Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothstein, Thor - Rothåf, Jonas - Roxendorff, Adolf von - 1. Roxendorff, Axel - 2. Roxendorff, Tor - Roy, Arendt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rothåf
377
de Roy
samt från dess förenande med univ.
1924 klinisk prof. i nerv- och
sinnessjukdomar där, tills lian 1931 avgick
som emeritus. R. var därjämte 1916—
31 direktör för The Orthogenic
Insti-tute i Chicago, en anstalt för
sinnesslöa barn, och medl. av flera
kommittéer samt publicerade talrika arbeten
i amerikanska facktidskr. — Gift 1900
med Anna Hedvig Engström. P. H. T.
Rothåf, J o n as, ämbetsman,
pie-tist, f. 24 dec. 1670 i Stockholm, † 4
aug. 1721 därstädes. Föräldrar:
revisionssekreteraren Jonas R. ocli Helena
Trotzig. Om R:s släkt se Rothovius.
— R. blev 1694 aktuarie och 1700
notarie vid slottskansliet samt sekr. där
1705. Han blev assessor i Svea hovrätt
1716 och lagman i Hedemora läns
lagsaga 1718 samt var åter assessor i
hovrätten 1719—21; han erhöll avsked
några dagar före sin död. — R. gjorde
sig känd som en av de ledande
lekmännen i den pietistiska kretsen i
Stockholm under 1700-talets andra
decennium. Hans insatser till pietismens
fromma äro främst knutna till lians
memorial av 21 april 1721 med
påminnelser rörande den föreslagna
regeringsformen. Memorialet behandlade
från naturrättsliga och pietistiska
utgångspunkter kyrkliga och religiösa
frågor och krävde (under vissa
förutsättningar) en vidgad religionsfrihet.
Den dominerande tanken i memorialet
var emellertid kravet på
församlingens rätt att deltaga i kyrkans ledning.
Därför anbefalldes bl. a. ökat
inflytande för förs. vid prästval — med
inskränkning av K. M:ts rätt — ocli
lekmannainflytande vid biskopsval.
Lekmän borde vidare som "assessorer" få
sitta i domkapitlen. I linje med dessa
krav lågo också förslagen, att
ständerna skulle äga rätt att granska de
kyrkliga myndigheternas
ämbetsförvaltning. Något praktiskt resultat
nåddes ej genom R:s memorial, men
den kyrkopolitiska och religiösa
debatten tillfördes nya synpunkter och
blev intensivare än tidigare. — R. var
också diktare. I "Mose och Lamsens
Wisor", pietisternas sångbok (utg.
1717), har han bidragit med flera
sånger. Efter hans död utgavs i Reval
1726 en samling av hans andliga poesi
under titeln "Helgonens grönskande
ben uti grafven". I Herman Schröders
likpredikan över R. betonades särskilt
hans stilla och ödmjuka väsen. —
Gift 1716 med Anna Margareta von
Walcker. — Litt.: H. Pleijel,
"Karolinsk kyrkofromhet, pietism och
herrn-hutism 1680—1772" (i "Svenska
kyrkans historia", 5, 1935). H. G—dh.
Roxendorff, Adolf von, friherre,
arméofficer, f. 19 okt. 1743 på Kolja
gård i Älvestads skn, östergötl. län,
† 27 juni 1810 på Ottenby kungsgård
på Öland. Föräldrar:
generallöjtnanten friherre Carl Gustaf von 1!. och
Hedvig Fredrika De Geer. — R. blev
kadett vid artilleriet 1758,
styckjunka-re följ. år, underlöjtnant 1760,
sekundadjutant 1761 och premiäradjutant
1764. Han blev premiärlöjtnant vid
Artillerireg:s stockholmsbrigad 1772,
kapten vid Södermanlands reg. 1773,
major 1780 och premiärmajor 1781.
Han utnämndes till överstelöjtnant
1788, blev överste i armén 1792, fick
avsked 1793 och erhöll generalmajors
karaktär 1S00. — R. deltog 1759—62
med utmärkelse i pommerska kriget,
varvid lian tillhörde Wrangels frikår
och sv. grenadjärbataljonen. Därunder
bevistade lian bl. a. intagandet av
Swinemünde ocli striderna vid
Pase-walk, Jägersbrück, Ziethen och
Ank-lam. Efter hemkomsten tjänstgjorde
lian en tid vid artilleriet i Kalmar,
var 176S—69 kommenderad på
krut-probering vid Fliseryds krutbruk och
användes 1772 som adjutant vid
hertig Karls stab i Kristianstad. Under
1788—90 års krig förde R. tidvis
befälet över Södermanlands reg. Som
sådan deltog han i landstigningen vid
Fredrikshamn i aug. 1788 samt i
reträtten från Liikala och striden vid
Memälä by 1789. S. å. blev han sårad
vid sitt sega försvar av Anjala bro.
