Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ruben, släkt - Ruben, Ludvig - Rubenson, Albert, tonsättare, violinist, se nedan - Rubenson, Mauritz - Rubenson, Moritz, kommunalpolitiker, se s. 380 - Rubenson, Robert, fysiker, meteorolog, se s. 380 - Rubenson, Semmy, ämbetsman, se s. 380 - Rubenson, släkt - 1. Rubenson, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rubenson
379
Rubenson
R. Moses R:s son Jeraclimiel Moses R.
(f. 1782, † 1846) överflyttade omkr.
1800 till Karlskrona, där lian blev
handlande. En yngre son till honom
var kopparstickaren Ludvig R. (se
nedan). Från dennes äldre bröder,
grosshandlaren ocli godsägaren Moritz
R. (f. 1812, † 1886) och godsägaren
Isac Otto R. (f. 1813, † 1859),
härstamma släktens nu levande grenar.
En sonson till Moritz R. är
grosshandlaren och f. d. persiske konsuln i
Stockholm Otto Moritz R. (f. 1883).
Ruben, Ludvig, kopparstickare,
målare, skulptör, f. 17 febr. 1818 i
Karlskrona, † 31 mars 1875 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Jerach-miel Moses R. och Eleonora Philip. —
R. skickades vid tolv års ålder till en
privat skola i Hamburg, där
porträttmålaren L. Lehmann var
teckningslärare. År 1834 inskrevs lian vid
Köpenhamns konstakad. ocli företog där-
Ludvig Ruben. Självporträtt 1838
(Nationalmuseum ).
efter vidsträckta resor. Först
studerade ban målning i München och
Dusseldorf och skulptur i Köpenhamn;
därefter övergick han till
kopparsticket, vars grunder han lärde lios J.
Ballin i Paris ocli E. Mandel i Berlin.
Han bodde även längre tider i Bom
och Florens. Först omkr. 1850
återvände han till Sverige. Senare besökte
ban Spanien 1865 och Frankrike 1867.
Från 1S68 var han bosatt i Stockholm.
— B. var rentier, vilket delvis kan
förklara hans verks ringa omfattning och
spridning. Endast sex kopparstick äro
kända, nämligen ett självporträtt
(1859), "Skattepenningen" efter
Tizian (1858), "Judit" efter C. Allori
(1864), "Madonna della sedia" efter
Bafael (1868), "Studiehuvud" efter P.
Pontius och "Bafaels självporträtt".
B. har genom dessa tekniskt skickliga
blad blivit kallad "Sveriges siste
kopparstickare". Om hans måleri och
skulptur är föga känt. Han skänkte
1874 ett självporträtt i svartkrita till
Nat. mus. (utfört 1858; se bild).
LTn-der senare år övergav B. bildkonsten
för violinspelning. Han blev 1860 led.
av Konstakad. — Gift 1868 med
operasångerskan Gurli Lublin (f. 1839, †
1887), vilken fore sitt giftermål var
en uppskattad altsångerska vid K.
teatern i Stockholm 1860—68. E. S.
Rubenson, Alb er t, tonsättare,
violinist, se nedan.
Rubenson, Mauritz, publicist,
f. 27 aug. 1836 i Göteborg, † 5 dec.
1S99 i LTppsala. Föräldrar:
sockerbagaren Rudolf R. ocli Coelina
Goldschmidt. — B. upplärdes av sin far i
konditoriyrket och arbetade som
kypare på dennes schweizerier i
Trädgårdsfolken. och Bloms hotell, båda
kända tillhåll för kotterier ur
Göteborgs litterära och artistiska värld.
Den konversation ban där fick tillfälle
att avlyssna lockade honom att själv
försöka sig på den litterära banan, till
en början med teaterpjäser, av vilka
flera även blevo uppförda på
Göteborgs teatrar, däribland "Göteborgs
räddning", behandlande Gustav III:s
besök i staden, och "Carl XI och
häxe-riprocesserna". Som tidningsman
debuterade lian 1S64 med en kåserande
artikelserie, "Göteborgsrevyer", i Nya
Dagligt Allehanda, och följ. år erhöll
ban fast anställning i Göteborgs
Han-dels- och Sjöfarts-Tidn., där lian
verkade till sin död. R. blev
banbrytande inom sv. press ss. dess förste
möderne reporter; därvid införde lian
bl. a. den nyhet, som gav honom
namnet "Handelstidn:s flygande", i det
ban nämligen bemödade sig att om
möjligt personligen vara tillstädes, där
det hände något av vikt, för att kunna
berätta därom för sin läsekrets. Han
besökte sålunda alla de stora
världsutställningarna och i hemlandet ett
stort antal lantbruks- och
industriutställningar, järnvägsinvigningar
m. m., varvid ej sällan förekom, att
ban själv genom anföranden bidrog
till festprogrammet. Mera ovanligt
var att han uppträdde med kritik av
missförhållanden, vilket dock
förekom, bl. a. under en resa i
Sjuhärads-bygden, där armodet och betrycket
bland hemvävarna väckte lians
indignation. R:s utländska
reseskildringar utgåvosäven i bokform:
"Skildringar från Amerika ocli England i
bref" (1S67), "Vid Mälaren och
Ne-van" (1869), "Reseskildringar från
Belgien och Holland" (1873) m. fi.
B. deltog även i det kommunala livet
och var led. av stadsfullmäktige i
Göteborg från 1887. Hans vidsträckta
intressen gjorde honom till en
centralfigur i Göteborgs föreningsliv.
Sålunda var lian ordf. i Göteborgs fis-
Mauritz Rubenson.
kerifören. från slutet av 1870-talet
till 1S99 ocli likaledes en av de ledande
krafterna i Nautiska fören., Tekniska
samfundet i Göteborg, Göteborgs
djur-skvddsfören. m. fi. sammanslutningar.
— Gift 1873 med Albertina Carlsson.
S. S\v.
Rubenson, Moritz,
kommunalpolitiker, se s. 380.
Rubenson, Robert, fysiker,
meteorolog, se s. 380.
Rubenson, Semmy, ämbetsman,
se s. 380.
Rubenson, släkt, härstammande
från Polen, inflyttad till Sverige i
början av 1790-talet med Ruben Wolff
(f. 1748, † 1S28), som blev rabbin vid
Mosaiska förs. i Stockholm. Bland
hans barn, vilka antogo släktnamnet
B., märkas grosshandlaren i
Stockholm Wolff B. (f. 1796, † 1860), far
till tonsättaren Albert B. (R. 1), ocli
grosshandlaren i Stockholm Levi R.
(f. 1799, † 1850), far till prof. Robert
R. (R. 2), fil. dr Moritz R. (R. 3) och
dir. Semmy R. (R. 4).
1. Rubenson, A l b e r t, tonsättare,
violinist, f. 20 dec. 1S26 i Stockholm,
Albert Rubenson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
