- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
351

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosenadier

351

Rosenberg

konungadöttrarna", samt en stor
oratoriesymfoni, "Johannes
uppenbarelse", oeh 1941 skrev lian musik till
Rydbergs "Prometeus oeh Ahasverus",
1942 till text av Gullberg "Hymn till
ett evakuerat Nationalmuseum",
vidare s. å. oratoriet "Svensk lagsaga"
samt musik till Heidenstams
"Dju-fars visa" och en altfiolkonsert. År
1944 fullbordade R. bl. a. sin femte
symfoni (för en soloröst, kör och
orkester), "Örtagårdsmästaren", ocli
(med text från Atterbom) sin tredje
stora opera, "Lycksalighetens ö", som
hade premiär på K. teatern i febr.
1945. S. å. grep sig R, an med ett
operaoratorium, grundat på
Thomas Manns romancykel "Josef ocli
lians bröder"; detta monumentala
verk, som omfattar fyra delar (Den
brokiga klädnaden, Josef och Potifars
hustru, Josef drömtydaren och Josef
försörjaren), förelåg färdigt 1948. År
1946 utkom "Overtura bianca-nera"
för stråkorkester, komponerad för
adertonde Internationella
Pennklubbs-kongressen i Stockholm. S. å,
publicerades "Sex polyfona föredragsstudier
för piano" i häftet "Svensk
pianomusik", och 1947 uruppfördes en
konsert för stråkorkester. — Med
denna flödande, rikt fasetterade
alstring har R. hävdat sig som den inte
bara mest produktive utan också mest
representative sv. tondiktaren i
modern tid. Bestämmande för lians
personliga stilutveckling har varit inte
endast uppväxtårens inlevelse i den
kyrkliga musiken och i bibliska
ämnessfärer utan även ett vaket sinne
för aktuella problemställningar. I
sina tidigaste kompositioner verkar
han givetvis ännu trevande, starkt
beroende av förebilder (främst fjärde
symfonins Sibelius), tveksam och
osäker i uttrycksvalet, men redan där
markeras rätt tydligt, att han inte
vill vara en bornerad
nationalromantiker utan en konstnär av
internationell typ. Under utlandsvistelsen 1920
—21 tog R. intryck av Arnold
Schön-bergs revolutionära musik och
bestämde sig för att komponera efter
atona-listiska principer, en inriktning som
stötte på starkt motstånd, när den
manifesterades offentligt hemma i
Stockholm. De mest utrerade proven
på denna lians radikala orientering
blevo första stråkkvartetten, första
pianosonaten ocli kammarsymfonin.
Atonalismen var emellertid för R. inte
ett mål utan snarare ett medel, ett
övergångsstadium, som han kämpade
sig igenom för att bli fri och
självständig i sitt skapande. Alltför
musi-kantisk till sin läggning för att kunna
följa den spekulative Schönberg mer
än en bit på observansens väg fann
han snart andra utvägar att lösa sina

Hilding Rosenberg.

konstnärliga problem. Dels följde lian
sin dragning till den sakrala musiken
och prövade i sina två kyrkosymfonier
en enklare, mera tillgänglig stil, dels
övade han upp sitt tekniska handlag
och sitt lyriska och dramatiska gehör
genom sina beställningsarbeten för
teatern. Med 1930-talets inbrott var
lian också färdig att dokumentera
sitt mästerskap, och med "Sinfonia
grave" kan han sägas ha gjort sitt
genombrott som symfoniker av stort
format. Hans tonspråk blir i
fortsättningen allt smidigare, alltmera
nyanserat och dessutom melodiskt
uttrycksfullare. Det böjer sig villigt
efter hans intentioner i de mest
skiftande sammanhang; det kan låta
spirituellt och vitsigt som t. ex. i
buffa-operan "Marionetter", det kan vibrera

av lyrisk innerlighet som i den
pastorala symfonin "örtagårdsmästaren",
och det kan flamma av dramatiskt
patos som i "Johannes uppenbarelse"
och "Josef och hans bröder". Rytmiskt
och dynamiskt levande är det tillika
lysande färgrikt, och R:s virtuosa
säkerhet som musikalisk kolorist
framträder inte mindre i hans välavvägda
korsats än i hans orkesterbehandling.

— R. blev 1940 led. av Mus. akad.

— Gift 1921 med Vera Josephson. ■—
Litt.: M. Pergament, "Sv. tonsättare"
(1943). K. R—n.

2. Rosenberg, Gustaf Daniel,
reklamman, f. 12 febr. 1902 i
Stockholm. Föräldrar: trädgårdsmästaren
Lars Daniel R. och Amanda
Svensson. Kusin till R. 1. •— Efter
studentex. i Stockholm 1921 genomgick R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free