockholms
tri-angelmätningsnänmd 1907—16 samt
delegerad för Sverige i
internationella jordmätningen 1907—24 och i
internationella unionen för geodesi
och geofysik 1924—39. I
Baltisk-geodetiska kommissionen, vid vars
grundande 1924 lian medverkade, var
ban president 1924—27, 1940—42 och
1946—48 samt v. president 1937—39
och 1943—45. På B:s initiativ
bildades Kartografiska sällskapet 1908.
Han blev led. av Krigsvet. akad. 1911.
— Linder B:s ledning ha omfattande
geodetiska mätningar utförts som
grund för våra topografiska och
ekonomiska kartor. Därvid liar en förut

Karl Rosén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free