År 1808 tjänstgjorde R. som
generalmajor och fördelningschef på Öland.
— Ogift. B. M—n.
1. Roxendorff, Axel Fredrik
Abrahamson, ingenjör, f. 3 okt. 1S51
i Virserums skn, Kalmar län, † 1 maj
1903 i New York. Föräldrar:
possessionaten Johan Abrahamson och
friherrinnan Anna Carolina Albertina
von Roxendorff. Brorsons dotterson
till generalmajoren friherre Adolf von
Boxendorff (se ovan). — Efter
läroverksstudier i Uppsala genomgick R.
Malmö tekn. inst. 1872—75. Han var
anställd vid Göteborgs mekaniska
verkstads skeppsvarv 1875—76, drev
en maskinagentur 1876—79 och var
förste ingenjör vid ab. Ligna
snickerifabrik i Stockholm 1879—84. Från
sistn. år till sin död innehade han
egen agenturfirma i Madrid för
försäljning av sv. industriprodukter. R.
var sv.-norsk konsul i Madrid 1884
—98 och jurynian för Sverige vid
internat. utställningen i Barcelona 1888
ocli i Paris 1900 samt juryman för
Danmark vid internat.
Columbus-utställningen i Madrid 1S92. Han blev
även känd som uppfinnare av
fyrdubbelverkande klaffpumpar och
av-velocipeden Variabel med automatiskt
föränderlig utväxling. — Gift 1S81
med Maria Josephina Malmgren.
S.L.
2. Roxendorff, Tor Ramon,
ingenjör, tidningstekniker, f. 16 okt. 1884
Tor Roxendorff.
i Madrid, † 20 maj 1939 i
Stockholm. Son till R. 1. — Efter
mo-genhetsex. i Stockholm 1904
genomgick R. Frans Schartaus handelsinst.
i Stockholm 1904—05 och hade
därefter i två år anställning som
kontorist vid The Dunderland Iron Ore Co.,
Ltd, i Norge samt var ingen jörselev vid
bruks- och gruvföretag. Åren 1907—09
genomgick ban Bergsskolan i
Filipstad. Efter en tids anställning vid
Tekn. tidskr. kom R. 1913 som tekn.
chef till Stockholms Dagblad, där lian
blev v. verkst. dir. 1917 och verkst. dir.
1919. Från 1920 till sin död var han
tekn. chef och v. verkst. dir. i Dagens
Nyheters ab., från 1921 även led. av
bolagets styr. R. planlade och
detaljut-formade en genomgripande teknisk
nydaning av Dagens Nyheter i
anslutning till upplagans och annonsstockens
snabba tillväxt. Dessutom medverkade
R. ss. konsulent vid moderniseringen
av Politikens och Berlingske Tidendes
sätterier och tryckerier. — R. var
stvr.-led. i Sv. tidn.-utgivarefören.
1924—26 samt styr.-led. och
kassaförvaltare i fören:s
arbetsgivaresektion från dennas tillkomst 1919; han
användes där som förhandlare vid
ar-betstvister inom typograf- och
kemi-graffacken samt vid uppgörande av
nya avtal. R. var dessutom led. av
Tekn. tidskr:s nämnd från 1923, v.
ordf. i Sv. teknologfören:s avd. för
grafisk teknik från 1938 samt
revisor i ab. Radiotjänst 1924—27. — R.
var styr.-led. i K. sv. segel sällskapet
1919—27. — Gift 1910 med Dagny
Hillberg. G. M—e.
Roy, Ar en dt de, arkitekt,
verksam i Sverige från 1566, † 1590
därstädes. Sannolikt av nederländsk
härkomst, — R. stod i det sv. kungahusets
tjänst och anförtroddes talrika
uppdrag, särskilt av Johan III. Det
förnämsta av dessa var en under
1570-talet påbörjad om- och tillbyggnad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
