Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenström, Henrik - Rosensvärd, ätt - 1. Rosensvärd, Henrik - 2. Rosensvärd, Alexis - Rosir, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosensvärd
365
Rosir
statshushållningens hörnstenar,
härrörde till ej ringa del från R. Han
ägde stenhus på Södermalm och tvenne
malmgårdar jämte ett flertal
jordegendomar, bl. a. Vällinge i Salems
skn, Stockholms län, där han drev ett
mässingsbruk. Han blev 1665 e. o.
kommissarie i Kommerskollegium,
blev följ. år led. av
myntkommissionen och adlades 1672. — Gift med
Christina Ulfvenklou. C.-F. C.
Rosensvärd, ätt, härstammande
från Danmark, varifrån äldste kände
stamfadern läraren Johan Pettersen
(f. 1655, † 1717) överflyttade till
Sverige; han blev 1704
amiralitetspredikant i Karlskrona och omkr.
årsskiftet 1709—10 superintendent
därstädes. Två sonsöner till honom,
bröderna överstelöjtnanten Carl
Reinhold Pettersén (f. 1739, † 1790) och
Adolf Fredrik Pettersén (f. 1753, †
1799), slutligen konteramiral,
adlades 1781 med namnet R. Den förre
blev farfar till generallöjtnanten,
statsrådet Henrik R. (R. 1). Med
dennes son, agronomen, kammarherren
Carl Johan R. (f. 1874, † 1933), utdog
den äldre ättegrenen på manssidan.
— Tvenne bröder till de 1781 adlade
Carl Reinhold och Adolf Fredrik R.,
kommendanten i Karlskrona,
konter-amiralen Nils Elias Pettersén (f. 1743,
† 1817) ocli översten Henrik Vilhelm
Pettersén (f. 1748, f 1826), adlades
1809 och adopterades på brödernas
namn ocli nummer, dock utan att
introduceras. Namnet R. upptogs
emellertid först av en sonsons son till
Nils Elias Pettersén, adjutanten hos
kommendanten i Karlskrona,
kaptenen Otto Pettersén (f. 1841, † 1929),
som 1897 tog introduktion på
Riddarhuset med namnet R. Från honom
härstammar ättens nu levande gren. En
kusin till Otto Petterséns far var
kommendören Alexis R. (R. 2), som
1898 antog namnet R. men ej
introducerades.
1. Rosensvärd, Johan Benrik,
arméofficer, politiker, f. 13 okt, 1816
på S:t Barthélemy, † 13 nov. 1890 på
Lång, Grums skn, Värml. län.
Föräldrar: guvernören på S:t Barthélemy
Johan Samuel R. och Christina Sofia
Appelqvist. — Tidigt fader- och
moderlös sändes B. till Sverige, där lian
uppfostrades hos sin fars
anförvanter. Han blev kadett vid Karlberg
1831, utnämndes till underlöjtnant
vid Södermanlands reg. 1S36,
genomgick Högre artilleriläroverket 1838—
41 samt blev major i armén och
stabschef i andra militärdistriktet 1851.
Han blev överste ocli chef för
Värmlands reg. 1859 och för
Södermanlands reg. 1864 samt utnämndes 1867
till generalmajor i armén. År 1870
blev B. landshövding i Värml. län men
Henrik Rosensvärd.
lämnade denna post 1873, då han
utnämndes till generalbefälhavare i
tredje militärdistriktet. År 1S79 blev
lian generallöjtnant, och 1884 erhöll
han avsked ur aktiv tjänst, varefter
lian ägnade sig åt skötseln av
fideikommissegendomen Lång i Värmland,
som lian innehade genom sitt gifte. —
B. deltog i riksdagsarbetet som led. av
Ridderskapet och adeln och var led.
av den s. k. lantförsvarskommittén
1S61—64. Han insattes 1871 av Värml.
läns landsting i Första K., som han
tillhörde till 18S4. Han var
kammarens v. talman 1876—77. Efter att
som medl. av försvarsutskotten såväl
1875 som 1877 lia understött de
då föreliggande härordningsförslagen
blev R. 1877 statsråd och chef för
Lantförsvarsdep. Han ville med
undanskjutande av de stora
tvistefrågorna söka åstadkomma partiella
förbättringar i härorganisationen, då frågan
emellertid 1878 ånyo togs upp i hela
sin vidd genom Lantmannapartiets
förslag om nittio dagars övningstid
och värvad stam. R. ställde sig
avvisande till detta förslag och uttalade
tvivel om möjligheten att rekrytera
den föreslagna stannnen på frivillig
väg. Regeringens eget reformförslag
kom 1880 och innebar blott en
utsträckning av värnpliktstiden men icke av
övningarnas längd. Trots detta
avslog Andra K. förslaget under
hänvisning till
kompromissöverenskommel-sen 1873, enligt vilken försvars- och
grundskattefrågorna skulle lösas
samtidigt, varefter regeringen begärde sitt
avsked. — R. invaldes i Krigsvet.
akad. 1857. — Gift 1868 med
grevinnan ’Natalia Löwenhielm. F. M.
2. Rosensvärd, Alexis Felix,
före 1898 Pettersén, sjöofficer, f.
1 febr. 1820 i Calais, † 9 aug.
1908 i Ronneby. Föräldrar:
skepps-klareraren i Calais Axel Ludvig
Pettersén och Neeltje Korff. — R. kom
till Sverige 1831 och blev
skeppsgosse 1832, sekundlöjtnant vid
flottan 1840, kapten 1858,
kommendörkapten 1866 och kommendör 1S6S.
Han övergick till reservstat 1S80 och
avgick ur örlogstjänsten 1883. —
Åren 1844—46 var R. anställd i
engelsk samt 1849 i dansk örlogstjänst,
varunder han deltog i blockaden av
Elbes, Wesers ocli Jades mynningar
under preussisk-danska kriget. Efter
att 1S49—50 lia genomgått
Gymnastiska centralinst, tjänstgjorde R.
1850—58 huvudsakligen till sjöss, dels
på örlogsfartyg och dels som
befälhavare på till Norrland, Finland och
Tyskland destinerade handels- och
postångfartyg; 185S—66 var lian
ma-troskompanichef i Karlskrona. Han
tjänstgjorde som fartygschef bl. a. på
korvetten Orädd (1859), ångkorvetten
Gefle, som var det första fartyget med
propellermaskineri i sv. flottan (1S64
—65), monitoren Thordön (1866)
samt fregatten Vanadis (1867—68).
Han var ekipagemästare i Karlskrona
1871—72; sistn. år, liksom även 1873,
var lian eskaderchef för en större
sv.-norsk övningseskader. Åren 1873—75
var han varvschef samt 1875—78
militärchef i Karlskrona. Efter
övergången till reservstat var han 1881
mönsterherre för båtsmanshållets s.
distrikt. — R. invaldes i
Örlogsmannasällskapet 1865 och blev dess
hedersled. 1874. — Gift 1851 med Sofia
Carolina Bildegard Virgin. A. G.
Rosir, Johan, före adlandet
Rosir, friherre, jurist, ämbetsman, f. 29
nov. 1709 i Västergötland, † 14 sept.
1789 i Stockholm. Föräldrar: bonden
Gunno Persson och Kristina
Tor-björnsdotter. — R. blev student i
Uppsala 1730, där han huvudsakligen
ägnade sig åt studiet, av
rättsvetenskaperna. Han inträdde som
auskultant i Svea hovrätt 1736 ocli blev e. o.
Johan Rosir. Målning (detalj) av L. Pasch
d. y. 1772 (Svea hovrätt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
