- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
370

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rossviksätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rossviksätten

370

Roth

Frans Josef Anton Rossi. Träsnitt.

som livmedikus. Han blev 1S09
livmedikus hos Karl XIII och senare s. å.
även läkare hos kronprinsen Karl
August. Då denne den 28 maj 1810 på
Kvidinge hed i Skåne störtade av
hästen, befann sig R. i närheten och
ingrep omedelbart utan att kunna
rädda hans liv. För att kunna
fastställa dödsorsaken beslöto R. och hans
medhjälpare, de tre
Lundaprofessorerna Engelhart, Florman och
Lilje-walch, att ej uppskjuta obduktionen,
som företogs, innan de från Stockholm
nedsända professorerna Pontin och
Berzelius hunnit anlända.
Dödsorsaken konstaterades vara slaganfall.
Rykten uppstodo emellertid snart, att
kronprinsen blivit förgiftad, och
endast genom en tillfällighet undgick R.
att dela Axel von Fersens öde, när
denne den 20 juni 1810 mördades av
stockholmspöbeln. Den 25 juni
anställdes åtal mot R., som dömdes till
förlust av livmedikustjänsten samt till
landsflykt; ehuru det senare straffet
upphävdes av K. M:t, lämnade R.
Sverige i början av 1811 och slog sig ned
som praktiserande läkare i
Mecklenburg. Därifrån utgav han 1812
skriften "tiber die Art und Ursache des
Todes des hochseeligen Kronprinzen
von Schweden Carl August". — Efter
sin död fick R. upprättelse genom A. J.
Amnéus’ "Om Kronprinsen Carl
Augusts dödssätt och de rättsmedicinska
hufvudpunkterna af rättegången mot
Rossi" (Uppsala univ:s årsskr. 1866).
— Inför eftervärlden framstår R. som
"en samvetsgrann och insiktsfull
läkare, om än icke en förmåga av första
rangen, samt en arbetsam, oförvitlig
och rättskaffens man" (Bruzelius).
Trots den exempellöst orättvisa
behandling han i Sverige fått utstå
bevarade han livet ut sin kärlek till
hemlandet, "ville aldrig medgiva att
Tyskland i något avseende kunde jämföras
därmed" och vårdade omsorgsfullt de

minnen och tillhörigheter han räddat
från Sverige. — Gift 1804 med
Christina Charlotta Elmgren. — Litt.:
biografi i Ny Illustrerad Tidn. 1S6S och
(av A. J. Bruzelius) i "Sveriges
Läkare-Historia" (2:2, 1876).

A. H—ck, (P. H. T.)

Rossviksätten, konventionellt
namn på medeltida frälsesläkt, som i
vapnet förde en båt. Släktens äldste
kände medl., väpnaren Gustav
Folkesson (nämnes 1382—84, var död 1388),
blev far till riksrådet Nils
Gustavsson (se nedan), vars mor, Märta
An-undsdotter, var besläktad med
marsken Erik Kettilsson Puke (se
släktart. Puke s. 177). Troligen var detta
orsaken till att Pukenamnet upptogs
av herr Nils’ son riksrådet och
väpnaren Erik Nilsson Puke (s. 178). Ätten
utgick med dennes son Gustav
Eriksson Puke, nämnd 1449—51 och död
1454. Han var broder i S:ta Gertruds
gille i Stockholm. — Den ovannämnde
Nils Gustavsson omtalas från 1390 och
var död 1440. Hans sätesgård var
Rossvik i Husby-Rekarne skn,
Södermani. län. Han omtalas som riddare
från 1400 och riksråd från 1413 samt
som lagman i Uppland från 1420. Han
var i sistn. egenskap en av rådets mest
betydande medl. Han förde i vapnet
"båt över stjärna". Han var 1413
förlänad med Umeå skn med dess
laxfisken och bekräftade 1424 på tinget i
Piteå birkarlarnas gamla privilegier.
Eedan 1409 innehade han jord i
Bossvik i Husby-Rekarne skn, Södermani.
län, men bodde som äldre på Österby i
Tumbo skn, samma län. Han satt
under Erik av Pommern som hövitsman
på Korsholm, där han från 1432
representerades av sonen Erik Puke. Då
Engelbrekt Engelbrektssons släkt hade
arvejord i Rekarne, uppkom tidigt
förbindelser mellan herr Nils och
Engelbrekt. Han anslöt sig
sommaren 1434 med sina krigare till
dalahären och var med vid Engelbrekts
möte med Västmanlands inbyggare.
Han var även medutfärdare av rådets
brev 9 juni 1435 till Tyska ordens
högmästare och till hansestäderna
med anhållan om hjälp. Han
överlevde efter Engelbrekts död sonen Erik
Pukes resning, fall och avrättning på
Karl Knutssons befallning 1437 samt
förekommer 1438 för sista gången
levande i urkunderna. — Gift 1)
med en dotter till Jöns Ambjörnsson
(sparre över blad); hon var död
1401; 2) hustruns namn okänt; 3)
1428 med Birgitta Ottesdotter
[Pecca-tel). — Litt.: B. Hildebrand,
"Esbjörn Blåpanna och hans arvingar"
(Personhist. tidskr. 1934); G.
Carlsson, "Senare medeltiden. I. Tidsskedet
1389—1448" (i "Sveriges historia till
våra dagar", 3: 1, 1941). B. H—d.

