- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
360

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rosenhane, Schering - 3. Rosenhane, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosenhane

360

von Rosenheim

Schering Rosenhane.
Målning av okänd konstnär 1G59 (Rådhuset, Stockholm).

ett anförande riksdagen 1660, där han
som talesman för regeringen och rådet
företrädde motståndet mot adelns
krav på vittgående konstitutionella
garantier. Det av riksdagen antagna
tillägget till 1634 års regeringsform,
det s. k. additamentet, grundade sig
på ett av R. utarbetat förslag. Vid
riksdagen var R. även en bland dem,
som utsågos att handha drottning
Kristinas angelägenheter under
hennes för ständerna föga välkomna
besök i Stockholm; om lians anseende
vittnar vidare, att han vid ett tillfälle
uppsattes på förslag till rikskansler.
I finanspolitiken anslöt han sig ivrigt
till Gustaf Bondes program med dess
krav på försiktig hushållning ocli
fortsatt godsreduktion. I sin
egenskap av Stockholms överståthållare,
med vilket ämbete han bekläddes 1652
vinnlade lian sig med kraft om hu-

vudstadens intressen, särskilt i slutet
av sin levnad. Hans insatser belysas
av en av honom 1663 uppsatt
äm-betsberättelse, som samtidigt utgör
en ovärderlig källa till vår kännedom
om det dåtida Stockholm. Den året
efter R:s död utfärdade, mer än ett
sekel gällande instruktionen för
över-ståthållarämbetet återgår på av
honom gjorda förarbeten. — R:s väsen
präglades av en förfinad kultur, som
i förening med naturlig älskvärdhet
gjorde honom till en ovanligt
charmerande personlighet, en av vår
stormaktstids intressantaste. Han har
efterlämnat ett flertal skrifter, bl. a.
självbiografiska anteckningar och en
handbok i lanthushållning, tryckt
först i våra dagar ("Oeconomia", på
uppdrag av Lärdomshistoriska
samfundet utg. av T. Lagerstedt 1944).
R:s litterära alstring kännetecknas av

en ovanligt klar framställningskonst
utan den svulst och benägenhet för
inblandning av främmande uttryck, som
i övrigt var så utmärkande för tiden.
Bl. a. detta har givit upphov till
teorin att R. skulle vara förf. till "Thet
swenska språketz klagemål" och
alltså identisk med pseud. Skogekär
Bärgbo. J. Nordströms omdatering av
dikten till 1630-talet och antagande,
att dess förf. möjligen vore B., har
prövats av E. Källquist, som funnit
starka argument för teorins
riktighet. Enligt denne sammanfaller
diktens program med B:s önskemål ocli
strävanden, och den i B:s
självbiografi röjda stilistiska talangen
framträder även- i "Thet swenska språketz
klagemål". — Gift 1636 med Beata
Sparre af Rossvik. — Litt.: A. Stille,
"S. B. som diplomat och ämbetsman"
(1892); J. Nordström, "Till frågan
om Skogekär Bärgbo" (Samlaren
1917); E. Källquist, "Thet swenska
språketz klagemål" (drsavh. 1934);
se även litt. till släktart, C.-F. C.

3. Rosenhane, Gustaf, friherre,
ämbetsman, f. 19 maj 1619 på Torp i
Husby-Oppunda skn, Södermani. län,
† 26 mars 1684 i Stockholm. Bror till
B. 2. — R. blev student vid Uppsala
univ. 1628. Han utnämndes till
hov-junkare 1635 och tillbragte därefter
tiden 1636—40 på resor, framför allt
i Frankrike och Italien. Efter
återkomsten trädde han i statens tjänst,
blev 1642 assessor i
Räkningekammaren och 1647 kammarråd samt var
1650—58 v. president i Svea hovrätt.
Han kallades 1660 till kansliråd, men
tjänsten indrogs; 1661—64 var han
(utan att tillträda ämbetet)
president i Dorpats hovrätt. Han blev
häradshövding i Oppunda och Villåttinge
1653 samt i Färentuna och Vallentuna
1672. År 1642 ärvde han Haneberg i
Näshulta skn, Södermanl. län. Han
upphöjdes till friherre 1654. — R. har
länge av eftervärlden betraktats som
identisk med pseud. Skogekär
Bärgbo, förf. till sonettsamlingen
"Wene-rid", "Fyratijo små wijsor" och "Thet
swenska språketz klagemål". Nyare
forskning liar emellertid visat, att det
sannolikt i stället är brodern Schering
R. (R. 2), som dolt sig bakom denna
pseud. R. har dock utgivit ett par
smärre arbeten på prosa, "Förklaring
öfver then 103. K. Davidz psalm"
(1680) och "Respublica glacialis"
(16S1), en kulturhistoriskt intressant
skildring av det nordiska
vinterfisket, sannolikt skriven redan på
1640-talet. — Ogift. — Litt.: E. Meyer,
"G. R., hans lif och verksamhet"
(1888); S. Andersson, "Några
anmärkningar till G. R:s Respublica
glacialis" (1917); se även litt. till
släktart. Lt.

t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 24 00:25:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free