Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rosenberg, Sven - 2. Rosenberg, Olof - 3. Rosenberg, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenadier
348
Rosenberg
Sven Rosenberg,
östra Ljungby skn, Kristianst. län.
Föräldrar: båtsmannen Pehr R. och
Märta Persdotter. — R. fick aldrig
tillfälle till skolgång men
undervisades sporadiskt av sina föräldrar m. fi.
och studerade på egen hand. Under
1820-talet var han skomakarlärling,
lantarbetare m. m. År 1830 utsågs
han till skolmästare i Asarums
fattigskola. Från 1836 var han verksam i
Kristianst. län, först ss.
skolmästare i Fjälkinge
"växelundervisnings-skola". Sedan han 1S39 genomgått det
nybildade folkskoleseminariet i Lund
och förvärvat klockare- och
organistbetyg, blev R. 1840 skollärare samt vik.
klockare och organist i Västra Karup.
Från 1S46 var lian lärare, klockare
och kantor i östra Ljungby oehKällna
förs.; 1868 pensionerades han från
lärarbefattningen men kvarstod i
övrigt, — R. var en aktiv
kommunalman och led. av Kristianst. läns
landsting, därav en tid ss. v. ordf. Genom
att köpa en liemmansdel i östra
Ljungby blev han valbar till bondeståndet
och deltog i riksdagarna 1859—66;
efter representationsreformen var han
led. av Andra K. 1S67—69. Från 1862
var han vid samtliga riksdagar led. av
lagutskottet. Särdeles flitig som
talare och debattör hävdade R. framför
allt folkundervisningens ocli
folkskollärarkårens krav. I partibrytningarna
inom bondeståndet 1S63 spelade han
en framträdande roll, i det han förde
klubban vid sammanträdena med den
på C. Ifvarssons m. fi. initiativ
bildade partigrupp, som blev
upprinnelsen till Lantmannapartiet. Gruppen,
som stundom kallas R:s parti, intog
en dominerande ställning inom stån-
det vid den nämnda riksdagen. R.
delade dock icke medlemmarnas
protektionistiska inställning, var överhuvud
mera liberal än dessa, varför han i
Andra K. ej heller slöt sig till
lantmännen utan till de ministeriella;
först vid sin sista riksdag ingick ban i
Lantmannapartiet. — Även utanför
riksdagen verkade R. för folkskolans
sak. Han deltog 1838 i bildandet av
Sveriges första folkskollärarfören.,
Vekerums lärarförb. Han spelade en
bemärkt roll vid ett flertal
folkskollärarmöten och publicerade
uppmärksammade artiklar i fackpressen. —
Från lS20-talet var R. starkt religiös,
påverkad först av den sellergrenska
väckelsen, senare av Schartau. Han
var även nykterhetsman. Han
efterlämnade två serier av
memoaranteckningar: dels minnen från tidigare
delen av sitt liv, nedtecknade 1857—73
(i utdrag utg. av R. Båge i "En dagbok
ligger öppen", 1934; utökad uppl. av
sonsonen Edvard B. 1942), dels
riks-dagsminnen, sammanskrivna på
1890-talet (publicerade av E. Thermænius i
"Svensk bondepolitik", 1931). Dessa
anteckningar ge en livlig bild av B:s
person, framför allt av lians
självkänsla och hans religiositet; de ha
också betydelse ss. källor till den
sociala och politiska historien, ehuru
särskilt riksdagsmemoarerna stundom
ge felaktiga uppgifter. — Gift 1830
med Kjerstin Olsdotter. — Litt.: S. O.
Kellin, "Minnesblad öfver
skolvetera-nen och riksdagsmannen, kantorn och
medaljören S. B. från östra Ljungby"
(1896); E. Newman, "Den
Sellergrenska väckelsen i Blekinge" (i Lunds
Stifts Julbok 1927); V. Fredriksson,
"Sveriges första
folkskollärarförening" (1938). U. D., S. Sw.
2. Rosenberg, Johan Olof,
kemist, f. 21 juli 1S40 i Fjälkinge skn,
Kristianst, län, † 21 dec. 1925 i
Stockholm. Son till B. 1. — B. blev student
1858, fil. kand. och fil. dr 1865 samt
Olof Rosenberg.
docent i kemi 1866, allt vid Lunds
univ. Han blev lektor vid Göteborgs
realgymnasium 1S67 och lärare i
kemi vid Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg 1868, flyttade 1875 till
Stockholm som adjunkt i kemisk
teknologi och kemi vid Teknologiska
inst. och blev 1877, efter inst:s
omorganisation till Tekn. högskolan,
prof. i allmän kemi där, vilken
befattning lian innehade till 1906. Dessutom
var han överlärare vid Tekn. skolan i
Stockholm 1876—96, lärare i kemi och
fysik vid Artilleri- ocli
ingenjörhögskolan 1877—98 och föreläsare i kemi
vid den nyupprättade Stockholms
högskola 1878—81. — B. ägnade sig i
sin forskning främst åt omfattande
undersökningar rörande Boussins
salter, en grupp svårtydda komplexa
oorganiska föreningar innehållande
järn, svavel och kväveoxid. Han har
i "Undersökningar angående
qväfoxi-dens föreningar med svafveljern"
(1S65, drsavli.) och "Om
nitrosvafvel-jernföreningarne" (1865—66) påvisat,
att den tydning Boussin m. fi. givit
av dessa ej var riktig, och i ett
par senare arbeten, "Undersökningar
öfver nitrososvafveljernföreningarne
och deras förhållande till
nitroprussid-föreningarne" (1, 1877) och "über
die Nitrososchwefeleisenverbindungen
und ilir Verhalten zu den
Nitroprussi-den" (2, 1905; 3, 1910), har lian bl. a.
beskrivit nitrosvaveljärn,
moderföreningen till Roussins salter, samt
uppställt konstitutionsformler för dessa.
Därjämte utgav R. den för
högskolebruk avsedda "Lärobok i oorganisk
kemi" (1888; 3:e bearb. uppl. 1903),
som fick stor användning. — R. var
varmt intresserad av kristlig
verksamhet; han var styr.-led. i Evangeliska
fosterlandsstiftelsen från 1S82 och
litterär rådgivare för dess
bokförlagsrörelse från 1889 till sin död. I Sv.
nykterhetssällskapet var han
styr.-led. från 1895. Han blev medl. av Vet.
o. vitt. samh. 1871. —■ Gift 1868 med
Maria Holmberg. G. Lj.
3. Rosenberg, Carl Martin,
bokhandlare, skriftställare, f. 3 mars
1S43 i Fjälkinge skn, Kristianst. län,
† 30 mars 1915 i Stockholm. Bror till
R. 2. — R. blev student vid Lunds
univ. 1862 och avlade hovrättsex. där
1866. Han var extra stadsfiskal i
Stockholm 1866—67, e. o. amanuens
vid K. bibi. 1S66—73, bankbokhållare
i Landskrona 1873—75 och tf.
bankkamrer i Vänersborg 1876—77. Efter
anställning som medarb. i
Aftonbladet 1877—84 och i Sv. Dagbladet 1884
—91 innehade han 1892—1903
antikvariat i Stockholm. Därjämte var
han 1898—1910 anställd i
Klem-mings antikvariat. — R. är mest känd
som utgivare av "Geografiskt-statis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
