- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
354

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Rosenblad, Mathias - 4. Rosenblad, Bernhard - 5. Rosenblad, Carl - 6. Rosenblad, Carl - 7. Rosenblad, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosenblad

354

Rosencrantz

— Gift 1790 med Charlotta Maria
Toutin. — Litt.: biografi av B. E.
Hildebrand i Vet. akad:s handl. 1847; G.
Heckscher, "Konung och statsråd i
1809 års författning" (1933); Sten
Carlsson, "Gustaf IV Adolfs fall"
(1944). T.P.

4. Rosenblad, Bernhard
Emanuel, ämbetsman, politiker, f. 9 maj
1796 i Kristianstad, † 16 jan. 1855 i
Stockholm. Föräldrar:
generaladjutanten överste Nils R. och Anna
Elisabeth Richert. Brorson till B. 2 och
B. 3. — B. blev student vid Lunds
univ. 1807 ocli fänrik vid Andra
liv-grenadjärreg. 1S12; lian deltog i 1814
års fälttåg i Norge. Sedan lian 1819
avlagt kansliex. vid Uppsala univ.
och blivit e. o. kanslist i Kanslistyr :s
expedition, tog han 1820 avsked från
officerstjänsten. Ären 1S25—31 var
ban legationssekr. i Berlin, och 1837
utnämndes han till kommerseråd. Han
blev kammarjunkare 1822 och
kammarherre 1824. — B. deltog på
Riddarhuset i alla riksdagar 1823—54;
han var 1831—48 bankofullmäktig
och led. av direktionen för
Banko-diskontverket samt 1832—42 led. av
Göta kanaldirektion. I flera
kommittéer, bl. a. 1830 års
kommitterade för undersökning av
beskattningsförhållandena i riket och 1839
års unionskommitté, gjorde lian en
uppmärksammad insats. Han var en
av de främsta konservativa
riksdagstalarna och hävdade sig spec. genom
sin sakkunskap i finansfrågor. I
mynt-realisationsdebatten omkr. 1830
deltog han ivrigt, bl. a, med skriften
"Tankar i afseende på ordnandet af
rikets mynt-, bank-, skuld- och
kreditväsende" (1829) och ss. led. av det
sammansatta stats- och
bankoutskottet vid 1828—30 års riksdag, vars
stora realisationsbetänkande ban
tills, med F. B. von Schwerin
utformade. Som kommerseråd utredde han
bl. a. de statsrättsliga frågorna ang.
öresundstullen. — Starkt historiskt
intresserad utgav B. också "Några
ord om publicitetens uppkomst och
öden i Sverige, i synnerhet emellan
1719 och 1772; jemte en blick på detta
tidehvarf" (1824). — Gift 1848 med
Beata Sofia Ekelund. U. I).

5. Rosenblad, Carl Ludvig
Mathias, arméofficer, hovman, f. 2 nov.
1848 på Hovmantorp, Hovmantorps
skn, Kronob. län, † 3 aug. 1931 i
Stockholm. Föräldrar: kammarherren Nils
Adolf R. och friherrinnan Anastasia
Fredrika von Stedingk. Sonson till
B. 2. — R. blev 1869 underlöjtnant vid
Skånska dragonreg. och erhöll 1871
transport till Svea livgarde, vilket
lian sedan tillhörde under hela sin
tjänstetid. Han blev major 1896,
överstelöjtnant 1898 ocli överste och

sekundchef 1902. Han erhöll avsked
1909 och utnämndes då till
generalmajor i armén (senare s. å. i
generali-tetets reserv). — R. blev
ordonnansofficer lios kronprinsen 1879 samt var
kammarherre hos denne 1881—1902,
överadjutant hos konungen ocli tf.
chef för konungens stab 190S—09 och
överkammarherre lios drottning
Victoria 1909—30. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1907. — B. var känd
som en arbetsam man med sinne för
paradmässig noggrannhet. Han åtnjöt
stort förtroende vid hovet. — Gift 1)
1872 med friherrinnan Sigrid Banér,
† 1S76; 2) 1883 med Agnes Charlotta
(Lotten) Weidenhielm. S. G. H.

