- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
380

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rubenson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rubenson

380

Rubenson

† 2 mars 1901 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Wolff R. och Jenny
Levin. — Efter violinistisk utbildning
för P. Elvers studerade R. 1844—48
vid konservatoriet i Leipzig och
tjänstgjorde samtidigt som violinist i
Ge-wandhausorkestern. Åren 1848—50
kompletterade han sin
kompositörsutbildning för Niels W. Gade i
Köpenhamn och var 1850—51 anställd som
altviolinist i hovkapellet i Stockholm.
Han medarbetade också som kritiker
i Ny Tidn. för Musik. År 1859.
redigerade han tills, med L. Norman och
F. Hedberg Tidn. för Theater och
Musik. Han valdes 1872 till led. av
Mus. akad. och blev samtidigt
inspektor för konservatoriet, en befattning
som han (från 18S2 med titeln dir.)
innehade till sin död. Som kritiker
medverkade R. till en vidare
förståelse för den romantiska riktningen,
företrädd av bl. a. Sehumann. Även
som tonsättare anslöt han sig till
denna riktning och sökte medvetet,
genom anknytning till den sv.
folktonen, ge sin musik nationell prägel.
Hans kompositioner, bl. a. en symfoni
i C-dur (1857), en stråkkvartett,
orkestersviter, uvertyrer, körsånger ocli
romanser, fingo dock inte någon
starkare personlig färg; de kännetecknas
av formell stadga och klarhet men
sakna intensitet ocli genomträngande
uttryckskraft; de lia därför heller inte
överlevat i repertoaren. — Ogift.

K. R—n.

2. Rubenson, Robert, fysiker,
meteorolog, f. 10 april 1829 i Stockholm,
† 14 okt. 1902 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Levi R. och Amalia
Lamm. Kusin till R. 1. — R. blev
student vid Uppsala univ. 1S48 samt
avlade fil. kand.-ex. och blev fil. dr
där 1854. Åren 1857—59 var han
lärare i matematik vid Lyceum i
Uppsala. Efter resor i Tyskland,
Frankrike ocli Italien återvände han
1865 till Uppsala och blev 1870 e. o.
adjunkt i meteorologi vid univ. där.
Sedan Statens meteorologiska
centralanstalt 1873 inrättats i Stockholm,
var R. till 1902 dess föreståndare och
erhöll som sådan 1876 prof:s titel.
Han tjänstgjorde 1878—87 som tf.
lärare i fysik vid Stockholms
högskola, — I Italien utförde R. 1860—
62 omfattande undersökningar över det
från himlen diffust reflekterade
ljusets polarisation, ett arbete, som rönte
allm. erkännande. Viktigare var dock
kanske R:s gärning som organisatör
och ledare av de timobservationer, som
sedan 1865 frivilligt utfördes varje
dvgn vid observatoriet i Uppsala av
hundratjugufem studenter. Dessa
timobservationer ersattes först 1868 av
självregistrerande instrument. Till
1872 års slut ledde R. också observa-

Robert Rubenson. Teckning (detalj) av N.

Janzon 1898 (Kungliga biblioteket).

tionernas sammanställning och
utgivning i den av honom startade Bulletin
Mensuel de 1’Observatoire
Météorolo-gique de l’Université d’Upsal. Som
fysiker behandlade han optiska
problem, ss. i "Om ljusets gång genom
isotropiska ämnen" (1884). Bland
hans övriga skrifter märkas "Är det
möjligt att förutsäga väderleken?"
(1869), "Om temperatur- och
fuktighetsförhållandena i de nedersta
luftlagren vid daggens bildande" (1875)
samt "Handbok i nautisk meteorologi"
(1880). — R. deltog som delegerad för
Sverige i de meteorologiska
kongresserna i Wien 1873 och i Rom 1879.
Han blev led. av Vet, akad. 1873 och
av Lantbruksakad. 1878 samt
kallades till medl. av flera utländska
samfund. — Gift 1S79 med Olivia Augusta
Ahlberg. — Litt.: biografi av H. E.
Hamberg i Vet. akad:s årsbok 1903.

O. Lt.

3. Rubenson, Salomon Moritz,
kommunalman, politiker, f. 19 juni
1834 i Stockholm, † 13 aug. 1906 i
Ronneby. Bror till B. 2. — R. blev

Moritz Rubenson.

1852 student, 1856 fil. kand., 1857
fil. dr och 1865 jur. kand., allt i
LTpp-sala. Efter kortare förordnanden i
Justitierevisionen, Svea hovrätt och
Stockholms rådhusrätt var han 1867
—1904 sekr. hos Stockholms
stadsfullmäktige och dess beredningsutskott.
Under denna långa tjänstgöring var
lian en sammanhållande kraft i den
kommunala förvaltningen. Förutom
löpande sekr.-sysslor medhann R. även
att på flera områden själv ta initiativ
samt att skriva
kommunalförvaltningens historia, dels i årligen publicerade
officiella "Berättelser över
Stockholms kommunalförvaltning", dels i
orienterande uppsatser (i
"Stockholm, Sveriges huvudstad", 1S97).
Han utgav även "Smärre uppsatser i
kommunala och politiska ämnen"
(1905). — Åren 1S73—84 var R. led.
av Andra K. Politiskt tillhörde lian
den s. k. intelligensen och blev snart
en av Lantmannapartiets främsta
motståndare. Han bekämpade till en
början 1873 års kompromiss i
försvarsfrågan men förmåddes sedermera
acceptera förslag, som byggde på dess
principer. År 1883 understödde han
sålunda regeringen Posses förslag till
ny härordning men medverkade
därigenom också till en sprängning av
stadsrepresentanternas grupp, inom
vilken majoriteten (i samarbete med
en fronderande grupp av
Lantmanna-partiet) sökte förhindra den
föreslagna reformens antagande. Som straff
för hans handlingssätt vid detta
tillfälle förnyade icke Stockholms valmän
R:s mandat vid följ. års val, ocli
därmed var lians politiska bana slut.
R. var sekr. i 1875—76 års kommitté
för Helgeandsholmens ordnande och i
kommittén 1883—S4 ang.
byggnadsplatser för nya riksdags- och
riksbankshus. Han var även led. av bl.
a. brännvinslagstiftningskommittén
1877—80 och stadsplanekommittén
1884—85. — R. var ivrigt verksam i
huvudstadens mosaiska förs. och var
från 1895 ordf. bland föreståndarna
inom denna. — Gift 1874 med Talia
Heckscher. — Litt.: biografi av O.
Rubenson i Samfundet S:t Eriks årsbok
1906. T. P.

4. Rubenson, Semmy,
ämbetsman, f. 21 mars 1839 i Stockholm, †
12 febr. 1922 därstädes. Bror till B. 2
och R. 3. — R. blev student i Uppsala
1858, och efter hovrättsex. vid univ.
där 1864 vann lian följ. är inträde i
överståthållarämbetet, där han till
1885 var anställd i olika
befattningar. Åren 1885—99 var han
polismästare i Stockholm och genomförde
därunder en omdaning av
ordningspolisen såväl i organisatoriskt
hänseende som i fråga om uniformering ocli
beväpning m. m. År 1898 blev han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 10 23:52:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/6/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free