Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Rosenius, Carl Olof - 2. Rosenius, Martin - 3. Rosenius, Efraim - 4. Rosenius, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenius
363
Rosenius
kyrkliga seden. Den andra av de stora
organisationer, som utgingo frän R:s
verksamhet, Sv. missionsförb., bröt
emellertid med denna mening och
bildade egna förs., även om dess medl. i
allmänhet nominellt stodo kvar i
statskyrkan. Missionsförb. tillkom
dock först 1878, efter B:s död. — I
R:s åskådning dominerar den
lutherska tanken på människans frälsning
genom Guds nåd allena och från
människans sida av tro allena. R:s
ensidiga betoning av denna tanke var ett
arv från nyläsarna ocli den hos dem
kvarlevande herrnhutiska
religiositeten. Däri låg en motsättning mot den
äldre pietismens lagiska prägel men
också en fara för att det etiska kravet
och allvaret kunde förflyktigas. Det
låg nära till hands att uppfatta Gud
som blott den milde, allt förlåtande
Fadern och att bortse från hans
stränga dom över synden och
syndaren. Denna s. k. hyperevangelism
visade sig också på en del liåll som ett
resultat av R:s förkunnelse, och lian
drevs därav att också betona
helgelsen, den frommes fortgående arbete
på sin bättring ocli andliga
utveckling. Det förhärskande draget i R:s
åskådning förblev dock det
evangeliska, förtröstan ocli glädjen i
vissheten om frälsningens oändliga gåva
till syndaren. Detta hörde säkerligen
väsentligen samman med hans egen
personliga läggning. R. var en varm
och hjärtegod natur, han behärskades
av en innerlig och enkel barnafromhet,
som ibland kunde te sig alltför vek och
känslosam. Men det var kanske just
därför han blev populär i vida kretsar
och vann ett inflytande, som gjorde
honom till en folklig profet. Hans
personliga egenart framträder tydligt
icke blott, i betraktelserna utan också
i de andliga sånger han skrev för
väckelsemötena som ersättning för de
enligt hans mening alltför högtidliga
och stela psalmerna med deras ofta
tunga melodier. Två av R:s mest
kända sånger lia emellertid fått plats
i 1937 års psalmbok, nr 304 ("Med
Gud och lians vänskap, Hans ande och
ord") och nr 379 ("Ängsliga hjärta,
upp ur din dvala!"). Bland R:s
skrifter i övrigt kunna nämnas
"Betraktelser för hvar dag i året," (1873), en
sammanställning av utdrag ur
Pietis-ten (enbart i Sverige tr. i 165 000 ex.;
de gå alltjämt ut i stor uppl.) samt
hans "Samlade skrifter" (1—4, 1895
—97). B:s skrifter lia översatts till
flera språk. Särskilt har i Norge och
Danmark hans inflytande på den inre
missionens folk varit stort. Den äldre
Augustanasynoden i Förenta staterna
präglas väsentligen av B:s åskådning
och hans väckelses fromhetstyp. —
Gift 1S42 med Agatha Ulrika Lind-
berg. — Litt.: G. Brandt, "C. O.
Eo-senii förkunnelse" (1918); S. Lodin,
"C. O. B. Hans liv och förkunnelse"
(1933); E. Bodhe,
"Wallin-Rosenius-Schartau" (i Nordisk kristendom,
1944). E. B—n.
2. Rosenius, Martin Gabriel,
teolog, f. 20 juli 1825 i Nederkalix
skn, Norrb. län, † 16 april 1901 i Lund.
Bror till B. 1. — Efter studier vid
Härnösands gymnasium blev R. 1S45
student i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1851, fil. dr 1S54 och docent i
Gamla testamentets exegetik 1856.
Sistn. år prästvigdes lian. År 1860 blev
lian lektor vid Göteborgs högre
elementarläroverk och samtidigt
kyrkoherde i Lundby, 1867 teol. adjunkt vid
Lunds univ. ocli samtidigt kyrkoherde
i Stångby och Vallkärra samt 1882
e. o. prof. i exegetik i Lund. Han blev
teol. dr i Uppsala 1877. — R. utgav
teologiska arbeten, bl. a.
"Inledningsvetenskapen till den heliga skrift"
(1872, 2:a uppl. 1S78) samt övers, med
kommentarer, ss. "Profeten Mika"
(1879) och "Det nya testamentet
Mat-tei evangelium med förklaringar" (1
—4, 18S8). — Gift 1) 1862 med
Martina Henrietta Wennerberg. † 1879;
2) 1882 med Bertha Windahl, † 18S5;
3) 1S93 med Ellen Elisabeth Svensson.
E. B—n.
3. Rosenius, Per Efraim,
publicist, f. 11 juli 1855 i Stockholm, ‡ 13
okt. 1932 därstädes. Son till E. 1. —
E. avlade mogenhetsex. som privatist
i Örebro 1875 och bedrev studier vid
Uppsala univ. 1S75—SO. Han ägnade
sig därefter åt journalistik och var
1883—89 och 1892—1904
riksdagsreferent åt olika tidn., bl. a.
Aftonbladet och Dagens Nyheter. Åren 1884—S5
var han medarb. i den av K. P.
Arnoldson utg. Tiden och 18S9—92 red. för
Eskilstuna-Posten och Katrineholms
Tidn. E. var därefter bosatt i
Stockholm men medarbetade främst i
lands-ortstidn., bl. a. med sin under sign.
R-s-s publicerade veckokorrespondens
"Från Birger Jarls stad", på vilken
ett flertal frisinnade och liberala tidn.
abonnerade; han behandlade däri
såväl politik som händelser inom den
litterära och konstnärliga världen.
Från 1905 skrev lian även
riksdagskorrespondenser, utformade som en
serie porträtt över riksdagsmännen.
I övrigt publicerade han ett stort
antal kåserier, resebrev och skönlitterära
bidrag i olika sv. och finska tidn.,
varjämte han redigerade en spalt för
schackproblem i Dagens Nyheter. —
B. var politiskt frisinnad och stod
bl. a. Karl Staaff nära. Hans intima
förbindelser inom den politiska
världen gjorde lians korrespondenser
särskilt uppmärksammade; de utmärktes
av ett sobert språk och måttfullt av-
Efraim Rosenius,
vägda omdömen. I bokform utgav B.
"Satir och skämt på vers" (1902). —
Gift 1889 med Helena Charlotta
Björkman. S. S\v.
4. Rosenius, Johan Anders Martin
Paul, läkare, ornitolog, f. 12 mars
1865 i Göteborg. Son till B. 2 i lians
första äktenskap. — Efter
mogenhetsex. i Lund 1883 blev B. fil. kand. där
1SS7, med. kand. i Stockholm 1891 och
med. lic. i Lund 1895. Sedan sistn. år
driver han enskild praktik i Malmö.
— B. är en framstående fågelkännare.
I alla delar av vårt land och flerstädes
utomlands, särskilt i
Medelhavsländerna (Nordafrika 1903, 1910 och
1925), liar lian studerat fåglar vid
deras bon, undersökt deras
levnadsvanor och intresserat sig för deras ägg
och bobyggnad. Han är även en mycket
skicklig fågelfotograf och tillhör de
ledande inom naturskyddet, särskilt
fågelskyddet. B. tog initiativ till
fridlysningen av ön Måkläppen vid Skånes
sydkust med dess rika fågelliv. Han
har utgivit ett stort antal populära,
rikt illustrerade arbeten, ss.
"Naturstycken" (1897), "Under skilda him-
Paul Rosenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