6. Rosenblad, Carl, friherre,
arméofficer, f. 8 juni 1854 i
Stockholm, † 11 juli 1926 därstädes.
Föräldrar: majoren friherre Eberhard
Mattias R. och grevinnan Agneta
Charlotta Maria Posse. Kusin till

Carl Rosenblad (0).

B. 5. — B. blev underlöjtnant vid
Livgardet till häst 1874 samt
utnämndes till major där 1S96, till
överstelöjtnant 1898 ocli till
överste ocli sekundchef för Livreg: s
dragoner 1904; han lämnade denna
befattning 1915. Åren 1915—22 var han
kommendant i Stockholm. Han blev
generalmajor i generalitetets reserv
1926. — B. hade mycket sinne för den
enskilda utbildningen; inte minst
lade lian vikt vid manskapets och
särskilt underbefälets allmänbildning.
Han var själv en man med starka
kulturella intressen och fin bildning och
hade lätt för att uttrycka sig både i
tal ocli i skrift. Han var en av
spetsarna i huvudstadens kulturella liv;
"Kommendanten" var en av
Stockholms mest kända och populära
figurer. I sin ungdom utpräglat liberal
lade B. med ären allt större vikt
vid samhällsauktoritet och disciplin.
Bl. a. i skriften "Krigsberedskap ocli

folkanda" (1916) agiterade han för
ett stärkande av fosterlandskänslan
och försvarsviljan. I
högtidlighållandet av den 6 juni som Svenska
flaggans dag såg B. en angelägenhet
av nationell betydelse, och den
framgång den fått beror till stor del på
honom. — R. var ordf. i styr:na för
ett flertal sammanslutningar med
fosterländska, kulturella och
filantropiska syften. Bl. a, var ban ålderman
i Stockholmsgillet och 1915—24 ordf.
i Militär idrotts stockholmsdistrikt.
Ilan invaldes i Krigsvet. akad. 1917.

— Ogift. F. M.

7. Rosenblad, Gustaf Nils Oscar,

arméofficer, f. 1 aug. 1S88 i
Stockholm. Son till R. 5 i lians andra gifte.

— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1906 blev R. underlöjtnant vid Svea
livgarde 190S. Vid sidan av
militärtjänsten avlade han jur. kand.-ex. vid
Stockholms högskola 1912. Han
genomgick Krigshögskolan 1915—17,
var aspirant vid Generalstaben 1918
—20, blev kapten 1921 (vid
Generalstaben 1923), var lärare vid
Krigshögskolan 1928—30, utnämndes till
major i Generalstaben 1929 (vid
Generalstaben 1930), tjänstgjorde som
stabschef hos militärbefälhavaren för Övre
Norrland 1930—33 och erhöll sistn.
år transport till Livreg :s grenadjärer.
Efter att 1934 ha utnämnts till
överstelöjtnant var E. militärattaché
i Frankrike och Belgien 1935 samt
blev överste i armén 1936, chef för
Västerbottens reg. 1937,
ställföreträdande arméfördelningschef 1941 och
generalmajor 1942; från sistn. år till
1946 var ban militärbefälhavare för
Sjätte militärområdet, varefter ban
övergick på disponibilitetsstat. B. var
sekr. i 1929 års försvarsutredning.
Under sin tid som reg.-chef i Umeå var
han ordf. i Västerb. läns
landstorms-förb. -— B. har dokumenterat sig som
en skicklig militär förvaltningsman
och trupputbildare, strängt
disciplin-krävande men samtidigt med
förståelse för bl. a. den militära idrottens
betydelse. Hans personliga
förhållningssätt under andra världskriget
kom emellertid att i vissa punkter
väcka kritik. Framför allt med
anledning av att B. deltagit i
aktieteckningen vid tidn. Dagspostens start
uppstod i början av 1946 en opinion
för hans avlägsnande från chefsposten
i Sjätte militärområdet. Stats- ocli
försvarsministrarna förklarade
därvid (i anslutning till en av
justitie-kanslern verkställd utredning), att
B:s pålitlighet ej kunde betvivlas;
sedan överbefälhavaren i en skrivelse
till försvarsministern framhållit, att
B. i fråga om sitt aktieinnehav
lämnat mot varandra stridande uppgifter
ocli att överbefälhavarens tillit till lio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free