- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
369

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosensvärd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rossander

369

Rossi

människa och blev bl. a. som
mångårig stormästare i "Par Bricole" högt
uppburen. — Gift 1) 1801 med Emma
Maria Godenius. † 1875; 2) 1888 med
Hedvig Wendela Forsgrén. — Litt.:
nekrolog av J. Berg i Hygiea 1901, av
E. Edholm i Tidskr. i militär
hälsovård 1901. P. H. T.

2. Rossander, Gulli, fysiker,
rösträttskvinna, dotter till B. 1. i hans
första gifte, se Petrini, s. 100.

3. Rossander, Carl August Julien,
elektrotekniker, f. 2 maj 1875 i
Stockholm, † 15 juli 1927 därstädes. Bror
till B. 2. — B. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1892 och utexaminerades
från Tekn. högskolan 1896. Han var
anställd hos Luth & Boséns elektriska
ab. i Stockholm 1896—97, studerade
vid tekn. högskolan i
Berlin-Charlot-tenburg 1897—98 samt var ingenjör
hos Allgemeine
Elektrizitäts-Gesell-scliaft i Berlin 1898—99 och förestån-

Carl Rossander (B).

dare för Gävle stads elektriska
belvs-ningsab. 1899—1901. Tills, med "T.
Holmgren grundade B. i Stockholm
1901 den konsulterande
ingenjörsfirman Elektriska prövningsanstalten
Holmgren & Bossander, där han till
1903 och från 1904 till sin död var
överingenjör och delägare. Åren 1903
—04 innehade han som statsinspektör
uppdraget att organisera den
nyinrättade elektriska inspektionen inom
Kommerskollegium. B. blev 1922 tf.
prof. och 1925 prof. i elektrisk
anläggningsteknik vid Tekn. högskolan.
Han gjorde flera studieresor inom
Europa och besökte 1912 Förenta
staterna. — R:s driftiga verksamhet som
elektrotekniker befordrade hos oss i
hög grad både elektroteknikens
utveckling och elektrifieringens
genombrott. Av hans många officiella
uppdrag märkas, att han var led. av
kommittén för utarbetande av nva
stadgar för Tekn. högskolan 1917, av 1920

24 Svenska män och kvinnor VI

års järnvägselektrifieringskommitté
och av 1924 års elektriska
taxekommitté. Han var av
Överståthållaräm-betet förordnad inspektör över
elektriska anläggningar i Stockholm 1917
—25 och anlitades flitigt som
rådgivare vid anläggandet av
elektricitetsverk m. m. Därjämte var han
bl. a. sekr. i Sv.
elektricitetsverks-fören. 1913—25, ordf. i Sv.
teknolog-fören. 1917—19 och i Sv.
konsulterande ingenjörers fören. 1921—24
samt led. av Stockholms
stadsfullmäktige (högerman) från 1923 och av
Stockholms industriverksstyr. från
1924. Han tillhörde även 1923 års
operasakkunniga och var suppleant i
styr. för K. teatern från 1924. År 1919
blev han led. av Ing. vet. akad. B.
publicerade ett stort antal
elektro-tekn. uppsatser i in- och utländsk
fackpress och utgav dessutom "Oin
tariffer för leverans af elektrisk
energi" (1909) samt det viktiga arbetet
"Symboliska belastningskurvor och
deras användning" (Ing. vet. akad:s
handl., 3, 1921), som haft betydelse
för utvecklandet av
elektricitetsverken i vårt land. — Gift 1899 med
Ebba Charlotta Perno. S. L.

Rossby, Carl-Gustaf Arvid,
meteorolog, f. 28 dec. 1898 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören Arvid R.
och Ingeborg Alma Charlotta
Mare-lius. — Efter mogenhetsex. 1917 blev
B. fil. kand. 1918 och fil. lic. 1925, allt
i Stockholm. Han studerade geofysik
1918—19 i Bergen, där han även var
assistent hos prof. V. Bjerknes och
meteorolog vid Veirvarslingen, samt
1920 vid Leipzigs univ. Ären 1922—25
var han extra meteorolog vid Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt i
Stockholm, och 1923 deltog han i C.
Holmboes expedition till Grönland.
Som Sverige-Amerika stiftelsens
stipendiat blev B. 1926 meteorolog vid
United States Weather Bureau i
Washington. Vid D. Guggenheim Fund
for Promotion of Aeronautics blev han
1927 ordf. i kommittén för
aeronautisk meteorologi och organiserade följ.
är en modellväderlekstjänst för
flygtrafiken i Kalifornien. Han blev 1928
associate prof. i meteorologi vid
Massachusetts Institute of Technology
i Cambridge och grundade där en
meteorologisk avd., vars chef han som
ord. prof. var 1932—39. B. var bitr.
chef för forskning och utbildning vid
United States Weather Bureau 1939—
41 och blev s. å. prof. och föreståndare
för meteorologiska avd. vid Chicagos
univ. Han var 1931—47 research
associate vid Woods Hole Oceanograpliic
Institute. Sedan sistn. år innehar han
en personlig professur i meteorologi
vid Stockholms högskola. — I
Förenta staterna utförde B. ett bety-

Carl-Gustaf Rossby.

dande teoretiskt arbete inom
dynamisk meteorologi och oceanografi. Han
liar även ägnat sig åt praktisk
aero-logi och flygmeteorologi. Med avh.
"Thermodvnamics applied to air mass
analysis" (1932) införde han
begreppen potentiell stabilitet och
instabilitet samt det originella s. k. Bossbys
diagram, som gör det möjligt att
skilja mellan olika slag av
temperaturinversioner och fastställa
luftmassors ursprung. Av R:s övriga skrifter
märkas "The layer of frictional
in-fluence in wind and ocean currents"
(1935) och "Kinematic and
hydrosta-tic properties of certain long waves in
the Westerlies" (1942). B:s teoretiska
undersökningar rörande den allm.
cirkulationen lia med viss framgång
till-lämpats vid försök i Förenta staterna
att utfärda prognoser för
femdagars-perioder. — B. blev hedersled, av Boyal
Meteorological Societv i London och
led. av National Academv of Sciences
1943. — Gift 1929 med Harriet
Marshall Alexander. O. Lt.

Rossi, Frans Josef Anton,
läkare, f. 26 april 1774 i Stockholm,
† 9 juli 1854 i Schwerin. Föräldrar:
instrumentmakaren Giuseppe R. och
Birgitta Lycliou. — B. som erhöll en
del av sin skolbildning i Mecklenburg,
inskrevs 1787 som kirurgie studerande
i Stockholm och erhöll 1789
fältskärs-gesällbrev. Efter att under 1789—90
års krig ha tjänstgjort som fältskär
vid fältsjukhusen blev han 1795 kir.
magister i Stockholm och 179S medl.
av Collegium medicum. Som k.
kirur-gisk stipendiat studerade han de följ.
åren i Tyskland och blev 1S00 med. och
kir. dr i Jena. Hemkommen
tjänstgjorde han som fattigläkare i
Stockholm, blev 1802 anatomie prosektor
vid Theatrum anatomicum och
utnämndes 1805 till livkirurg hos
Gustav IV Adolf, vilken han åtföljde till
Pommern. År 1807 fick B. fullmakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 11:48:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free