Rostius, Christopher, läkare,
f. 10 sept. 1620 i Dachwig i
Thüring-en, Tyskland, † 24 mars 1687 i Malmö.
Föräldrar: stadskämnern i Dachwich,
senare prefekten i Bussleben Johannes
R. och Euphrosynia Hörnia. — R.
studerade vid Rostocks univ. i Tyskland
1642—46, vid Sorö akad. i Danmark
1647—49 samt vid Leidens och
Ut-rechts univ. i Holland 1649. Han
utövade en tids läkarpraktik i Hamburg
och fick inom kort så stort anseende,
att han kallades till arkiater lios den
danske ståthållaren i Norge H.
Sehe-sted, vilket han dock avböjde. År 1650
blev han stadsfysikus i Helsingör i
Danmark och 1657 med. dr i Leiden.
R. förordnades 165S till
generalguver-nementsmedikus i Skåne och 1664
därjämte till lektor i grekiska vid Lunds
gymnasium. Vid upprättandet av
Lunds univ. utnämndes lian 1667, med
bibehållande av befattningen som
ge-neralguvernementsmedikus, till förste
prof. i medicin med arkiaters namn.
Åren 1668—76 var han även univ:s
bibliotekarie och vt 1669 dess rektor.
Som univ:s repr. deltog han i
riksdagen 1672. Krigsutbrottet med
Danmark 1676 medförde
univ.-undervisningens nedläggande, och efter desä
upptagande 16S2 återgick R. ej i
tjänst som prof.; till sin död fortsatte
han sin 1664 begynta
läkarverksamhet i Malmö. — R. åtnjöt stort
anseende både som en utmärkt lärare och
som en mångsidigt lärd man. Han var
en stor tillgång för Lunds univ. under
de första oroliga ären. Hela sin
förnämliga boksamling, 486 arbeten,
testamenterade han (1687) till Lunds
univ., vars bibliotekarie han
tidigare varit. Denna donation blev ett
värdefullt tillskott till univ.-bibl:s
bokbestånd, som då blott utgjordes av
3S6 bd och "några gambla
munkeböcker". I R:s donation ingick även hans
unika herbarium, som utgör Nordens
äldsta till vår tid bevarade
växtsam-ling (nu i Lunds univ:s botaniska
mus.). Herbariet daterar sig frän 1610
och har således ej sammanbragts av
R., som torde ha använt det vid den
akademiska undervisningen. Det
innehåller 372 växter (varav blott en
kryptogam), huvudsakligen köks-,
trädgårds- och prydnadsväxter,
möjligen från den botaniska trädgården i
Leiden. — Gift 1) 1662 med Anna
Olaiclotter, † 1679; 2) 1682 med
Petronella Svenonia. — Litt.: O. Gertz,
"Chr. Rostii herbarium vivum i Lund"
(i Redogörelse för Lunds högre allm.
läroverk . . . 1917—1918). S. L.

Roswall, se Roosval, s. 322.

Roth, se även Rooth.

Roth, Charles Alfred, pianist,
f. 29 dec. 1870 i Falun, † 24 april
1947 i London. Föräldrar: destilla-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free