- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
344

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rosén von Rosenstein, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosén von Rosenstein

344

Rosén von Rosenstein

Nils Rosén von Rosenstein.

Målning (detalj) av F. Bränder.

undervisning vid sjuksängen, grep sig
nu an med att införa dylik i Uppsala
— dessförinnan liade den möjligen i
mycket blygsam skala förekommit hos
Stobæus i Lund — och kunde 1741
färdigställa sin lilla klinik, som torde
lia omfattat sex till åtta sängar jämte
poliklinisk undervisning i en av
sjukhusets salar. Detta sjukhus,
sedermera Akademiska sjukhuset,
möjliggjorde för blivande läkare att erhålla
hela sin utbildning inom landet. R.
ägnade ett levande intresse åt
undervisningen, tog personlig del i sina
lärjungars utveckling, "tog dem i sitt
hus och omgicks med dem flera
timmar om dagen". Som lärare var han
kort ocli klar, byggde på erfarenhet,
anatomiska och fysiologiska fakta
samt klinisk iakttagelse; tidens
benägenhet för mystik, spekulation och
systembildning var honom
främmande, varför han också ställde sig
tämligen kritisk till kollegan och vännen
Linnés försök att systematisera
sjukdomarna på samma sätt som växter

och djur. — R. blev som läkare
ofantligt anlitad av hög och låg; han liade
den största praktik, som i förhållande
till invånarantalet torde lia
förekommit i vårt land. Han "uppvaktade"
drottningen vid arvprinsen Gustavs
(III) födelse 1746 och skötte denne
som späd, blev s. å. arkiater och
erhöll livstidspensioner av
kungahuset och av ständerna. År 1756 erhöll
lian adelskap — efter att 1748 ha
avböjt ett erbjudande därom — och
1762 sköldebrev därpå. År 1756 tog
R. tjänstledigt och 1757 avsked från
sin professur, bosatte sig i Stockholm
och delade sin tid mellan praktik,
författarskap och sin gård Hässle s. om
Uppsala. — Även som läkare var R.
framför allt nykter och klok
empi-riker och noggrann diagnostiker; han
gav enkla föreskrifter, "som han icke
ändrade vid varje besök". Med sitt
trygga, vänliga väsen, sitt tålamod
och sin finkänslighet blev han i alla
kretsar ofantligt avhållen. Han "hade
som Läkare ett oinskränkt förtroende

lios liöge och låge; i sina föreskrifter
var han aldrig bråd, och i sina beslut
alltid enkel, säker ocli försigtig"
(Sacklén). — R. har av eftervärlden
fått det dubbla hedersnamnet av ej
blott "den svenska medicinens fader"
utan även "pediatrikens fader". Det
senare härrör framför allt ur hans
klassiska stora verk "Underrättelser
om barnsjukdomar och deras
botemedel" (tr. 1764 på Vet. akad:s
bekostnad; 8:e uppl. 1851); det hade
framvuxit ur en rad artiklar i 1750—
60-talens små almanackor. Boken, som
var den första läroboken i pediatrik,
översattes till danska, tyska (sex
uppl.), engelska, franska, holländska,
ungerska m. fi. språk och begagnades
ännu efter mer än ett halvt sekel som
lärobok vid många utländska
universitet. B. framstår där som i många
avseenden långt före sin tid, hävdar
moderna synpunkter på amningen,
anbefaller lever mot engelska sjukan,
ger en förvånansvärt fyllig bild av
medfödd syfilis — hundrafemtio år
innan sjukdomen utförligt beskrevs
av Fournier — ocli ägnar särskilt
intresse åt- smittkoppympningens
dåtida föregångare, den s. k.
variolisa-tionen. Denna ympning, som skedde
med verkligt koppgift, utförde han i
stor utsträckning och lyckades därvid
hålla dödligheten så låg som 1: 500

— vilket bör ses mot bakgrunden av
den dåtida höga dödligheten (90 %)
bland barn med koppor — men hade
olyckan att 1756 mista ett eget barn
efter ympning. Likväl hade han
modet och rönte förtroendet, att 1769
jämte I). Schulz (von Schulzenheim)
koppympa de. fyra kungliga barnen,
vilket gick lyckligt, firades med
glädjefester över hela landet och renderade
B. en stor belöning från ständerna.

— B. utgav vid sidan av sin lärobok
flera andra smärre arbeten, däribland
"Compendium anathomicum" (1736;
2:a uppl. 1738) för undervisningen,
"Hus- och rese-apoteque" (1765; 3:e
uppl. 1772) samt "Afhandling om
gicht. ocli sten-passion" (1794), vari
lian bl. a. beskriver sin egen sjukdom
och uppmanar andra läkare att göra
sammalunda. — B:s namn lever ännu
kvar dels i "Boséns bröstdroppar",
dels i örtsläktet Bosenia, uppkallat
efter honom och lians broder Eberhard
Rosenblad (s. 352). över B. präglades
minnespenningar av Vet. akad. 1773
och 1949 samt. av Sv. akad. 1S14. —
Gift 1734 med Anna Christina von
Hermansson. — Litt.: D. von
Schulzenheim, "Åminnelsetal öfver N. B."
(Vet. akad:s åminnelsetal 1773); F.
M. Franzén, "Minne af Archiatern B."
(Sv. akad:s handl. 1820); biografi av
A. O. Lindfors i Upsala läkarefören:s
förliandl. 1906, av C. M. Furst, O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free