Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Roth, Magnus - 2. Roth, Elisif, lärarinna, socialt och kommunalt verksam, dotter till R. 1, se Théel - 3. Roth, Ansgar - Rothelius, Carl Gustaf - 1. Rothgardt, Edla - 2. Rothgardt, Wanda - Rothlieb, se även Rohtlieb - Rothlieb, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roth
372
Rothlieb
kartverk för skolornas
geografiundervisning. Han utarbetade, delvis i
flera uppl., väggkartor över Sverige,
Norge ocli Danmark, många sv. län
och landskap, alla världsdelarna.
Bibelns länder m. m. samt en rad
kartböcker ss. "Atlas för skolan och
hemmet" (1871) och "Geografisk atlas"
(1—2, 1879). Därjämte utgav han,
likaledes i flera uppl., läroböckerna
"Illustrerad geografi för lägre
sko-ior" (1878) och "Illustrerad geografi
för allmänna läroverken" (1881). R.
invaldes i Samfundet för utgivande
av handskrifter rörande
Skandinaviens historia 1879. — Gift 1864 med
Fanny TJlir. S. L.
2. Roth, Elisi f, lärarinna, socialt
och kommunalt verksam, dotter till
R. 1, se Théel.
3. Roth, Ans g ar, astronom,
skriftställare, f. 25 febr. 1879 i Stockholm,
‡ 1 mars 1949 på Karolinska
sjukhuset, Solna. Bror till R. 2. — B. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1897 och
blev fil. kand. vid Uppsala univ. 1902.
Han var 1905—07 amanuens och 1907
—30 förste amanuens vid Stockholms
observatorium, 1905—21 assistent och
1921—25 förste assistent i geodesi vid
Tekn. högskolan samt 1906—11 lärare
i matematik vid Lantmäteristyr:s
undervisningskurser. Som uppskattad
populärvetenskaplig skriftställare
särskilt inom astronomin och fysiken
medarbetade han (bl. a. under sign.
Radion) i tidn. och tidskr., framför
allt från 1920 i Sv. Dagbladet. Av
hans skrifter märkes "Karta över
norra stjärnhimmelen" (1910). — Gift
1926 med Vivan Ekström. S. L.
Rothelius, Carl Gustaf,
industriman, f. 6 okt. 1881 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Carl Wilhelm
R. och Ida Stenberg. — R. genomgick
Schartaus liandelsinst. 1898—99 ocli
anställdes därefter hos firman
Wilhelm H. Kempe. Han var kontorist
hos Ljusne-Woxna ab. 1907—14,
kontorschef vid bolagets
försäljningskontor i Stockholm 1914—20 samt (sedan
kontoret flyttats till Ljusne)
intendent ocli försäljningschef 1920—39.
Sistn. år blev han disponent där, och
1941—48 var han bolagets verkst.
dir. och disponent (styr.-led. 1938
—48). Han är styr.-led i Ströms
bruks ab. sedan 1941 och i Sv.
cellulosa ab. sedan 1948 samt styr.-ordf. i
Ljusnans flottningsfören. sedan 1945.
Sedan 1942 är han led. av styr. för
Sv. träforskningsinst. Under R:s
medverkan har Ljusne-Woxna ab. i stor
utsträckning lämnat järnet för att bli
en träindustri. Särskilt liar lian i
större skala fört furuplyvvood i
marknaden och även verkat för samarbete
mellan plywood- och
wallboardindu-strierna. Åren 1940—43 var han styr.-
ordf. i Sv. wallboardfören., och sedan
1940 innehar lian ordförandeskapet i
Sv. plywoodfabrikanternas fören. Han
har även anlitats i talrika
kommunala uppdrag. — Gift 1908 med Signe
Kristina Wilhelmina Aplanius. Abg.
1. Rothgardt, Edla Laura,
opera-och operettsångerska (sopran), f. 2
dec. 1869 i Stockholm. Föräldrar:
kopparslagaregesällen Filip Pontus
Hamberg och Emma Christina Hedlund.
