- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
356

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosencrantz, ätt - Rosendahl, Henrik - Rosendal, Gunnar - Rosenfeldt, Werner von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosendahl

356

von Rosenfeldt

Henrik Rosendahl.

rvttmästaren Peter Christian Sylvan
(f. 1765, † 1814), som 1805 adlades
och adopterades på sin svärfars namn
E. Från honom härstammar den nu
levande adopterade ättegrenen.

Rosendahl, Henrik Viktor,
läkare, farmakolog, botanist, f. 12 dec.
1855 i Filipstad, † 11 aug. 1918 i
Stocksund, Stockholms län.
Föräldrar: veterinären Victor Samuel R. och
Hedvig Sofia Håkansson. -— R. blev
apotekselev 1873 och avlade farmacie
studiosiex. 1876 samt apotekarex.
1879. Efter mogenhetsex. i Stockholm
sistn. år blev han vid Karol. inst. med.
kand. 1883 och med. lic. 1886,
studerade farmakologi vid univ. i Dorpat,
S:t Petersburg och Berlin 1892—93
samt blev med. dr och docent i
farmakologi vid Karol. inst. 1894. Han hade
flera läkarförordnanden, bl. a. i
Gällivare 1888—92, och var från 1895 till
sin död praktiserande läkare i
Stockholm. Efter prof.-förordnanden i
farmakologi vid Karol. inst. och i
Uppsala var B. e. o. prof. i allmän och
experimentell farmakodynamik samt
farmakognosi i Uppsala 1895—96.
Han blev 1895 tf. lärare och 1896
lärare i naturalhistoria och
farmakognosi vid Farmaceutiska inst. samt
1901 e. o. prof. och 1912 prof. i
botanik och farmakognosi där. Åren 1903
—04 och från 1910 var lian även
inst:s föreståndare. B. blev 1914 led.
av permanenta farmakopékommittén.
I botaniskt syfte gjorde han talrika
resor inom Sverige och besökte många
europeiska länder samt Madeira och
Kanarieöarna. — B:s vetenskapliga
verksamhet tillhör främst
farmakologi och botaniken. Inom den förra
och angränsande områden publicerade
han en rad skrifter, bland vilka
märkas "Farmakologiska undersökningar
beträffande Aconitum septentrionale
Koelle" (1893, drsavh.; även på
tyska), "Järnets verkningssätt inom

organismen enligt äldre ocli nutida
uppfattning" (1894), "Kopparns
fysiologiska betydelse för växt- och
djurriket, dess giftverkan samt
terapeutiska användning" (1895) samt
analyser av olika brödfynd från tiden
400—1050 e. Kr. B:s botaniska
undersökningar gällde särskilt
ormbunkarna, och lian var en mycket
framstående kännare av dem, deras
systematik och växtgeografi m. m. Bl. a.
utgav han "Bidrag till Sveriges
orm-bunksflora" (1—3, 1909—16) samt
behandlade fräken- och lummerväxter.
Därjämte förberedde lian utgivandet
av en flora över Skandinaviens ocli
det norra polarområdets ormbunkar
men hann blott publicera materialet
över Grönland (1918). Till tjänst för
den akademiska undervisningen utgav
lian de förträffliga "Lärobok i
farmakognosi" i( 1895—97) och "Lärobok i
botanik" (1902—03). B. odlade
framgångsrikt många sydländska växter
vid och i sitt hem i Stocksund. Han
testamenterade sitt väldiga och
dyrbara ormbunksherbarium till
Riksmus. Hans övriga samlingar finnas
till största delen i Farmaceutiska
inst. — Gift lj 1896 med Sigrid
Helena Frick, † 1900; 2) 1901 med Hilda
Sofia Petersson. —- Litt.: biografi av
B. Westling i Sv. farmaceutisk tidskr.
1918, av S. Birger i Sv. botanisk
tidskr. 1919. — En son till B. i andra
giftet är förf. Sven Viktor R. (f. 1913),
som utgivit romaner och berättelser
ni. m., främst med motiv ur sv. natur
och ur djurlivet i markerna; bl. a.
märkas "Skogarnas åbor" (1932),
"Vildfågelns fjäll" (1934), "Korpar"

(1936), "Räven från Krackberget"
(1941) och "Äventyr i markerna"
(1948) samt romanen "Vårsådd"

(1937) och novellsamlingen "Frid på
jorden" (1945). S. L.

Rosendal, G-un nar, präst, f. 4
april 1897 i Grevie skn, Kristianst.
län. Föräldrar: hemmansägaren
Andreas R. och Theolinda Persson. — R.
avlade 1917 studentex. i Lund, där
lian blev teol. kand. 1921, teol. lic.
1924 och teol. dr 1930. Han
prästvigdes för Lunds stift 1922 och var, sedan
han en tid varit kyrkoadjunkt i
Höganäs, komminister i Riseberga 1924—
27 och i Trelleborg 1927—34 samt är
sedan sistn. år kyrkoherde i Osby.
■—-R. har gjort sig känd som en av
förgrundsfigurerna inom de högkyrkliga
strömningar, som med ny kraft bröto
fram på 1930-talet, och är
förespråkare för en restaurering av kyrkan
och församlingslivet i katolsk
riktning genom ett starkare betonande av
ämbetet, sakramenten och liturgin,
det regelbundna andaktslivet och
biktinstitutionen. R. är mycket
produktiv som andlig förf. och startade 1935

Gunnar Rosendal.

i Osby eget bokförlag, Pro ecclesia,
på vilket han sedan dess utgivit sina
böcker. Bland hans skrifter märkas
"Upplösningen av det juridiska
föreställningskomplexet i evangelisk
teologi. En studie i försonings- och
rätt-färdiggörelselärans historia"
(drsavh., 1930), den biografiska serien
"Bätte lärare" (1—3, 1931—36),
behandlande bl. a. Arndt, Scriver,
Svedberg, Schartau ocli Olaus Petri ocli
kompletterad med "Palestrina och
Scliütz. Kyrkomusikens rätte lärare"
(1934), samt- vidare serierna
"Kyrklig förnyelse" (1—4, 1935—45) och
"Nådens år. En kyrkokalender" (1—
2, 1940—41). B. har även författat
skriften "Vår herres Jesu Kristi
lekamens och blods sakrament" (1938)
samt utgivit "Aftonsångspostilla"
(1932; tills, med A. Malmberg) och
"En svensk kyrkopostilla" (1936). —
Gift 1932 med Elsa Margit Bengtsson.

D.T., (Lt).

Rosenfeldt, Werner von,
sjöofficer, nautiker, skald, f. i nov. 1639
på godset Müntenhof i Estland, † 5 dec.
1710 i Karlskrona. Föräldrar:
krigskommissarien David Reimers, adlad
vonR., och Maria Magdalena von
Krusenstjerna. — B. ingick 1658 vid
flottan. Efter att två år senare ha blivit
underlöjtnant gick han för en tid i
holländsk tjänst. Han deltog i det andra
engelsk-holländska kriget och följde
sjöexpeditionen till Sydeuropa och
turkiska arkipelagen. Efter
hemkomsten 1666 blev han överlöjtnant samt
1668 kapten, 1675 kommendör och
1676 major. Sistn. år utnämndes lian
för visad tapperhet i slagen vid
Bornholm och Öland till amirallöjtnant. År
1680 befordrades lian till viceamiral
och 1700 till holmamiral i Karlskrona.
— B. torde lia varit sin tids främste
nautiske expert. År 1679 utnämnd till
inspektör över lotsväsendet samt över
flottans styrmän skrev han "Naviga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free