- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
343

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rosén, Helge - Rosén, von, ätt - Rosén, Erik von - Rosén von Rosenstein, ätt - 1. Rosén von Rosenstein, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Rosén

343

Rosén von Rosenstein

han som lärare vid olika skolor i
Härnösand, Umeå oeh Lund, var 1918—21
extralärare vid Nya elementarskolan
i Stockholm och 1921—22 e. o. lektor
i Södertälje. Han utnämndes sistn. år
till adjunkt i kristendom och historia
vid Norrköpings läroverk och är sedan
1923 lektor i kristendom och filosofi
vid läroverket i Växjö. Han är sedan
1923 led. av Växjö domkapitel, sedan
1938 v. ordf. i Kronob. läns
hembygds-fören. och sedan 1940 stadsfullmäktig
i Växjö som repr. för
socialdemokraterna. — R. har publicerat ett
flertal värdefulla undersökningar inom
nordisk religionshistoria ocli
folklori-stik, bland vilka märkas "Freykult och
djurkult" (i Fornvännen 1913),
"Phal-losguden i Norden" (i Antikvarisk
tidskr. 1914), "Om dödsrike och
dödsbruk i fornnordisk religion" (drsavh.,
1918), "Från Bosgården och
Tuve-fiiladen. Folkminnen från några
bondgårdar i Beslöv och Norrvidinge i
Skåne under senare hälften av
1800-talet" (1920) samt "Död och
begravning" (i "Västsvensk forntro och
folksed", 1923). — Gift 1926 med Elsa
Hedvig Maria Nordlander. T. M.

Rosén, von, ätt, gren av släkten
Bosén från Boasjö (s. 338).
överhovpredikanten Gabriel Rosén (s. 338)
blev far till hovrättspresidenten Erik
Rosén (se nedan), som 1816 adlades
under namnet von R. samt 1843
upphöjdes i friherrligt stånd. Hans äldste
son, kammarrättsrådet friherre
Mattias Gabriel von R. (f. 1801, † 1871),
blev far till kaptenen vid Dalreg.
friherre Mattias von R. (f. 1829, † 1892),
med vilken ätten utdog på
svärdssidan.

Rosén, Erik Gabriel von, före
adlandet Rosén, friherre, ämbetsman,
musiker, f. 2 maj 1775 i Stockholm,
† 10 sept, 1866 därstädes.
Föräldrar: överhovpredikanten Gabriel
Rosén (s. 338) och Anna Margareta
Rath. — R. blev student i Uppsala
1790, ägnade sig åt juridiska studier
och blev 1793 e. o. kanslist i
Justitierevisionen samt följ. år auskultant i
Svea hovrätt. Efter förordnanden som
v. häradshövding 1795—98 blev R.
sistn. år auditör vid flottan och 1802
assessor i Svea hovrätt. Han
förordnades 1804 att förrätta lagmansting
i Stockholms läns lagsaga samt
befordrades 1815 till hovrättsråd, 1825
till justitieråd och 1836 till president
i Svea hovrätt, från vilket ämbete
ban avgick 1845. Som ämbetsman
åtnjöt R. stort anseende för duglighet
och redbarhet. Han blev kamrerare
vid K. M:ts orden 1817 och sekr. vid
Serafimerlasarettet 1S18. År 1823 blev
lian led. av Krigsvet. akad:s civila
avd. och 1824 ombudsman vid Sv.
akad. — En lika betydelsefull insats

Erik von Rosén. Kopia (detalj) av M. A.
Liljegral 1907 (Svea hovrätt).

gjorde R. som musiker. År 1797 blev
ban organist vid S:ta Clara kyrka i
Stockholm, vilket väckte stort
uppseende. Tre år senare utbytte lian
denna tjänst mot
organistbefattningen vid Storkyrkan, där ban
tjänstgjorde i tjugufem år. Som organist
förvärvade ban med åren allt större
färdighet och erkändes av samtiden
som den skickligaste i Sverige. R.
byggde även några orglar, s. k.
kabinettsorglar, med ny konstruktion. Ett
orgelharmonium av hans liand finns
bevarat i Musikliist. mus. Även som
musikteoretiker besatt R. en
vidsträckt bildning. Han utgav bl. a. en
sv. bearbetning av Knechts
"Orgel-Schule" (1S25) ocli komponerade ett
antal sånger, av vilka en del finnas
upptagna i Åhlströms och Hæffners
koralböcker. År 1S14 blev R. led.
av-Mus. akad. ocli var 1835—60 preses
där. Vid sin avgång som preses 1860
blev han serafimerriddare. År 1861 lät
akad. prägla en medalj över R. till
minne av hans tjugufemåriga
presidium. R. adlades 1816 och upphöjdes
i friherrligt stånd 1843. — Gift 1)
1800 med Catharina Charlotta
Rydberg, † 1843; 2) 1847 med Eva
Margaretha Videgren. B. Hgn.