— B. var 1879—87 elev vid
operabaletten och 1887—90 vid K. teaterns
kör. Sistn. år anställdes hon hos
August Lindberg vid Stora teatern i
Göteborg, 1892—93 tillhörde hon
Vasateatern, och från 1S93 till början
av 1920-talet var hon verksam vid A.
Banfts scener i Stockholm,
företrädesvis Vasateatern, varefter hon drog
sig tillbaka från scenen. År 1900
debuterade B. vid K. teatern som Zerlina i
"Don Juan" och som Anna i "Friskyt-
Edla Rothgardt.
ten" samt 1902 som Fatima i
"Oberon". — Med sitt smittande goda
humör ocli sin skickligt behandlade
sopranstämma blev B. för
Vasateatern en värdefull tillgång inom den
klassiska operettrepertoaren. Hon
skördade framgång i roller som Adéle
i "Läderlappen", Césarine i
"The-blomma", Clairette Angot i "Madame
Angots dotter", Pepi i "Wienerblod",
Germaine i "Cornevilles klockor" och
Vanda i "Storhertiginnan av
Gerol-stein". — Gift 1904 med skådespelaren
Pietro Rothgardt. A. L.
2. Rothgardt, W anda,
skådespelerska, f. 12 mars 1905 i Stockholm.
Dotter till B. 1. — B. började sin
teaterbana redan som tolvåring
(Doris i "På de anklagades bänk"), men
hennes verkliga debut kom 1923 som
Julie i "Komedien" på Hälsingborgs
stadsteater, där hon var engagerad
1923—26. Åren 1926—29 tillhörde
hon Lorensbergsteatern i Göteborg,
Wanda Rothgardt.
1929—30 Folkteatern där och 1931—
35 Dramatiska teatern och
Riksteatern. Hennes mest uppmärksammade
roller vid dessa teatrar voro Helga i
Björnsons "Geografi och kärlek",
Bianca i Sliakespeares "Så tuktas en
argbigga" ocli Agda i Tor Hedbergs
"Johan Ulfstjerna". Sedan 1936 är B.
knuten till Göteborgs stadsteater, där
hon gestaltat en mängd krävande
huvudroller, bl. a. Fru Larsson i Kjeld
Abells "Melodien som kom bort", Eva
i samma förf:s "Eva gör sin
barnplikt", Elisabet Dohna i S. Lagerlöfs
"Gösta Berlings saga", Viola i
Sliakespeares "Trettondagsafton" och
Bosalinda i samma förf:s "Som ni
behagar". Även i radioteatern och på film
har B. gjort uppskattade insatser, på
film bl. a. i "Ordet", "Två människor"
och "Johansson och Westman". B. är
en mångsidig begåvning, som med sitt
gedigna kunnande och sin charmfulla
personlighet alltid förmår fängsla sitt
auditorium. Graciös och betagande i
sitt spel lyckas hon särskilt väl i
uppgifter som kännetecknas av flickaktig
uppsluppenhet eller djup, äkta
kvinnlighet. — Gift 1930 med
skådespelaren Semmy Friedmann. Bo B.
Rothlieb, se även Rohtlieb.
Rothlieb, ätt, vars äldste kände
stamfar Anton Roth, amtman i
distriktet Eger i Böhmen, levde i slutet
av 1500- och början av 1600-talet.
Hans son Filip Roth († 1682) gick
1636 i sv. tjänst och var slutligen
överinspektör över licenten i
Pommern och Mecklenburg samt
kammarråd i Pommern; lian adlades 1651 med
namnet R. En yngre son till honom,
översten för tyska livreg. till fot och
kommendanten i Landskrona Filip
Fredrik R. (f. 1658, † 1712), blev far
till landshövdingen i Kronob. län
Gustaf Fredrik R. (f. 16S6, † 1758),
kaptenen vid Kalmar infanterireg.
Anders Mårten R. (f. 1693, † 1738) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
