- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
353

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rosenblad, Elof - 3. Rosenblad, Mathias

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosenblad 353 Rosencrantz

Mathias Rosenblad.

Målning av F. Westin.

divisionen under kriget mot Norge.
Han förordnades till
brigadgeneral vid infanteriet 1816, befordrades
till generallöjtnant 1819 och blev
inspektör för första
infanteriinspektionen 1825. — R. blev friherre 1809
genom adoption på sin yngre broder
Mathias B:s (R. 3) friherrliga
ättenummer. Han kallades till hedersled,
av Krigsvet. akad. 1813. — Gift 1797
med Charlotta Elisabet Ström. F. M.

3. Rosenblad, Mathias, greve,
ämbetsman, f. 23 juni 1758 i Lund, †
4 sept, 1S47 på Stavsund i Ekerö skn,
Stockholms län. Bror till R. 2. — R.
in-skrevs vid Lunds univ. 1764, oeh efter
ex. juridicum 1775 innehade han lägre
befattningar i Justitierevisionen och
Generalauditörsexpeditionen.
Dessutom tjänstgjorde han som
protokollförare i lagutskottet vid 1778 års
riksdag och som sekr. hos
justitie-kanslern 1780—84. År 1785
utnämndes han till revisionssekr. Efter
Gustav 111:8 död blev B. statssekr. i
inrikes civilexpeditionen 1794, varmed

23 Svenska män och kvinnor VI

snart även förenades handläggningen
av handels-, finans- och
ecklesiastikärendena, en befattning som han
innehade till statsvälvningen 1809. Under
denna tid användes B. i ett flertal
kommittéer, bl. a. ang. Trollhätte
kanal 1793 och ny krigsskatt 1808,
samt var konungens ombud i
Biks-gäldskontoret 1796 och protokollssekr.
i hemliga utskottet vid 1800 års
riksdag. Som belöning erhöll B., förutom
skilda ordensutmärkelser,
friherrevärdigheten 1805, blev 1S10 en av
rikets herrar samt 1S15 greve.
Dessförinnan hade han i samband med
det nya statsskickets genomförande
(juni 1809) utnämnts till statsråd.
Även i denna nya befattning erhöll B.
flera specialuppdrag; bl. a. utsågs han
till ordf. i den kommission, som
sändes till Norge för att avsluta
unionskonventionen 1814. År 1829 utnämndes
lian till justitiestatsminister. Från
denna post erhöll han avsked 1840,
varefter han drog sig tillbaka från det
offentliga livet. — Som statssekr. un-

der Gustav IV Adolfs regeringstid
synes B. ha ägt ett visst inflytande
på monarken i den inre politiken. Vid
den stora krisen i samband med
konungens avsättning förhöll sig B.
passiv, åtlöd konungens befallning att
utfärda en kungörelse till allmänheten
och förhandla med bankofullmäktige
men skyndade sig oekså, sedan
konungen arresterats, att gå de nya
makthavarnas ärenden, bl. a. genom
att konfiskera den av honom själv
uppsatta kungörelsen och genom att
senare i handbrev till de kungatrogna
biskoparna försvara den genomförda
revolutionen. Under sin drygt trettio
år långa tjänstgöring som statsråd
och justitiestatsminister kom R. att
framstå som den personliga
kungamaktens lydigaste verktyg. Han
angreps ständigt av den liberala
oppositionen ss. en av de främsta
"ja-herrarna" inom regeringen. En
närmare undersökning visar dock, att
även R. mycket ofta reserverade sig
mot konungens beslut. Hans
byråkratiska läggning och brist på intresse
för riksdagspolitiken bidrogo att
under 1830-talet försvaga statsrådets
politiska auktoritet oeh ådrogo honom
själv stor ovilja inom riksdagen. Vid
1834 års riksdag ställdes B. jämte
sina kolleger inför riksrätt men
frikändes; försök att genom
opinions-nämnden avlägsna honom från hans
post misslyckades även, ehuru blott
genom en rösts övervikt vid den
första voteringen. Sex år senare hade
oppositionen en starkare ställning,
och för att undvika en förnyad
och denna gång troligen
framgångsrik aktion mot den nu åttiotvåårige
R. förmåddes denne av konungen att
begära sitt avsked ur regeringen.
— R :s administrativa duglighet
erkändes allmänt, även av hans
motståndare. Hans ämbetsutövning
karakteriseras dock av en betydande
maktlystnad och en viss böjelse för
nepotism. Till sin politiska åskådning
var R. strängt konservativ, varför
det knappast är riktigt att i hans
anslutning till Karl XIV Johans
konservativa politik uteslutande se
undergiven osjälvständighet. R, var
intresserad av vetenskap ocli konst; han
blev bl. a. led. av Vet. akad. 1797.
Varmt religiös var han även en av de
ledande krafterna inom Sv.
bibelsällskapet och Sv. missionssällskapet. —
B. utgav ett antal skrifter, bland vilka
märkes "Upplysningar om rikets
styrelse från år 1810 till konung Carl
XIV Johans dödliga frånfälle,
grundade på authentika handlingar" (1845);
även en del av hans tal har befordrats
till trycket. En handskriven
självbiografi, kännetecknad av en ytterlig
egocentricitet, finns bevarad i K. bibi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free