Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Rubenson, Semmy - Rubin, Tryggve - 1. Ruckman, Christina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rubin
381
Ruckman
Sammy Rubenson.
verkst. dir. för Stockholms
utskänk-ningsbolag, som s. å. ombildades till
ab. Göteborgssystemet i Stockholm,
och vidtog även där åtskilliga
nydaningsåtgärder. Sålunda anskaffades
bättre lokaler för utskänkningen,
barserveringen upphörde, och en del
restriktioner infördes, bl. a.
12-stäng-ningen för restaurangerna. Sedan Ivan
Bratt 1909 av stadsfullmäktige
utsetts till revisor i bolaget, riktade
denne emellertid åtskillig kritik i
synnerhet mot matserveringen och
ut-minuteringen, vilket till sist, sedan
Bratt även uppställt ett nvtt program
för sprithandelns ordnande, fick till
följd att stadsfullmäktige 1913
beslöto icke längre förorda oktroj åt
Göteborgssystemet. R:s motstånd mot
de Brattska principerna kom
diskussionen att delvis röra sig kring hans
person, men då den nva koncessionen
vägrades, hade han redan begärt
avsked från sin befattning (1913). — B.
var 1868—1908 sekr. vid Stockholms
mosaiska förs. Bland hans skrifter
märkas "Polisen i Paris samt
hufvudgrunderna af Frankrikes
brottmålsprocess och fångvård jemte delar af
Paris’kommunalväsende" (1880) samt
"Göteborgssvstemet ocli dess
tillämpning i Stockholm" (1910). — Gift
1874 med Jeanette Leman. S. Sw.
Rubin, Sven Tryggve Salomon,
geodet, f. 1 mars 1874 i Stockholm, †
28 juli 1946 på Lugnet i Blidö skn,
Stockholms län. Föräldrar: vice
häradshövdingen Salomon Theodor R.
och Eva Catarina Ekström. — B.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1892,
inskrevs vid LTppsala univ. s. å. och
blev där fil. kand. 1895, fil. lic. 1902
och fil. dr 1903. Han studerade 1S95
även vid Stockholms högskola, och
1897—99 samt 1901—03 var han
amanuens vid Uppsala observatorium.
På uppdrag av K. M:t deltog han i
det sv.-ryska gradmätningsarbetet på
Spetsbergen som assistent 1899—1900,
som astronom vid 1901 års expedition
och som chef för 1902 års expedition.
Åren 1903—07 ledde han, med titeln
Chief of the Geodetic Survey, en
expedition till n.-ö. Bhodesia, utförde där
gradmätning och andra geodetiska
arbeten samt utstakade på båda
parternas begäran gränsen mellan
Rhodesia ocli Portugisiska Östafrika
mellan 15:e och 16:e parallellen sydlig
latitud. R. knöts efter hemkomsten
till Lantmäteriundervisningen ocli var
lärare där i tillämpad matematik
1907—08, i mätningskunskap 1908—
10 och i geodesi 1910—32. Han
undervisade därjämte i matematik m. m.
vid navigationslärarkurser från 1913,
var tf. prof. i geodesi vid Tekn.
högskolan 1917—20 och fick prof:s namn
1924. Vid lantmäteriundervisningens
inordnande i Tekn. högskolan 1932
inrättades för R. en personlig professur
i geodesi; ban innehade densamma
1932—39, var samtidigt föreståndare
för högskolans fackavd. för lantmäteri
och uppehöll från 1939 (utom under
en termin) professuren till sin död.
År 1937 var ban även examinator i
geodesi vid Uppsala univ. Han gjorde
flera studieresor inom Europa. — R.
tog initiativ till den omorganisation
av lantmäteriundervisningen, som
sedan genomfördes under hans ledning,
och ban blev i vårt land en banbrytare
för vetenskaplig undervisning på detta
område. JJtöver redan nämnda
uppdrag utförde ban för Stockholms stads
triangulering en grundläggande
basmätning i Bromma 1907—08 ocli var
stadens kontrollant vid
triangelmätningen av Jönköping 1909, varjämte
ban flera gånger biträdde
Lantmäteri-stvr. i mätningstekn. frågor. Av B:s
skrifter i geodetiska ämnen märkas
"Mätning av baslinjen vid Bromma"
(1916, tills, med E. Fagerholm),
"Huru lång var en svensk fot?"
(1919), "Vektorräkning vid geode-
Tryggve Rubin,
tiska problem" (1923) och
"Lantmäteriundervisningen 1910—1932"
(1932). På hans förslag bildades 1921
Sällskapet för utgivande av
lantmäteriets historia; dess arbete resulterade
i det stora verket "Svenska
lant-mäteriet 1628—1928" (1—3,1928). På
sin sextiofemårsdag hyllades R. med
en festskrift. Han var ordf. i
Kartografiska sällskapet 1911—14 och 1922
—25. — R. gjorde som officer
(slutligen kapten) en aktiv insats inom
landstormsrörelsen och var bl. a. även
v. ordf. i Stockholms landstormsförb.
1929—34, ordf. i
Landstormsofficers-sällskapet 1928—35 och i dess
riks-förb. 1935—39. — Gift 1922 med
Hilda Elisabet (Lisa) Olsson. — Litt.:
biografi av A. .Törbeck i Sv.
lant-mäteritidskr. 1946. S. L.
1. Ruckman, Maria Christina,
skådespelerska, ‡ 17 april 1847 i
Stockholm, 76 år 2 mån. och 14 dagar
Christina Ruckman. Gouache av J. E.
Bolinder 1800 (Nationalmuseum).
gammal. — R., som var dotter till
en murargesäll Franck och hans
hustru Brita, blev 1784 elev vid K.
teatern och fick sin utbildning under
Monvels ledning. Hon blev första
aktris vid nämnda teater 1788 och
lämnade scenen 1818. Åren 1819—23
var hon lärarinna i deklamation vid
K. teaterns elevskola. — Vid tiden för
R:s framträdande på k. scenen led
teatern brist på goda artister inom
tragedin, och det var först med R.
man fick en betydande förmåga i
detta fack. Bland hennes roller kunna
nämnas den lidelsefulla abbedissan
Celestine i Kotzebues "Korsfararna",
titelrollen i samme förf:s "Johanna
av Montfaucon" och titelrollen i
Leopolds "Virginia". Enligt samtida
vittnesbörd utmärktes R:s spel av
temperament, kraft och känsla, "dock ej
utan en riktning åt det överspända
maneret" (J. F. Wikström). R. hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