Rosén von Rosenstein, ätt, vars
huvudgren är en utgrening av släkten
Bosén från Boasjö (s. 338). En son
till kyrkoherden i Sexdrega Erik
Bo-senius, livmedikus, arkiatern och prof.
Nils Bosén (B. 1), adlades 1756 med
namnet B. Han blev far till statssekr.
och förf. Nils (Rosén) von Rosenstein
d. y. (R. 2), som 1802 uppflyttades i
riddarklassen ocli själv slöt sin ätt.
Hans syster Anna Margareta R. (f.
1736, † 1772) var gift med livmedikus
prof. Samuel Aurivillius (bd 1 s. 159).
Bland deras barn, vilka 1773 adlades
och adopterades på morfadern B. l:s
adliga namn, märkas konteramiralen

Magnus B. (B. 3), som 1799
uppflyttades i riddarklassen, och
ärkebiskopen Carl B. (B. 4). Med denne
utslocknade ätten på svärdssidan.

1. Rosén von Rosenstein, Nils,
före adlandet Rosén, läkare, f. 1 febr.
1706 i Sexdrega skn. Älvsb. län, † 16
juli 1773 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Erik Rosenius och Anna
We-kander. — Efter studier dels i
hemmet, dels från 1718 vid gymnasiet i
Göteborg blev B. 1720 student i Lund,
där ban först läste till präst men
snart började att utan faderns
vetskap läsa medicin för Stobæus. Den
fattige prästsonen måste emellertid
snart lämna Lund och tog 1724
kondition som informator i Stockholm.
På sin studiekamrat C. Bönnows
rekommendation och med superlativa
lovord från Stobæus anmodades B.
1728 av O. Budbeck d. y. att bege sig
till Uppsala, där lian efter avlagt
disputationsprov erhöll den lediga
adjunkturen i medicin. Åren 1729—31
reste lian i Tyskland, Italien,
Frankrike och Holland, lärde känna bl. a.
Haller ocli Boerhaave samt blev med.
dr i Harderwijk, Holland, 1730.
Återkommen till Uppsala fick han där
ensam uppbära all medicinsk
undervisning, eftersom Budbeck var
tjänstledig för sin språkforskning ocli
Boberg var ett visserligen lärt men
mossbelupet original, som inte längre
förmådde uppehålla undervisningen. B.
hade därjämte att bestrida sjukvården
för såväl akademistaten som de
fattigare bland studenterna. År 1732 sökte
man i Lund vinna honom till Stobæus’
efterträdare som prof. i medicin, och
Uppsala hade så när gått miste om
den unge välmeriterade men magert
avlönade läraren; men konsistorium
fann honom "alldeles omistlig" och
lyckades utverka en löneförbättring,
så att B. stannade. Han blev 1731 led.
av Vet. soe., 1734 assessor i Collegium
medicum, 1735 livmedikus och 1739
en av den nyinstiftade Vet. akad:s
första medlemmar. År 1740 avled
Budbeck, och B. blev i konkurrens med
Linné lians efterträdare som prof. i
naturalhistoria. Bedan s. å, tvangs
även Boberg ta avsked, och Linné blev
1741 dennes efterträdare som prof. i
teoretisk och praktisk medicin. Inom
kort bytte de båda ämbetsbröderna
ämnesområden, så att Linné fick på
sin lott botanik, dietetik, materia
medica, semiotik (symtomlära) och
övrig naturalhistoria, medan B. fick
anatomi, fysiologi, patologi, terapi
och kemi. Den förre fick överinseendet
över botaniska trädgården, den
senare över det under Bobergs tid
tillkomna Nosocomium academicum, den
ytterst torftiga sjukstugan. B., som i
Holland gjort bekantskap med klinisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free