- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
341

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rosén, Karl - 1. Rosén, Gustav - 2. Rosén, Nils Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosén

341

Rosén

okänd precision uppnåtts främst till
följd av att mera ändamålsenliga
metoder och moderna instrument
använts. Bl. a. har en ny triangulering
av första ordningen över hela s. och
mell. Sverige ägt rum, varvid god
anknytning skapats till triangelnäten

1 Danmark, Norge och Finland. Av
B:s fackvetenskapliga skrifter
märkas drsavli. om bestämning av
tyngdkraften samt projektionstabeller för
kartverket och uppsatser i
Baltisk-geodetiska kommissionens
handlingar. Han har därjämte utgivit
kartarbeten, av vilka de viktigaste äro
den förnämliga "Nordisk världsatlas"
(50 blad, 1919—26, tills, med S.
Zetterstrand; text av A. Wallén m. fi.)
ocli det stort upplagda (i sex delar)
men ej fullbordade verket "Svenska
orter" (1, 1932, 3, 1934; med
ortbeskrivning) ; som huvudred, för sistn.
verk har han åstadkommit en atlas
med utmärkta
ekonomisk-topografiska översiktskartor (i skala 1: 300 000)
över viktiga delar av vårt land jämte
talrika specialkartor. — B., som är
bosatt i Lidingö, var
kommunalfullmäktig där 1916—19. — Gift 1) 1905
—21 med Elisabeth Hedvig Ulrika
Fredrika Adelaide Rosencrantz; 2)
1923 med Hedvig Jenny Antoinette
Lundgren. S. L.

1. Rosén, Ernst Johan Gustav,
tidningsman, politiker, ämbetsman, f.

2 april 1876 i Sävsjö, † 10 dec. 1942
i Umeå. Föräldrar: överbanmästaren
Per Gustaf Andersson och Christina
Ottilia Engdahl. — B., som växte upp
i ett religiöst ocli absolutistiskt hem,
började vid fjorton års ålder arbeta
som skrivbiträde på olika
järnvägsstationer. Han kom därefter i
järn-vägsbyggarlära och var i fyra år
värvad vid Göta artillerireg., där han
avlade underofficersex. 1897. Följ. år
blev han schaktmästare på linjen
Gällivare—Biksgränsen. Efter att ha
publicerat "Förhållanden och missför-

Gustav Rosén.

hållanden vid Ofotenbanan" (1902),
en kritisk vidräkning med det sätt,
på vilket arbetena här planlagts och
bedrevos, inträdde han på
tidnings-mannabanan ocli var 1902—26 red. och
ansvarig utgivare av
Västerbottens-Ivuriren i Umeå. B. deltog i stiftandet
av Frisinnade landsfören. 1902 ocli
lyckades genom ett energiskt
agitationsarbete bygga upp en synnerligen stark
frisinnad valkretsorganisation. Han
beklädde iiven en mängd allm.
uppdrag, var stadsfullmäktig och
landstingsman i olika omgångar,
stadsfullmäktiges ordf. 1923—26, ordf. i
landstinget 1920—26 samt led. av Första
K. 1912—32. Förbudsvänlig och starkt
kritisk gentemot rådande tendenser
inom militärväsen och administration
blev han en av de främsta repr. för det
s. k. norrlandsfrisinnet och arbetade
i nära samverkan med C. G. Ekman
för förbudskravets uppförande på
partiprogrammet. Efter Liberala
samlingspartiets sprängning 1923 bildade
R., Ekman och Felix Hamrin en
ledande trio inom Frisinnade folkpartiet.
— R., som var statsrevisor under sex
revisioner i följd och statsrevisionens
ordf. 1922—25, väckte därunder
uppmärksamhet genom avslöjanden av
slöseri inom administration och
utredningsväsen samt grundlade överhuvud
en praxis av strängare granskning.
Han var led. av försvarsutskotten
1924 och 1925 samt statsråd och chef
för Försvarsdep. i första Ekmanska
ministären 1926—2S. Förverkligandet
av 1925 års försvarsbeslut kom
därigenom att ställas under B:s ledning.
Efter ministärens avgång var E. ånyo
medarb. i Västerbottens-Kuriren, tills
ban 1931 utnämndes till landshövding
i Västerb. län. Sedan gammalt en
energisk målsman för de norrländska
intressena lämnade han nu helt det
politiska livet för att med odelad
kraft ägna sig åt sitt läns förkovran.
Hans verksamhet som länschef blev
också synnerligen resultatrik. Bl. a.
framskapades 5 000 nya trädgårdar
genom det av B. bildade
trädgårdsförbundet, järnvägs- och vägnäten
förbättrades, lantbruks- och
lanthushållsskolor upprättades, och
småindustri och hantverk uppmuntrades. Det
första lappmarksmejeriet grundades
av B. På hans initiativ startades 1928
tidskr. Norrland i Ord och Bild,
avsedd att sprida opolitisk upplysning
om norrländska frågor. — B:s
strävanden uppburos av en uppriktig
medkänsla med de eftersatta
befolkningslagren, varigenom ban kom att intaga
en ställning av modern folktribun i
sin landsända. Genom B:s inflytande
bibehöll det frisinnade partiet sin
dominerande ställning i Västerb. län
längre än i det övriga riket, och so-

cialdemokratins genombrott
fördröjdes, till dess B. lämnat det politiska
livet. Med den förut härskande
konservatismen hade lian särskilt i yngre
år att utkämpa en strid, som å ömse
håll fördes med ovanlig hänsynslöshet.
Därunder måste han 1916 avtjäna ett
tre månaders fängelsestraff, utdömt i
ett tryckfrihetsmål, varvid juryn helt
dominerades av B:s motståndare. —
I Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. medarbetade B. några år med
kåserier under sign. "M. P.". E. var
även en ivrig boksamlare, speciellt
av norrländsk och politisk litteratur.
Hans bibi. torde ha innehållit vårt
lands största privata samling av
riksdagstryck; den är numera i Västerb.
läns landstings ägo. — B. erhöll Illis
quorum i 12:e storleken 1938 och
hushållningssällskapets stora guldmedalj
1939. Hans memoarer lia postumt
utgivits under titeln "I koja och
residens" (1943). — Gift 1902 med
Tyra Edit Olivia Lindforss. — En son
till B. är fil. kand. Stellan Gustav
Olov Edelweiss R. (f. 1902), som 1926
efterträdde fadern som ansvarig
utgivare av Västerbottens-Kuriren och
följ. år jämväl övertog posten som
tidn:s chefred. Sedan 1926 är även
ban sekr. och kassör i Folkpartiets
valkretsförb. i Västerb. län. En
skildring av fadern har ban givit i
samlingsverket "Min far" (194S). S. Sw.

2. Rosén, Nils Gustav Karl
Gunnar, ämbetsman, f. 19 sept. 1907
i Umeå. Son till B. 1. — B. tog
stu-dentex. i Umeå 1926 och blev fil.
kand. i LTppsala 1929. Han fortsatte
till 1931 sina statsvetenskapliga
studier i Uppsala och läste därefter en
kortare tid juridik vid Stockholms
högskola. Bedan under studietiden
kom B. att tillfälligt anlitas för ett
par uppdrag inom statsförvaltningen,
som fäste uppmärksamheten på hans
förmåga och gav riktlinjerna för hans
fortsatta bana; lian tjänstgjorde så-

Nils Gustav Rosén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free